Senaste kommentarerna i forumet

Tack alla för fina ord.
Men jag har inte gjort något speciellt. Det handlar bara om att ställa om sinnet. Kan jag så kan ni. Garanterat. Ni som är osäkra på om det kommer lyckas, tro mig. Ni kommer igenom, ni kommer lyckas med er förändring.

Lite pepp på vägen nedan.

AA:s löften om förändring (alla har slagit in för mig och kommer göra för alla som vill ha en förändring):

• Vi kommer att känna en ny frihet och en ny lycka.
• Vi kommer inte att sörja över det förflutna eller behöva stänga dörren om vårt tidigare liv.
• Vi kommer att förstå ordet sinnesro och vi kommer att uppleva frid.
• Oavsett hur djupt vi hade sjunkit, kommer vi att upptäcka att vår erfarenhet kan vara till
nytta för andra.
• Känslor av värdelöshet och självömkan kommer att försvinna.
• Vi kommer att överge intresset för själviska ting och i stället ägna omsorg åt våra medmänniskor.
• Själviskheten kommer att ge vika.
• Hela vår livsinställning och livssyn kommer att förändras.
• Rädslan för människor och för ekonomisk otrygghet kommer att försvinna.
• Vi kommer att intuitivt veta hur vi skall handskas med situationer som tidigare gjorde oss osäkra och rädda.
• Vi kommer plötsligt att uppleva att Gud gör för oss det vi inte kunde göra själva.
• Är detta överdrivna löften? Vi tror inte det. Det har infriats för så många av oss – ibland
snabbt, inbland långsamt. De kommer alltid att förverkligas om vi arbetar för dem.

..Och här är Steve Angello (swedish house maffia) senaste låt om förändring:
https://youtu.be/deo_Cq5Hbd8
I will rejouice (you have to fix the mind)

Har gjort att jag inte har så mycket nytt att skriva om när det gäller alkoholen. Läser ibland för att uppdatera mina minnen. Nykterheten kan och får inte bli till självklarhet, men de värsta såren har läkt, det är gott så! Storkramen Murisen!
//PP

Med ångest som fyller varenda skrymsle av min kropp. Känns som hjärtat ska hoppa ur halsgropen.. Mentalt utmattad, dränerad på energi. Igår blev det en hetsig diskussion mellan min man och son.. Jag var rädd att det skulle spåra ut, gå till handgripligheter
Orden som sades har spelats upp i mitt inre hela natten. Min man var en främling jag inte känner och sonen lät honom veta att han har förlorat all respekt för honom
Det var första gången det hände och det gjorde fysiskt ont i mig
Att inte jag som mamma kan skydda mina barn från det som gör ont..
Mannen sover fortfarande
Här sitter jag och vet varken ut eller in
Hjärta och hjärna är oense som så många gånger förr
Mitt förnuft vet vad jag borde göra men mitt hjärta säger annat.
Jag sörjer att jag är så sjuk i mitt medberoende. Ingen normal, frisk människa hade utsatt sig själv och sina barn för detta och förlåtit om och om igen
Men genom att glömma och förlåta slipper man ta itu med det som gnager och gör ont.
Man låtsas som ingenting
Men i hjärtat finns ett svart hål där besvikelse, oro och ångest bor
Det är fan ett under att man som medberoende inte brakar ihop totalt av all påfrestning och bergochdalbanor man tvingas åka. Funderade nyss på att åka hemifrån. Komma bort
Men tom det är jag för svag för
Min ångest gör att jag inte fungerar..
Tänk om han ger sig ut på byn efter mer sprit, hamnar i trubbel..
Om han träffar någon vi känner
Ja! Jag skäms över honom när han är inne i en period, likt en manisk blodhund som fått upp ett spår. Omöjlig att stoppa
Jag borde ringa en vän, prata
Men jag skäms över min egen svaghet
Att jag tillåter mig själv att bli sviken om och om igen. För en frisk utomstående är ju rådet självklart att lämna. Brukar också få råd att säga åt honom att sluta dricka, skärpa sig, hälla ut drickan eller dylikt. Det låter enkelt men jag vet ju att det inte fungerar.
Så här sitter jag. Ensam med min ångest

Väldigt bra beskrivning av en depression. Känner igen mig i dina känslor på pricken, nästan vartenda ord. (Förutom att jag inte är anhörig utan nykter alkoholist.)

