Senaste kommentarerna i forumet

I stillhet varje dag bara med dig själv och livet kommer att ändra sig?

Från att i början av veckan vara nära på att förlora bostaden, vara arbetslös och ha dystra framtidsutsikter till igår att få behålla bostaden och fått ett arbete så känns framtiden ljus igen.

Jag har druckit alledess för mycket senaste två månaderna och jag vet inte hur mycket tid som gått åt på alkoholdjävulen. Igår var sista firandet och jag känner mig redo att förändra mitt beteende och återställa kroppen och sinne. Denna gång ska jag klara. Mina vertyg kommer vara motion, ashwagandha och framförallt att ha ett syfte igen. Jag ska fan aldrig mer vara arbetslös.

Att jag som barn kunde tänka "varför går vuxna till jobbet?... när man kan vara hemma och spela dator". Nu vet jag bättre!! Även om det är ett skitjobb så ser jag fram emot det.

Jag välkomnar ett liv utan menlösa 7,2or. Dag ett idag, ska bli fler imorgon.

Hej alla.
Är ny här. Jag har precis bestämt mig för att försöka sluta dricka helt.
Har druckit i ca 6 år. Ibland hela veckor, och vissa veckor kanske bara 3 dagar.
Har hållt upp i enbart 10 dagar änsålänge.

Det har förstört så mycket, min ena familjemedlem har tagit avstånd och många vänner, samt min förra flickvän
Jag är ganska deprimerad pga det. Plus att min livsituation är singel och arbetslös och få vänner
Så.. Jag är väldigt ensam

Nu när jag håller upp så kommer följande problem:
Ännu mer deprimerad
Skakningar
Ingen matlust
Kräkningar
Stora sömnproblem (Just nu har jag varit vaken i 3 dygn)
Kallsvettas

Hur blir man av med det? Och isåfall hur länge?
Jag har inte ens kunnat gå och handla denna veckan.
Kan inte dricka kaffe med nån av mina (2) vänner pga att jag håller på att skaka ut kaffet
Måste ju söka jobb (Annars får jag inga pengar) Men kan ju inte ta ett jobb om jag skakar och mår så här

Och vad kan man hitta på för att fördriva tiden, försöka tänka på annat liksom?
Bor i en liten by, så finns inte så mycket att göra.

Nu har jag skrivit av mig lite. Tack för att det här forumet finns :)

En god morgon ? Ja i alla fall här !
En dag utan alkohol

Jobbar på med min självrannsakan, tankar och idéer om förbättringar parallellt med acceptans för det som är. Uppskatta nuet och tacksamhet för det jag har och den jag är. Samtidigt som jag vill och vet att jag kan både må bättre och ha det bättre genom förändringar som jag nu gör. Acceptansen handlar oxå om ge det tid,skynda långsamt. Men inte heller vänta med det till imorgon, som jag kan göra redan idag, för att nå mina mål. Små,små steg.

Och jag MÅR BÄTTRE ?!
Känns som längesedan nu, som jag hade ett sådant där riktigt ångestpåslag..yey. kanske bara är en vecka sedan..men känslan är den viktiga. Det betyder att jag lyckats vara i nuet! Inte hängt upp mig på det som varit, eller oro/rädsla för vad som komma skall..??!
Jag är på gång..??!

Tack och godnatt.
Kram/
Fibblan ?.

Och det är nog oxå det, att jag kommit så långt ifrån den, som gjort att jag mått onödigt dåligt.. och så min allt-eller-inget-karaktär.

