Senaste kommentarerna i forumet

Idag Ska jag inte. Jag Kan klara det det vet jag. Satt innan som du säger och skrev ner alla nackdelar och inte många fördelar att dricka oj vad många fördelar av att inte dricka?? japp jag följer med dig idag, nykter? ska bara gråta en skvätt först ? får jag fråga hur gammal du är?

Nåt bra!!!

Jag va inte så där orolig igår, va nästan helt säker på att han va ute igen o drack på sin krog han hänger på.... han skrev inget när han kom hem eller så som han säger det är dåligt av han när han inte gör. Jag istället har inte sagt nåt om det, jag tycker inte ja har med det att göra. Visst fanns de några tankar jaha nu är han ute igen full säkert men ändå somnar jag om och släppte det....

Jag försöker för varje dag som går släppa lite o lite i taget så att det blir lättare att säga nej till träff här hemma...

Det gjorde jag med när jag var nykter en period! Drömde supermycket och vaknade flertal gånger
eller så var det att man kom ihåg vad man drömt ? igår kunde jag inte motstå. Fasiken idag är en ny dag som jag tar tag i?? måste klara det nu . Hur går det för dig. Vad motiverar m.m? Kram

Hej Ledsen själ. Gräv inte ner dig i att det inte gick att motstå igår. En av anledningarna till att vi dricker för mycket.. tror jag.. är att vi ser ner på oss själva långt där inne.. fokuserar mer på våra brister än det vi är bra på. Jag sätter ingen etikett på mitt drickande och jag säger inte att jag aldrig mer kommer dricka. Jag försöker i nuläget att skriva ner VARFÖR jag hamnar i perioder där jag dricker för mycket.. alla har vi olika beteenden när det kommer till alkohol.. när jag har det lugnt i mitt liv... lite stress... harmoni på det stora hela.. så infinner sig inte lusten att dricka mycket.. men när livet hackar upp sig... så är suget där direkt.. det ligger mycket bakom mitt beteende.. och nu försöker jag lista allt.. det hjälper att sen läsa igenom.. jag motiveras av att få mer stabilitet i livet.. må bättre, SOVA gott, kunna träna så jag kommer tillbaka till den form jag var i.. just nu har alkoholen bidragit till ett slitet yttre och inre.. så vill jag inte leva.. jag vill komma ihåg saker.. jag vill inte göra bort mig.. jag vill inte bli en person som jag skäms över.. jag vill vara stolt över mig själv.. och uppleva riktig glädje.. inte den falska glädjen som alkoholen skänker.. men det e inte lätt.. det e sååå lätt att bara hälla i sig nått å så blir det som ett moln runt alla bekymmer.. men det funkar inte i längden.. man skjuter bara på livet.. längre och längre bort.... jag förstår att du kämpar och jag vet hur du mår.. tro mig.. jag vet... försök att skriva ner dina tankar.. här eller på ett papper.. försök att vara nykter idag.. tänk inte på imorgon.. tänk IDAG. IDAG VILL, KAN, SKA DU klara det.. jag vet att du klarar det.!! Återigen... anklaga inte dig själv för att du drack igår.. kanske kan du ta en stund och fundera på varför du drack igår men anklaga INTE dig själv.. detta händer oss alla No Big deal.. se framåt.. hur kan du hjälpa dig själv iDAG... hur kan du motstå IDAG?.. jag e nykter idag också.. häng med mig så e vi nyktra tillsammans <3 . VI tänker IDAG! Imorgon tar vi tag i imorgon ;). KRAM till dig.

Den vånda och ångest du känner tyvärr
Mitt råd till dig är att om han inte inser sina problem och söker hjälp/ behandling så skaffa inga barn med honom!!
Skaffa dig ett eget liv utan honom.
Ett familjeliv med en alkoholist är en omöjlig ekvation som bara kommer att göra dig och ev barn illa. Hade jag vetat vad jag vet idag hade jag agerat annorlunda för länge sedan. Lätt för mig som sitter kvar med min alkoholist att komma med förslag som jag inte själv kan leva upp till men inbillar mig det är lättare ju tidigare man tar steget och går! Lycka till och sätt dig själv i första rum
Det är du värd!

Ser jättemycket fram emot det här. Och vill också gärna hänga efter.