Ska inte falla i ”ge råd fällan”, men använd kämparandan till att komma ur depressionen. Först när den dragit sugslangarna ur din hjärna och återvänt till vinden så kommer du att kunna ta nästa steg. Den bild av världen du har nu är inte den enda. Så lätt för vänner och släkt att säga ”ryck upp dig” men så enormt svårt att göra. Problemet ligger ju i att man måste tvingas att omvärdera hur man ser på saker. Tvingas att umgås med ”glada”. Tvingas släppa allt det negativa som man håller fast vid med näbbar och klor, det känns ju så bekant, enkelt och kanske till och med tryggt. Jag har haft återkommande depressioner och har lärt mig mer om hur jag själv kan ta mig ur dem. Tyvärr svårt att ibland ens förstå att man hamnat där igen. Ondsekfull sjukdom.

Ja ibland kommer de där dalarna och olustkänslan om varför blev det så här?
Jag tror vi måste få dessa dippar oavsett för att kunna känna glädjen också. Innan dövade alkoholen detta, eller förstärkte den. Nu måste vi fejsa den på annat sätt, men hur?
Jag har inte kommit dit ännu men kanske hamnar där nu när jag har pms. Fast då kan jag relatera till den och då vet jag att det är den som spökar.
Kram på dig fina du ❤️
//PimPim ?

.

Hej alla kämpar på forumet. Jag fortsätter att inte ta det där första glaset. Däremot fungerar min "Gubbträning" tre gånger i veckan på ett anrikt gym här på min hemort. Besöker regelbundet Länklokalen. Tänk vad så mycket bättre mitt liv blivit utan alkoholen. Fortsätt kämpa alla på forumet.

Att förlåta sig själv är ett steg i rätt riktning. Man kan inte förändra det som redan skett utan bara påverka framtiden och det med helt andra ögon och en nykter hjärna är ett bra redskap för det! Lycka till med din kämparglöd ??✨
Kram PimPim ?

och idag känns allt mycket lättare än igår. Glad att fortfarande vara nykter!

Idag gäller det

Jag och mitt ex brukar ses efter jag jobbat, han hintade med att han i sin tur slutade tidigt ikväll.... vilket är ovanligt en helg.
Jag anade nåt!!!att han ville ses, men skrev att jaha! Då hinner du hitta på nåt..
Han skrev att han ville göra det med mig.. då skrev ja kanske! Det vart lite korta ord från han då, jag tror han va helt inställd på att jag som vanligt skulle nappa av glädje....

Jag kände mig lite taskig, otacksamm på nå konstigt sätt... men samtidigt kände jag att han ska inte få som han vill jämt, att jag alltid finns, och tom när han sagt nej o struntar flera gånger i att vi tom bestämt att ses. Han har ju valt flaskan istället, med dåliga ursäkter som inget ombyte hemma hos mig mm...
Så ikväll ska jag säga vi tar de någon annan dag. Säga det på ett bra sätt men ändå med öppna dörrar,, så som han gör...
Det kommer kännas svårt men jag MÅSTE för min egna skull!!!!

Jag märkte att han vart ute igen, han har vart full flera gånger i veckan och imorgon är det en hemma fest han ska på.
Jag tänker stå ut nu med att säga som jag skrivit och tänkt göra !!! låt han festa, det är ju det han vill och har som största intresse....

Hejja dig!!!:)

Idag gäller det

Jag och mitt ex brukar ses efter jag jobbat, han hintade med att han i sin tur slutade tidigt ikväll.... vilket är ovanligt en helg.
Jag anade nåt!!!att han ville ses, men skrev att jaha! Då hinner du hitta på nåt..
Han skrev att han ville göra det med mig.. då skrev ja kanske! Det vart lite korta ord från han då, jag tror han va helt inställd på att jag som vanligt skulle nappa av glädje....

Jag kände mig lite taskig, otacksamm på nå konstigt sätt... men samtidigt kände jag att han ska inte få som han vill jämt, att jag alltid finns, och tom när han sagt nej o struntar flera gånger i att vi tom bestämt att ses. Han har ju valt flaskan istället, med dåliga ursäkter som inget ombyte hemma hos mig mm...
Så ikväll ska jag säga vi tar de någon annan dag. Säga det på ett bra sätt men ändå med öppna dörrar,, så som han gör...
Det kommer kännas svårt men jag MÅSTE för min egna skull!!!!

Jag märkte att han vart ute igen, han har vart full flera gånger i veckan och imorgon är det en hemma fest han ska på.
Jag tänker stå ut nu med att säga som du ska, låt han festa, det är ju det han vill och har som största intresse....

Tycker allt du beskriver förutom febern låter som att det skulle kunna ha med ett sjunkande blodtryck att göra. Febern är lite klurigare ^^ Någon samtidig pågående infektion?