Sådan låång uppförsbacke, och varje gång jag försöker ta fatt i den, blir jag bara så sur och irriterad och destruktiv. "Rackar ner" på mig själv, för att jag kunde låta mig sjunka så lågt..och så skiter jag i det istället för att få tag i revansch-lusten, som var så stark en gång i tiden..
Vart tog jag vägen..(?) ?
Känner mig så förvirrad.
Och orkeslös och initiativfattig.
Och dålig.
Men jag är en bra mamma iaf..! (Försöker peppa mig själv här nu..) och jag vet att sedan den sekund de kom till världen har jag gjort allt för dem. Lite för mkt förmodligen..Man kan inte ge ett barn för mkt kärlek, sägs det och det tror jag på. Men jag glömde bort mig själv..
Bara att jag tar mina promenader nu och börjat på yoga, känns som investeringar i mig som jag alltför länge försummat. Och jag vet och förstår nu att jag måste ta hand om mig själv, för att hålla för dem. Och jag vill visa dem GENOM HANDLING, att det är viktigt och göra saker för sig själv och som man mår bra av. Det vill jag lära dem, ngt jag uppenbarligen fick med mig för lite av..
Inget barn mår bra av en mamma som utplånar sig själv, som slår 100 knutar på sig, för att alla andra ska ha det bra.. Barn gör som man gör och inte som man säger..
Dags att börja agera lite mer utifrån det jag lär, med andra ord..

Vad gäller sug är det mer framträdande för mig när jag är själv och hemma. De stunder jag lekt med tanken på ett återfall är när jag är själv..
Säkert oxå en bidragande orsak till att jag värjer mig för o hamna i de situationerna. Och ser mestadels till att inte utsätta mig för det, som jag kanske mest av allt behöver.. vad vet jag..
Jag vet f*n ingenting just nu..
Men det är okej. Så får det vara. Jag processar, och skriver och tänker och processar..
ACCEPTANS. Jag duger som jag är. Jag gör så gott jag kan. Det är tillräckligt!
Eller..(?)
Sover på saken. Vaknar till en ny dag med nya möjligheter. Nya tankar. Nya känslor.
Jag är på väg.
Och jag har bestämt mig för att vara närvarande på den vägen. Ökar på med den och glädjen. Det jag har bestämt mig för, så brukar det bli!
Och så fick jag i alla fall fatt i lite av mitt "jävlaranamma" igen..?!
Förstår din känsla av motståndet som vädret kan erbjuda och att vara där ute då, ta i, känna kraften i sig..Den är mäktig. Ska hitta tillbaka till den!
Tack för inspi.?!

Kram/
Fibblan ?.

Jag befinner mig ungefär där du är skulle jag tro. Skrev nyligen mitt första inlägg "Premiär". Välkommen hit ? och visst känns det ändå åtminstone delvis befriande att erkänna att man har problem med A? ❣
Kram/ Nattflickan

Jo , det gick jättebra i 6 veckor . Sen kom utmaningen börja jobba, sambo bortrest .
Blev inte bra . Nu är det över o hoppas på en ny lång nykter period ! Vill så gärna att jobb är något positivt ! Kämpar mot ngt. Positivt ! ?

Dricker varje helg också näre är semester äre nästan varje dag, tänker varje dag på alkohol drycker på jobbet å fritiden, vad ska jag göra?

Hoppas du får sova inatt.
Klart du kommer komma upp i massor av vita dagar, alldeles snart. Pepp!

Så kloka insikter och bra strategier!
Följer din resa med spänning??
Lycka till dig ???

Kramar
???

och jag förstår att mitt råd inte fungerar i en pågående dålig period.
Men när personen är nykter - inne i en bra period - resolut markerar
DRICK om du vill - men inte här.

Jag tänker att man sätter en gräns, kanske ett tyst ultimatum, och kanske på något vis accepterar perioderna istället för att slåss emot, när man accepterar så släpper mycket av bördan. Perioderna finns - men inte i min närhet. Också att man fråntar sig själv skulden genom att inte vara den som lämnar. Alkoholisten får lämna.

Att ha någon som krälar runt i fylla, är naturligtvis inte sunt om det finns barn i hemmet.
Barnet väljer inte själv. Vi är vuxna - vi kan välja att vara kvar i krälandet, eller att gå.

Jag är dock inte duktig på medberoende mer än jag tycker det är tragiskt för de som drabbas.

Låter som en fantastisk, genomtänkt, stark start på resan. Heja, heja dig!

Hur har du det nu, kära VM? Hoppas du tar dig igenom helgen okej. Kram

Jötapetter vad kul!!!?????

