Senaste kommentarerna i forumet

Tack för era svar :)

Jag märker att jag kanske inte velat fatta förut att allt ska handla om att umgås med alkohol. Och jag får räkna med att ska jag umgås med honom att jag frågar så blir det att han vill dricka. Vill han ses och jag säger att ja ska va nykter då får jag räkna med att han kanske inte vill umgås.

Jag har mycket funderingar kring mig nu. Mer och mer handlar om mig. Han finns där bakom men inte som innan då precis allt handlade om va han vill, va han gör osv.

Jag är nästan säker på att jag är väldigt ensam och han är lite av ett umgänge. Men inte så bra umgänge för mig.

Nu har jag verkligen nått en ny botten, efter ännu en händelse så pinsam så det inte finns. Nu måste jag sluta bortföklara och istället inse att det hände och det hände bara pga att jag var full. Nu måste det bli ett slut på det här.

Jag har läst här från och till i många år. Har druckit mer eller mindre i många år. Har funderat på och försökt minska mitt drickande i många år. Nu funderar jag på om jag ska sluta med alkohol helt?
Jag dricker för att det är gott
för att fira
för att glömma problem eller besvikelser
för att det är en vana
för PMS
för vad som helst egentligen.

Vilken omtumlande helg du har varit med om. Din fru har blivit omhändertagen på psykakuten för självmordsrisk. Glädjande att höra att hon har tackat ja till att ta emot hjälp när det gäller både alkoholproblemen och sitt psykiska mående, det låter ju klokt att arbeta med båda bitarna samtidigt. Hoppas att hon får tider för uppföljning snabbt och att hon får förtroende för sina vårdkontakter. Fint att du nu lägger fokus på att barnen ska må bra, i denna turbulenta tid. Hur mår du själv i allt det här? Orkar du finnas där och vara stark för barnen? Det vore ju inte konstigt om du börjar bli trött efter de senaste 1,5 åren, där du har fått vara med om avvisanden, känslomässig kyla, att du har fått ta allt ansvar för hushållssysslor, barnen och kontakter med skola/förskola, du tar ansvar för att hon inte ska göra så tokiga saker på fyllan genom att ta undan hennes telefon m.m... Vad behöver du för att fylla på med energi, för att orka?
Skriv gärna mer här om hur du mår och hur det går!
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

När viljan finns så kommer kraften och då blir det resultat. Det här kommer du att klara!

Nu är beslutet taget. Mitt missbruk är ute i det öppna efter minst 10 år med kraftigt alkoholmissbruk. Det känns som att en sten lättat från bröstet. Nu slipper jag bära allt inom mig.
På måndag börjar jag min första avgiftning någonsin. Det känns som att kasta sig ut från ett stup och inte veta var man landar. Jag har ingen kontroll, men en enorm vilja.
Det här SKA gå. Jag vill leva ett nyktert liv. Inte trappa ner, sluta HELT.

Vill egentligen bara ha lite hejjarop och pepp inför den kommande veckan.
Tips från er som genomgått detta tas tacksamt emot!

Väl mött // Xantha

Inne på dag 3 sedan sist jag drack, trodde verkligen det skitiga måendet skulle vara över tills nu. Funderar på om jag faktiskt dragit på mig något virus, nån sjuka utöver baksmällan.

Legat och svettats hela natten, sprängande huvudvärk och rusande hjärta. Ipren hjälper inte. 2 timmars sömn lyckades jag skrapa ihop. Jiha!

på det ickeexisterande målet i detta med nykterhet. Att göra en livsresa utan mål, det finns ingen slutdestination.
Man har små delmål på vägen men var är slutmålet? Min hjärna mår bra av att kunna checka av saker och ting.
Jag kom på att jag kan har som mål att lämna jorden som en nykter person.
På min gravsten kan det stå:
Hon dog i alla fall nykter.
Med en höjd knuten hand som symbol.