Sen ett tips - många har efter lång tid av stor alkoholkonsumtion brist på många b-vitaminer som nervsystemet (bl a) behöver för att fungera som det ska och när man dessutom stressat mycket under en lång tid (alkohol skapar som vi alla vet en oerhörd stress i kropp och knopp) så gör man av med extra mycket b-vitaminer.
Jag tar tillskott varje dag sedan mitt alkoholuppehåll och har inte lidit av liknande symtom - beror det på vitaminerna eller annat är ju svårt att säga men tror inte det skadar:)
En annan sak är ju sömn, också väldigt viktigt, som många av oss har besvär med så här i början. Jag kan känna mig nästintill sjuk efter en natt med otillräcklig sömn.

Hoppas du mår bättre snart!!

.

"Sliter med ångest och jobbar på med att möta alla känslor jag tryckt undan, tidigare dövat med alkohol. Det är ett hårt jobb, men såklart värt det." Exakt så.
Går igenom exakt samma period, det är svårt som f*n. Men, det är skönt att i nykterheten också se att det är värt det.

Kram från Nejlika

Jag har bestämt mig för att lämna honom. Tänker på det varje dag. Drömmer om hur mitt nya liv kommer att se ut. Men det verkar som att det aldrig blir rätt tillfälle. Har inte ens sagt till honom att jag tänker lämna honom. Varför är det så?

Greta drack vin igår igen, för mycket såklart. ??? Skrev ngt pinsamt sms som jag skickade iväg. Sov jättedåligt och vaknar med ångest. Puh all klokskap bara försvinner rätt ner i dyn. Fram kommer en gräslig person som jag inte alls tycker om. Tycker mycket mer om den andra Greta. Jag skall till min terapeut på måndag. Blir bra att få hjälp. Stor kram ?Greta

Du har fått kloka råd ovan. Jag vill bara lägga till min egen erfarenhet av hur väsentligt det är att känna sig tillfreds med den fysiska kärleken i ett förhållande. Utan den känslan blir livet för grått och tomt, och belöningscentrum i hjärnan pockar på stimulans vilket gör alkohol frestande. Då blir jag också mer sur och tvär och tänker att min partner borde förstå att något saknas. Men ingen är tankeläsare och känner man att något fundamentalt saknas i tillvaron måste man ta upp det. Alternativet är att fastna i en ond cirkel där alkoholen återigen tar över och leder in på en destruktiv väg. Det är inte enkelt att prata om intim samvaro, kanske kan extern hjälp vara bra. Jag har kommit en bit på väg men det finns mer att göra. Dock är jag tillräckligt tillfreds för att kunna fortsätta vara nykter och anstränga mig för att vara attraktiv i min frus ögon. Man behöver ju, krasst uttryckt, en målbild av belöning och framgång för att hitta kraft att leva på ett sunt sätt.

Så hur du än gör, få till ett äkta och innerligt samtal och red ut om ni har en väg tillsammans framöver. Annars är det dags för förändring, för din egen skull.

med InteMera och vill också lägga till att jag känner mig seriöst oroad över din säkerhet !
Kan han slå sönder badrumsdörren så är nästa steg att slå sönder dig om du inte gör vad han vill !

Varningsklockorna ringer högt här ! Dra därifrån och gör nåt bra för din egen skull !

Kram !!!

Och varmt välkommen hit! Mitt ex var också som två helt olika personer. En person man älskade mycket mycket när han var nykter och totalt urhemsk och elak när han drack. Förstår precis ditt dilemma. Man vill lämna fyllot men vara ihop med den nyktre. Jag gjorde en lista på sånt jag behöver och vill ha i ett förhållande. Det första som hände var att jag inte kom på en enda sak, skrivkramp direkt. Jag var helt enkelt inte van att fokusera på mig själv. Men det lossnade och jag skrev min lista. Jag rangordnade det jag skrivit och de absolut viktigaste punkterna för mig var trygghet, stabilitet och tillit. Efter det gjorde jag en lista på vad jag har i mitt förhållande. Ingen av ”mina viktigaste punkter” hade jag med honom. På så sätt började jag mer och mer se honom som EN person. Innan hade jag nästan sett honom som två personer. Jag började inse att hans nyktra person kan göra val och ta ansvar för hur han blir när han är full. Jag började gå i KBT för att lära mig att fokusera på mig sjölv, träna på att veta vad jag själv känner, tänker och tycker. Börja fokusera på dina egna behov. Du skall inte behöva sitta inlåst på toan av rädsla för den du lever ihop med. Om du tänker att din bästa kompis hade det så och berättade det för dig. Vad skulle du tycka då? Jag kan fortfarande tänka så när jag hamnar i någon situation som jag känner mig osäker i. Man går utanför sig själv och ser det utifrån. Vet inte om du har någon nytta av det jag skriver men vill bara tala om att du är inte ensam. Vi är många, för övrigt helt vanliga människor, som är eller har varit i något onormalt. Man kan förändra men bara sig själv. Din man kan förändra sig men det är inget du kan påverka eller ta ansvar för. Däremot kan du göra val för din egen del. Kram

Du har tagit ett viktigt första steg, du har vänt dig hit! Dethär forumet är en enorm stöttepelare för många av oss som kämpar med exakt ditt dilemma: lämna eller stanna? Stanna till vilket pris?