Extra godis till dig :)
Skön känsla när man klarat av en utmaning. Håll i den känslan även när det blir tyngre. Det går upp och ner men allt mer märkbart lättare hela tiden. Grattis!

Andras inlägg väcker minnen som behöver dras en vända till.
En anhörig har beskrivit sin svåra situation och hur hon blir handlingsförlamad och maktlös.
Hon får då en klok fråga av annan varför hon inte ber sin man lämna platsen för att så att säga freda sin familjs mående.

Jag svarade såhär,men väljer att lägga det i min egen tråd,då den jag skrev i inte tillhör mig.

Jag svarar i hur jag skulle ha resonerat när jag var i den sits xx är i nu.
Om den drickande väljer att gå för att supa till på annan plats så tappar vi anhöriga kontrollen (vilken kontroll..)
Jag inbillade mig att min närvaro skulle dra ned intaget,lindra ångesten och häva drickandet snabbare.
Vilket det förstås gjorde.
Jag var som en levande krockkudde.

Men det var värre att tänka sig att han skulle lämna platsen och där skulle jag sitta kvar,ännu mer utom mig av maktlöshet.
Så länge de krälar runt och dricker så har vi lite koll på eländet.
Så illa blev det för mig.
Jag hade kontroll på det supande som inte var mitt inbillade jag mig.
Mycket sorgligt,men så var min verklighet.

Jag gjorde så att jag började att ställa mig utanför hela situationen och försöka blicka inåt och i varje situation försöka göra lite annorlunda.
Men det skapade ett utanförskap och en distans som jag sedan inte klarade att överbrygga i den nyktra relationen.
Men det var också tack vare det distanserandet som gjorde att jag klarade att ställa ultimatum.

Så det är så svårt att inte låta sig påverkas,nedslås och lamslås.
Att vara stark i en situation som inte är rimlig och försöka hålla sig mentalt stabil är nästan ogörligt.

Jag hoppas och tror att vi alla som skriver här kommer en liten bit på väg varje dag.
Det har jag gjort även om jag bara ibland känner att jag har totalkoll på livet.

Må jag aldrig komma dit att jag faktiskt har totalkoll,då är jag nog sjuk igen :-)

Ja tiden går fort. Det är det jag tänker också. Jag är äldre än du. Så det är ju också en tanke. Att livet springer ifrån mig. Vill ju att min tid ska vara nu. Och att jag får vara lycklig.
Kram

Eller hur! ?
För mig? Jag söker botten och verkligen ensamheten, fick inte med mig min särbo ju utan fick göra slut för att lyckas ?. Men hoppas det finns någon för mig därute när jag väl stabiliserat mig ?

Så glad att du å jag har varandra och övertygad om att vi kommer nå framgång tillsammans. Söndag it is! ???

Jag känner igen mig i det du skriver, just att helgen blir förstörd, fredag för dig, fredag , lördag för mig. Då mannen dricker. Men min man har ökat sitt drickande under åren, och dricker ibland även vi veckan någon dag.
Det som man hela tiden tänker, det kanske inte är så farligt. Men det är det ju. Det ör ju ditt liv, och tycker du det är jobbigt att han konstant dricker fredagar, så är det ju så. Man måste ju tillåta sig själv att känna.
Finns det någon möjlighet att du kan göra något för dig själv någon fredag? Dels för att ta bort fokus från din man som dricker, och sedan får du något annat att tänka på. Något för din egen skull.
Jag vet ju själv att man tänker och tänker på allt som rör drickandet så man blir snurrig i hjärnan.
Jag har också dåligt samvete ibland när jag skriver här. Men jag försöker tänka att jag behöver detta. Det här är för mig. Hoppas du också kan tänka så.
Fortsätt och skriv.

Ullabulla - du är en mycket klok kvinna. Läser mycket av det du skriver. Klok är ordet.

Softjessi - vad skulle hända om du nästa gång din man är på väg in i en manisk period -
bad honom gå? Han kan ta sina perioder någon annanstans. Varför ska du gå?
Menar inte för gott - men för att visa sin familj respekt.

Din son mår förmodligen dåligt och tyvärr är risken
stor att han hamnar i ett medberoende i vuxen ålder.
Är det något du har funderat på?
Att skaffa honom hjälp för detta för att minimera den risken?