Det gjorde jag med när jag var nykter en period! Drömde supermycket och vaknade flertal gånger
eller så var det att man kom ihåg vad man drömt ? igår kunde jag inte motstå. Fasiken idag är en ny dag som jag tar tag i?? måste klara det nu . Hur går det för dig. Vad motiverar m.m? Kram

Jag är en tjej på 28 år, jag är sedan 1.5 år gift med den mest fantastiska man jag någonsin träffat. Vi har snart varit ett par i 6 år.
I vårt liv har vi varit med om alldeles för mycket, inom loppet av två år förlorade jag min mormor, min kusin och sedan min systerson som dog när han endast var 1 år och 4 månader. På min mans sida har det varit drogrelatersde problem och liknande. Det har helt enkelt varit en mycket kämpig tid där man många gånger velat ge upp.
När jag förlorade min systerson i en hemsk sjukdom, strax före jul 2018,bestämde jag mig för att mitt liv inte ska handla om tragik och sorg. Visst att livet kommer kantas av allt man formas av, men händelserna ska inte få bryta ner mig. Jag har valt att omfamna livet trots orättvisor m.m. Medan min make bara dricker. Han dricker och dricker, varje dag! Det har bara eskalerat under dessa 6 år. I början var det på helgerna han drack, men nu är det varje dag. Varje dag. Det är både öl, vin och starksprit. Han har bara timmar på två olika jobb, vilka han sköter, men gör ingenting för att skaffa ett "riktigt" jobb. Samtidigt som jag studerar 100 % och arbetar virka 50 %.....
Han börjar ofta dricka vid 15 tiden, och dricker sedan till nästa dag. Ja. För han sover inte. Istället sitter han vid datorn och spelar ett jökla dataspel och är 32 år gammal!

Jag har tagit upp hans alkoholproblem så många gånger, antingen är han mottaglig för det och säger att han vet att han har problem och ska sluta. Eller så får jag höra att jag överdriver och är för känslig. Att han håller mig vaken 3-4 nätter i veckan när han spelar dataspel, det bryr han sig inte om.
Jag älskar honom så otroligt mycket och vill hjälpa honom, men känner att mina händer är bakbundna medan han sover ruset av sig i soffan.
Han skyller alltid på saker till varför han ska dricka. Det kan vara alltifrån att han inte har ett jobb till att hans kusin är psykisk sjuk. Eller så tar han upp förlusten av min systerson, och då ser jag rött!! Det är kanske luddigt skrivet av mig, men jag känner helt enkelt att jag inte orkar mer..

Vi har inga barn, men jag kämpar för att gå ner i vikt för att vi ska kunna skaffa barn inom snar framtid, men varför ska bara jag kämpa? Varför är det bara jag som ska ta tag i saker?
Han har även börjar spela mycket på både casino på nätet samt att han går till pizzerior och spelar på maskin. Här ska tilläggas att hans farbror som är hans bästa vän, har exakt samma problem - och dessa två umgås ofta eller spelar data med varandra.

Hur ska jag göra för att han ska förstå att han inte bara skadar mig utan mest sig själv? Vad kan jag sägs och göra för att han ska förstå hur dåligt jag mår över hans alkoholkonsumtion?

Hej forumvänner! Fråga: Ni som slutat dricka.. upplevde ni att sömnen blir knäpp i början? Jag har haft sömnproblem i många många år... men inatt så vaknade jag 10 gånger och somnade om.. men drömde nått så in i ... MÄNGDER med drömmar om massa saker som kan direktrelateras till mitt liv.. är trött idag.. men läste nånstans att detta e vanligt när hjärnan får vara nykter och tar igen REM sömn? Stämmer det? Tacksam för er input... <3

Vi är många här inne som har barn. Vad bra att du hittat hit. Det hjälper mycket att kunna skriva av sig, tycker jag. Här finns ingen som dömer.
Jag har ingen erfarenhet av medicinering. Jag har länge varit fobiskt rädd för Soc, i somras när jag var som sämst var jag säker på att de skulle bli inkopplade. För mig har det hjälpt att bara nöta tanken på det, läsa massor av berättelser om hur det är (de flesta blir kallade på ett samtal och sen läggs det ner), tills jag blivit okej med att det kan hända, då får jag hantera det, för det är farligare om jag inte vågar be om hjälp när jag behöver.
Vad modigt att du vågar se ditt problem och till och med fundera på att söka hjälp. Då har du ju kommit jättelångt.
Stor kram

Börjat med större förändringar i mitt liv för att råda bot på orsakerna till att jag mår dåligt och drack. Får se var det slutar men jag har gjort oåterkalleliga beslut. Behövde få ut det någonstans. Jobbigt är det och en viss sorg över att begrava den jag trodde att jag var, eller gärna ville vara. Men nu finns möjlighet att uppfinna mig själv igen.