Använd din egen tråd som avlastning, släng ur dig alla jobbiga tankar för här kommer du att mötas av förståelse, pepp och kloka råd av mänskor som verkligen förstår. Som lever eller levt i exakt din situation. Läs i andras trådar så förstår du att du inte är ensam, att det minsann inte är not fel på dig och dina tankar är helt normala för en medberoende! Och sluta skämmas! Det är inte du som gör fel eller är galen men du lever i en situation som sliter ut den mest levnadsglada till slut. Ta det på allvar om det gått så långt så du inte känner igen din egen personlighet längre, om du till och med betvivlar du ens vill leva längre. Men tro mig när jag säger: det finns en väg ut och det finns ett bättre och annorlunda liv som väntar dig! Du behöver börja bygga upp dig själv med så pyttesmå steg i början så du kommer igång och sen kan du börja ta itu med de stora besluten. Gör nåt litet redan idag, bara för att du mår bra av det och för att visa dig själv du faktiskt kan återta kontrollen över ditt liv. Ta en kaffe på stan bara du, ta på dig din favorittröja eller gå på museum, vad som helst som du har makt och kontroll som du mår bra av. Du har inte kontroll över honom och hans drickande men ditt eget liv och mående.

Jag hejar på dig, välkommen hit och fortsätt skriv!

Ni behöver prata med varandra. Du behöver förklara hur du känner och vad som är viktigt för dig. Prata i termer som att jag behöver närhet, vad behöver du? Detta är viktigt för mig, vad är viktigt för dig?
Genom att ni börjar prata får du vägen fram. Då kan du lättare se om det ska vara ni.
Lika lätt att rekommendera till andra är det lika svårt att genomföra själv. Pratar om egna erfarenheter här.
Bra jobbat med dig själv med! Välja andra saker än A.
Kram

Hej,
Jag hette "småbarnspappa" på det här forumet innan, men av någon anledning har mitt konto raderats.
Jag skrev senast här slutet av 2017 om att jag gjorde en satsning på att kontrollera mitt drickande (https://alkoholhjalpen.se/node/32972).

Något som lyckades tillfälligt och sedan återföll i gamla vanor.

Idag, två år senare, är jag i nästan samma läge. Har lyckats gå ifrån vardagsdrickandet. Detta på grund av att jag upptäckt träning som livsstil.
Köpt ett löpband som ventil för vardagsfrustration (istället för vinflaska).
Bra.

Men märker att jag istället har fallit in i vad man bäst kan beskriva som ett periodsbeteende.
- 2-4 veckor, inkl helger. Helt nykter. Fokus på träning.
- var 3-4 helg. Dricker. MYCKET. Lätt 2-3 flaskor själv.

Börjar ofta med att det finns något att fira. Antigen karriärframgång eller bara fest. Sen samma spår som innan; när alla gått hem och fru/barn sover fortsätter jag dricka. En, två, tre flaskor vin. Själv. Framför Tvn. Somnar i fyllan. Vaknar. Sätter fingrarna i halsen och tvingar upp sk**en.

Samma sak idag.

Som rubriken antyder. Mitt enda syfte med detta är att skriva lite; få det ur mitt system.
Tack för att du läste.

Mvh,
Jag

PS!
Jag älskar mina små barn över allt i världen. Måste få ordning på detta nu innan de börjar bli så stora att de märker att något inte stämmer med deras pappa.

Utvilad och med en känsla av frihet.
Tänker att livet utan filtret A och snus ger ett enormt övertag i verkligheten.
Jag dövar inget och i stillhet kommer intuitionen till mig.
Vad vill jag? Vad mår jag bra av?
Ledig helg och nya utmaningar väntar på mig runt hörnet.
Utveckligen går snabbt och tänker bara min särbo orkar och vill hänga på?
Vad händer annars?
Som den vilda själ jag är med önskan om ett underbart liv utan destruktivitet.
Kram alla ?

Bra kämpat!!????
Kramar
???