Ledsen att det sket sig igen .....
Hoppas att din man förstår att han måste ta hjälp.
Vet du hur mycket din man dricker under en period?

MM

För att man "står ut" med fylla och dumheter som sägs och görs på fyllan.
Som inte är den man,man egentligen lever med.
Man vill ha förklaringar och förlåt och gottgörelser.
och det är liksom den betalning,eller lön man får för mödan.
Att de är snälla,bekräftande lite hundiga i sitt beteende.
och man får storsint förlåta dom.

Dvs man är då plötsligt i överläge igen för att tidigare ha varit i ett extremt underläge.

Men det är den karusellen man mår bäst av att bryta.
Och för att bryta måste man göra annorlunda.

Och hur man gör det,det måste man komma underfund med själv.
Men ilska och anklagelser,eller tyst surande biter definitivt inte.
och gör en själv inte ett dugg gladare heller.
För man köper så gärna deras aldrig mer.
Som ingen tror på,men ändå försöker man.
Du kanske har läst Märta tikkanens fina dikt:
Tycker den så fint beskriver hur man beter sig.

Dikt av Märta Tikkanen, Århundradets kärlekssaga

"Om jag inte hade älskat dig
så oerhört
och alltid hade trott
på dina ord
om att det här var sista gången
definitivt och oåterkalleligt
allra sista gången
du drack
så hade det kanske varit lättare
att stå ut med
de gånger som kom sen

Men jag trodde ju alltid
på det du sa
och älskade dig
och var övertygad om
att du egentligen inte ville någoning annat
än sluta dricka
och aldrig börja igen

Det föreföll förresten
fullständigt logiskt
för vem skulle frivilligt
vilja ha det så jävligt
som du hade det varje gång
och det blev dessutom alltid
lite värre
än den förra bottenjävliga gången

Nångång när jag misströstade
frågade jag dig
varför du inte hade slutat
fast du så säkert lovade
att du skulle göra det
förra gången

Då svarade du
att du egentligen inte
hade velat sluta
innerst inne
den gången eller nån annan gång
Men, sa du, nu ville du
på ett helt annat
och alldeles nytt sätt
Nu ville du
alltså verkligen
aldrig mera dricka
Och trodde jag dig?

Naturligtvis trodde jag
nu när du ville
också allra innerst inne
Och jag älskade ju dig

Småningom blev det så
att jag kanske egentligen
inte längre trodde
när du försäkrade att du
skulle sluta

men jag kom på mig med
att jag tydligen ändå
hade gått omkring och hoppats
eftersom jag varje gång
blev så ohyggligt
besviken

Man borde förstås
varken tro eller hoppas
utan bara älska
och vara lika
överraskad
och tacksam
varje nykter kväll
efter en nykter dag

Så är det bara inte
det är inte alls så

När jag inte längre tror
och inte längre orkar hoppas
bryr jag mig inte om
ifall du är nykter
eller super

Nu får du tro och hoppas
alldeles för dig själv
jag har tröttnat på
att bli besviken
jag ställer inte längre upp
på dina villkor

Av alla sätt
vi har prövat på
verkar det här vara det enda
som faktiskt har effekt

Synd bara
att det kom för sent
för mig

Så var det alltså
min likgiltighet
du behövde
medan min kärlek tydligen
bara var dig till skada"

Märta Tikkanen
Århundradets kärlekssaga

Jag tog en alkoholfri öl. Kändes lite välförtjänt. Men nu så här vid 22-tiden börjar jag ångra att jag inte tog en springtur. Något visst att vara ute när vädret är emot en och man är ensam på gatorna. Promenader är ett bra substitut men du har ju idrotten i dig vad jag förstod. Jag är impad av ditt emojianvändande, jag fattar inte vad hälften av dem ens betyder (om de inte är riktigt uppenbara). Hur som helst skönt att suget inte håller dig fast. Tycker jag mest får sug nu förtiden när andra dricker, men mitt ”hemmasug” har gått över helt och hållet.
Trevlig kväll!