Jag är knappast en ängel - men en knuten hand blir bra.

Pling och tjong

MM

Grymt med så många dagar och du har ju många fler. Egentligen.
Mata på med skygglapparna högt över sidospåren.

Ja den förbannade alkoholen kommer finnas med hela våra liv.
Det kommer inte att försvinna
SÅ - Hej skit - alkohol - tanke!
Häng med då - men
styr inte mitt liv, Tack.

Men det kommer en dag när nykterheten är vardag.
Den är naturlig. Man bara är nykter.

Så ska vi leva nyktra eller bara existera under vårt missbruk?
Livet är kort. Just a reminder...

Puss o Kram

MM

Tack Vitutanvin det du skriver stämmer naturligtvis, A dövar för allt det riktiga i livet o livet är ju en berg o dalbana det vet man ju egentligen så bara att acceptera o gå vidare.
Igår köpte jag havs kräftor, inte planerat men fick bara en ingivelse..åkte hem o kom på att just denna mat är ju starkt kopplad till gott vin men icke...kräftor o vatten funkar också bra ☺️
Idag lite lättare i sinnet o strax dags för nästa möte.
Önskar er alla en bra dag

tanken lockar inte på några vita veckor. Det känns inte roligt.. Jag tror säkert att jag skulle behöva det och jag skulle nog klara det också, men problemet
är att det känns inte som om jag vill. Helgen , framförallt fredag och lördag kväll kommer ju bli skittråkiga... Ibland känns det som om maten och vinet är det enda roliga jag har - fast det stämmer ju inte såklart. Jag ska ta mig en allvarlig funderare på detta. Tack :-)

Hej vänner, hoppas ni har det bra. <3 . Här går det upp och ner.. det positiva är att jag och min man äntligen fått lite medvind och ska snart flytta till en plats som vi älskar och vill bo på i södra vackra Sverige... Jag har stora planer för oss, mig själv, träning, livet.. och hur jag ska komma in i ett läge där jag inte behöver dricka. Har insett att jag faller när jag får triggers... alltså saker som utlöser drickandet.. en av dem är stress och sen kan det vara nått annat. Jag har börjat kartlägga mitt drickande för att kunna utröna ett mönster.. jag tycker det hjälper.. .. det e väldigt ofta jag inte känner det minsta behovet att dricka.. då jag föredrar att vara nykter.. underbara känsla... ångesten dagen efter man fallit tid är ju så totalt vidrig att vem vill egentligen utsätta sig för det.. inte klokt.. en bekant till oss har blivit nykterist efter stort alkoholmissbruk.. hon säger att all den där oron och ångesten hon alltid kände.. som hon dövade med alkohol... det var för sjutton alkoholen som skapade ÅNGESTEN OCH ORON :).. nu när hon sen 2 år är nykter.. är ångesten bortblåst. underbart det måste kännas... hur som.. ska ta mig an den här dagen nu.. tyvärr bakis.. men nu blir det vit helg med familj och min älskade man. lugn och ro, på spåret och massa god mat.. och saft.. och träning och vakna pigg! Idag tänker jag vara stark och mota bort ångesten.. .. en dag i taget.. livet ska lösa sig... jag känner hopp.... ( och bakfylleångest ) :)... men den ska motas bort nu med storstädning och matlagning . Kram till er.

Jag har gått samtalsterapi för utmattning med väldigt bra resultat. Har så många saker att ta tag i och styra om i livet. Jag ska kolla lite på KBT och hur det kan passa mig.
Just nu känns det som att jag KBT:ar mig själv... nu då? framåt! nästa.. gå vidare... ett steg till! det går bra... kämpa på! en gång till... o så om igen ?