Då är det dags, jag slutar dricka på obestämd tid. Alkoholen har tagit min relation, mitt jobb och nästan mina barn. Under en period nu, från november ca så har jag varit väldigt medveten i mitt drickande. Innan dess hade jag minnesluckor varje gång, nu har jag ändå koll på när jag passerar gränsen och när det går åt skogen. Igår var jag superfull, men ändå medveten om det. Pinsamt helt klart!

Jag bestämde mig redan igår att söndag är min sista dag. Egentligen skulle det hellre vara lördag som är min sista dag... eftersom det är jobb på måndag. Hur som helst så längtar jag dit. Jag älskar att vara nykter, mycket mer än att vara full. Då kan man undra varför jag ör det, ofta?

Jag tänker att jag skriver av mig här om hur det går. Jag är i alla fall ohyggligt medveten om att jag missbrukar alkohol... ordentligt.

till sina egna förväntningar på gott och ont! Om du bokar visning av lägenhet och aktivt tänker att du skall gå. Tänker på den där filmen med Lasse Åberg där han är flygrädd och peppar sig själv inför flygresa: jag kan flyga, jag är inte rädd, jag kan flyga, jag är inte rädd. Lite så funkar det faktiskt. Och så kanske du kan bara gå på visning utan att göra något stort av det, utan krav på dig sjölv att du skall tacka ja sen. Bara titta på den. Ett litet steg i taget i rätt riktning. Nästa gång det är visning kanske det inte är så märkvärdigt....du kanske till och med tycker om lägenheten och tackar ja. Kram

Detta värmde! ?

Har läst hela din tråd ikväll.. Jag blev medlem idag. Stort Tack!❤ För att du delar med dig av din resa!
Hoppas få fortsätta att härinne ta del av din vardag ?
Fortsätt framåt ??

Hej alla!

Idag är det en månad sedan jag snubblade lite under trettonhelgen.
Skönt att den där ävvlans Julen är över nu. Hatar den på ett sätt, men så finns
mysigheten där ändå lite. Men skitsamma nu är den över.
Julen väcker fram dåliga minnen för mig från barndomen med fylla och bråk.
Kanske är det är det därför det är så ångestladdat med Jul.
Har inte funderat nämnvärt på A sedan tretttonhelgen. Jag låter livet gå vidare i en sorts vardagslunk.
Idag har jag fastat i 7 dagar och kroppen känns lugn och skön.
Tror att allt i kroppen återhämtar sig på ett fantastiskt sätt när man fastar. Sockersuget är som
bortblåst. Har nollställt kroppen och låtit levern bli fri från fett som säkert finns i mängd
efter alkoholintag under många år. I morgon går jag över till "halvfasta" då jag kör
lite goda grejer i mixern.Fortfarande flytande men behåller allt som mixas till skillnad från ren
juice utan fruktkött som man får genom juicecentrifug.I morgon mixar jag melon, avocado, gurka bl.a.
Kan verkligen rek. fasta. Men var beredd på kraftiga hungerkänslor dag 1-3.
Detta botas med att dricka frukt och grönsaksjuice så fort hungern sätter in.
Jag sover utan sömntabletter när jag fastar. Kroppen är i ett konstant viloläge
känns det som. Det som hänt mig när jag upphört med alkoholbruk, är att
jag sköter mig och min kropp på ett bättre sätt. Är mera mån om kroppen.
Försöker stödja så gott det går.. Är ju dessutom hypokondriker. Väldigt jobbigt.
Läser av kroppen hela tiden och knakar det någonstans så blir jag hispig.
Nu har jag ont i nacken nåt bedrövligt. Min fru och jag blev påkörda
bakifrån av en taxi i Stockholm. Som tur var så hade vi släpvagn men det blev
ändå en rejäl smäll. Frugan har också smärtor i nacken.
Glömde ta reg.nr på bilen. och namn på Taxiföraren. Jag var lite chockad så
jag glömde det av samma anledning. Blir det Whiplashskada så kan man ju
få ersättning genom taxiförarens försäkring.Ingen skada på släpvagnen
men taxibilen fick plikta med intryckt front. Så kan det gå när man sitter
och rattsurfar. Borde vara totalförbjudet. Andra gången inom ett år som jag blir
påkörd bakifrån...Lite av varje och kanske osammanhängande skrivet i sen timme...
Vi kämpar på tillsammans

John

Jag var inte fysiskt beroende. Ingen abstinens. Men det blev ändå mer och mer och oftare och oftare. Och jag ville ha det för att jag gillade det. Inte bara smaken. Gillade att åtm bli smålullig. Stresslindring eller att sociala situationer blev roligare och enklare. Men det var ändå brutalt svårt att sluta.