.. faktiskt.
Hur f*n kan det vara svårt..(?)
Jo, för att jag så länge tryckt undan det min kropp och själ försökt säga mig. Så nu när jag stannar upp och lyssnar, vet jag inte riktigt hur den där rösten låter..
Och det är lite svårt oxå att få till eftersom livet rullar på i samma rasande tempo..
Sjuka barn, läxor, alla hushållsbestyr, renovering, jobb etc m.m.
Och jag ska oxå motvilligt erkänna att det är enklare att inte lyssna..
Bara köra på som vanligt, fast i nyktert tillstånd. Det är både bra och dåligt, tänker jag. Bra, för att ju livet inte stannar upp, och det krävs olika saker av mig i mina olika roller, som gör att dagarna får rulla på och jag lägger dagar av nykterhet bakom mig, med en större enkelhet nu. Känner glädje, sorg, ibland lite energi och en välkommen känsla av att vara alert och klar i skallen. Men mest är jag trött. Och konstigt vore ju annars..Jag har ju bara kört på. Ett par glas vin, och så fixar jag resten med..
Min kropp och själ behöver återhämtning. Svårt bara att förstå vad det är FÖR JUST MIG. Och klarar bara av att va med mig själv i små stunder. Flyr gärna in här på forumet..eller ägnar mig åt annat med skärmen framför ögonen..
Bara jag kan reda ut vad det står för. Men det känns lite som flykt..
Kanske ska ta en paus härifrån och såklart mobilen i stort och då.
Våga ta tid att vara med mig själv. Tror jag ska åka på en sådan där'a tyst retreat. Att tvinga mig att va med mig själv. Ge mig en chans att ta i fatt och lyssna inåt.
Jag har ju en medberoendeproblematik i grunden oxå och duktig flicka syndrom på det. Så att hela tiden sätta alla andras behov i centrum framför mina egna är det jag är van vid.
På ett sätt blev alkoholen ett sätt att bryta det mönstret. Då blev jag lite mer ego, (fast på ett felaktigt sätt förstås).. men jag kunde skita i kraven och tillåta mig att bara vara..
Det var bra, men samtidigt var jag ju i rus. Och även om jag tyckte jag tänkte bra tankar och hade bra idéer, mer kreativ osv. så spädde det ju bara i förlängningen på med mera trötthet och mer ångest..
Alltså, hitta rätt i detta nya..
Har redan gjort bra grejer för mig. Men de kan bli fler. Absolut. Mer av sådant som stärker mig inifrån och ut. Och även det omvända. Behöver komma igång med regelbunden träning. Promenader i all ära, och förstås bättre än inget. Men behöver nog steppa upp den fysiska aktiviteten, för o få lite mer fördelar i form av dopaminpåslag.. kroppen skriker efter det. In med mer av det..!
Vila/återhämtning OCH aktivitet. Ska försöka få till lite mer av båda och balansen däremellan ??!

Snart är fredagskvällen slut och inte känt en uns sug av alkohol - såå skönt?!

Kramar/
Fibblan ?.

...så är träning något jag priotiretar mycket högt! Det får mig verkligen att avstå från vinet. Jag har alltid tyckt oroväckande mycket om vin också men nu försöker jag bara fokusera på alla mina inbokade pass framöver. Som jag tidigare skrivit så hatar ju min man det, träningen alltså. Idag släppte jag bomben med att jag kör imorgon. Inga större protester än. Sa att jag inte ville slösa bort en hel dag med bakiskänslan.Till saken hör att min man är mycket sparsam med alkohol men verkar ju uppenbarligen ”lida” mer av att jag kör bil än dricker vilket iof är positivt. Jag menar det innebär ju att han inte mått dåligt någon gång av mitt alkoholintag. Visst, jag kan höja partystämningen men inte med sällskapet imorgon. De är partyproffs och jag vill verkligen inte vara uppe till sena natten. Vakna med vattniga röda ögon, trött och grinig. Kram allihopa ? snart lugnar det sig för mig. Sjukstuga är jobbigt men heja dig som är helt nykter! Jag är inte helt vit men sansad