Idag är det tid att gå till terapeuten, ångestbarrometern slår i botten. Hur sjutton hamnade jag här, vägen har varit krokig men aldrig jag trott att denna dagen skulle komma.
Är uppfostrad att inte prata om tråkiga saker eller tvätta sin byk offentligt, hela mitt jag protesterar och flykten är nära.
Hade hellre gått på glödande kol, än att göra detta.
Värst blir nog efteråt, för nu har Draken riktigt kul och kommer med de mest dumma förslag. Som skit i att gå dit, gå dit och sen går vi in i vindimman osv.
Måste ha en plan för kvällen annars fixar jag aldrig detta, har jag gjort något jobbigt så vill jag stoppa hjärnan efteråt.
Då skenar tankarna och jag har medicinerat med alkohol för att stoppa det, nu är den dörren stängd och paniken är nära.
Men usch nu är det bara att bita ihop och göra detta, även om jag känner så här.
Hoppas ni får en bra dag och ger drakar, spöken och djävulen en riktig match idag

Dee för din historia som även är lika för så många av oss som är beroende ! Att komma till insikt och själv välja att förändra sitt liv är grundstenen.

Friheten, val och tröttheten.

Efter anställningsbesked och jagandet på rätt arbetsgivare för mig så infaller ett litet ”men nu då?”. Inser att jag inte har något att se fram emot under arbetsdagarna igen. Iallafall den återstående månaden som komma skall. Lite av ett vaccum. Med mållinjen då kom oxå tröttheten och förkylningen.
Poff sa det och kroppen säger nehehehehheduuuuuuuuuu dags att vila lite nu serru studenten.

Jag måste lära mig att ha tråkigt också. Måste man verkligen ha tråkigt? Jag vet inte.

Idag blir en ganska intressant dag tho. Påväg mot ett externt frukostseminarium nu med en exkollega. Ser fram emot det. Efter det ska jag sitta med mitt nya team.
Men i mig känner jag bara ”Fuck it” jag vill inte vara där, snart ska jag ändå gå. Vill bara vara hemma och försöka komma i ordning med lägenheten.

Är nervös för måndag, då säger jag upp mig. Skräckblandad förtjusning onekligen. Har pratat med min kollektivförening angående hur jah ska göra etc. så jag är förberedd.

Snart är jag fri. Jag har medvetet valt detta. För mig till mig. Det är en jävla bedrift i sig, jag är trött men jag är lycklig. Kom ihåg att vi lever nu nu nu.

Fridens ?

Jag mår bättre än igår, mycket bättre, men är såklart väldigt nedstämd och ledsen. Men vet att det ör alkoholen som talar, serotonin-nivåerna är låga just nu och min kropp måste läka igen från alkoholen.

Förra torsdagen slutade jag.
Har vart nykter i med och motgång.
Livet har svajat och känslorna har stormat.
Men nykter har jag varit.

Jag har motionerat varje dag, ätit ordentligt.
Tagit hjälp av forumet när det vart tungt.

Jag har hittat mig leendes flera gånger.
Jag har hört mig skratta.
Helt plödsligt har jag upplevt mig se positivt på saker som innan var nattsvart.

Jag ger inte upp!
Jag vill må bra, jag kan må bra, jag ska må bra!
Det är jag värd!!

Jag känner också emellanåt av stress och lite ångest. Har medicinerat med alkohol. Fått bort den värsta ångesten jag hade förr, med terapi, KBT. Rekommenderar verkligen att söka!

Såklart att det påverkar.
Vi har ju mått dåligt utan att hitta hjälp, eller kanske inte har tagit hjälp utan vi har valt att dricka alkohol eller ta tabletter ist.

Det är ju vårat val hur vi väljer att hantera den smärtan och sorgen som kommer i vår väg.

När man är redo så är det viktiga att man byter ut alkoholen moy riktig hjälp så att man kan hantera jobbiga minnen och svåra situationer.

Jag har hjärtklappning/ångest/stress lite till o från. Men det är helt hanterbart nu.

Innan har jag alltid köpt en flaska vin för att "lugna ner mig". Men nu hanterar jag det härifrån.