Mängden du dricker kanske är uppåt riskbruk (ser inte din total), det kan du testa på olika sidor på nätet genom att vara ärlig när du skriver in hur mycket du konsumerar. Men jag tolkar det som att du ofta dricker 4 dagar i veckan och ibland mer? Men förutom fysiska problem så brukar det sägas att om alkoholen ger en återkommande problem men att man fortsätter dricka ändå, så är det inte bra. Men så verkar det ju inte vara för dig, vilket är bra. Ett långvarigt riskbruk kan dock leda till mer problem (beroende) och du kanske har närmare att ta till alkohol vid omtumlande livshändelser.
Viktigast är ju att du är 100% ärlig med dig själv. Bra att fundera över intaget ibland.
Men att jämföra sig med andra kan vara missvisande. Ett bra riktmärke brukar vara att inte dricka själv hemma, i alla fall på vardagar. Spar alkoholen till festliga tillfällen. Jag började ”skapa” festliga tillfällen för att motivera drickandet. Och dricka mer hemma själv.

Så bra jobbat och kämpat av dig, så många dagar?
Kramar
???

Beklagar sorgen Anders ?

Starkt av dig att hålla dig nykter. Kram

Hallå ?
Det var ett tag sedan jag skrev här.. Hade egentligen tänkt skriva ett långt inlägg om allt möjligt men så blir det inte, de tankarna får stanna i huvudet denna gång.

Har i alla fall varit nykter i 300 dagar nu. Det är snart ett år, helt ofattbart. Kunde aldrig tro att jag skulle lyckas med detta om man ser till hur långt ned i skiten jag var. Men här står jag idag, lyckligare än någonsin.

Ge aldrig upp!

Ny här så kanske gjort något fel, läs min kommentar.

Som jag sett många andra skriva hittade jag till detta forum 'av en slump' (sanningen är att det dök upp när jag pga olika fysiska symptom googade på hur lång tid det tar att rena levern från hög alkoholkonsumtion..)
Efter att ha läst diskussioner härinne sedan igår, märkte jag till min förvåning hur ett slags lugn inneföll sig, och impulsen att skaffa ett konto bara dök upp.
Jag har aldrig förut uttalat detta, varken för mig själv (har ju såklart vetat men samtidigt vägrat acceptera) eller för någon annan. Jag är 38 år. Jag har alkoholproblem. Jag vet inte hur länge jag egentligen har haft det, troligen längre än mitt medvetande tror.
Så nu har man tydligen nått till denna milstolpe. Känns konstigt men skönt på ett säreget vis.
Skriver mer en annan dag, nu har jag en fråga till någon som förhoppningsvis vet : Kan man be att få mediciner mot alkoholsug hos husläkare utan att det dras igång en hel apparat kring missbruk osv? Jag är rädd att ta upp detta då jag är vårdnadshavare och jätterädd att få en orosanmälan på mig :(
Självklart är mitt barn mitt liv och att jag blivit mamma har väl spelat stor roll i att jag hittade/letade mig hit.
Vill gärna höra erfarenheter från andra föräldrar.
Kram /Nattflickan

Vad menar du med mediciner?

Har planerat att vara med och tycker att det ska bli jättekul - om än lite pirrigt, då min tanke är att presentera mig som Vinäger. Herregud, ni vet ju nästan allt om mig...

Undrar också vilka mer som kommer och om det fortfarande finns något intresse för att träffas efteråt, vilket diskuterats tidigare i tråden. Jag vet ännu inte om jag kan hänga på, men hoppas i så fall på det.

Väl mött!

Ja han dricker ca 25~30 ( starköl, vin eller groggar) varje vecka, o en dag utan sånt är de folköl

Fattar inte heller vilket liv det är att föredra