Vill bara säga hej och hoppas att du mår bättre idag!

Tror det är vanligt att ta till alkohol för att dölja problem sånt man inte orkar eller vågar ta tag i.

Jag drack innan när jag var i sällskap med jobbiga människor eller sådana som var elaka mot mig.

Mitt fel var att jag inte värderade mig själv högre. Jag är värd att vara lycklig och ha ett bra liv. Dom som inte unnar mig det eller hjälper mig dit har inte i mitt liv att göra.

Hoppas att du kan hitta styrka att vara dig själv och stå upp för dig själv!

Tack för kloka ord!
Jag har blockerat honom förut o tagit bort honom som vän på FB men han har alltid fått komma tillbaka. Nu ska jag göra det här en gång för alla.
Känner igen känslan av kallsvett, jag kände mig oxå så skyldig till att göra ont värre.
Men jag har hela tiden haft nära vänner som försökt prata med mig o förklarat hur det borde vara mellan oss. De kan aldrig förstå varför jag gått tillbaka till honom om o om igen men de finns kvar ändå som mina vänner. Jag behöver väl knappast förklara att mitt ex o mina vänner inte går särskilt bra ihop. För dem har det varit klart hela tiden, det har hänt så mkt konstiga grejer så EN hade varit nog.

Nu ör det dans idag men jag känner att jag orkar inte kriga med mig själv o honom hela tiden så jag har bestämt mig för att avstå ikväll.
Vi har en ytterligare kryddning i det här o det är att jag är svartsjuk (har aldrig någonsin varit det förut med någon annan man!) på en annan kvinna som verkar synnerligen intresserad av honom. Å då vet jag ju att det bästa för mig är att han träffar ngn annan. Då släpper han kanske på sin besatthet på mig o fokuserar på andra kvinnan. Men det gör så ont att se.

Bra tips att skriva ner mina behov, har bara hittills försökt tänka på det jag har o vad jag saknar. Jag känner att så mycket ör fel o skaver i min kropp men hittar inte ut. Igår tänkte jag att jag att jag har hamnat i ett skitliv o jag måste ta mig härifrån.

Jag har mer än en gång trott att jag har tagit kommandot, upplever ju mig själv som en stark person med bra värdegrunder o stark självkänsla. Sen tillåter jag att vi ses i tron att vi ska väl ändå kunna vara vänner, på ett normalt sätt. Men han äter sig in på ett omärkligt sött o, vips, så är han nära mig igen med daglig kontakt o försiktig, nästan omärklig, kontroll.

Det är en så stor sorg att vi inte fått detta att fungera, vi har så roligt ihop när vi har det bra. Men jag fattar ju att jag måste tänka på det som inte funkar. Någon skrev i någon annan tråd att det är som om det ör två personer, o man får båda om man väljer honom. Vill ha bara den ena men inte den andra... å det är ju inte görligt.

Nä, nu tar jag tag i mitt liv o återfår kontrollen. Tack för pepp, Nordäng67, du är så engagerad o så hjälpsam. Tacksam för det.

Jag har ett problem, tror jag?
Ska gå rakt på sak för jag orkar inte skriva. Jag är då gay och lever i ett homofobiskt sammanhang. Inom familjen är jag inte öppen med min sexualitet och jag föredrar att dricka bort det istället.

Sedan jag var ungefär 16 år använder jag alkohol som ja typ en snuttefilt. Det senaste året har jag druckit ensam i princip varje dag tills jag somnat och jag kommer aldrig ihåg hur/när jag somnade.
Jag får panik om jag inte har någon alkohol hemma. Jag brukar tänka att det är bra att ha och att jag inte ska dricka det men det blir ju inte riktigt så.

Någon här som kan relatera sitt drickande till sin sexuella läggning? Eller var en kan mer eller mindre anonymt vända sig för stöd?