Senaste kommentarerna i forumet

Det var mycket till hjälp. Bara att få erkännande att man inte är ensam med sina funderingar, sorg, frustration och vilsenhet är bättre än "goda råd". Och du har helt rätt i att det viktiga är att fokusera på mig själv. Men det är svårt. Men du gav verkligen en bra riktning i hur jag kan börja. Att ta sig ur ett medberoende som kanske pågått stora delar av ens liv är ett långsiktigt arbete. Man får ta ett steg i taget och försöka hålla fast i tron på att det går, samtidigt som det är viktigt att fokusera på de saker som ger positiv energi, det är så rätt. Att få ta del av din och även andras historier här på forumet är så bra och stärkande. Det ger något att hålla fast i och ta stöd av när det känns svårt i relationen till den anhörige och svårt i föränädringen mot att ta sig ur medberoende.

X försöker hålla sig nykter. Jag vet att han kämpar, han nonchalerar oss som bryr sig om honom. Mig behandlar han som typ luft. Han har blockerat mitt nummer, det har varit så sedan i början av oktober.
Han har dragit sig undan sina arbetskamrater på jobbet. Han umgås inte med någon. Täckt för fönstren så ingen ska se att han är hemma. Det går inte att nå fram till honom. Börjar bli lite orolig. Behöver bara skriva av mig min oro.

Jo, eftersom jag inte vill dricka längre behöver jag heller inga strategier. Det är det som är så himla skönt!

Tidigare triggades jag av stress, oro, ångest och för stora krav på mig själv.
Då fick jag en flykt och en stunds avkoppling från min oro.
Men det varade ju bara en stund sedan var ju oron tillbaka och sju gånger värre..

Så lösningen är ju väldigt enkel:
Att inte vilja dricka över huvud taget!!
Så mycket bättre och jag är nöjdare än någonsin???
Fast det tog ju några återfall innan poletten trillade ner. Men till slut så gick det, tack o lov?

Kramar
???

dessutom: att inte använda alkohol på julen kräver väl ingen förklaring eller ursäkt! Är väl typ normalt att inte dricka den helgen.

vuxen människa som själv gör sina val och också förtjänar att bli respekterad! Varför skall han ”erkänna” inför sin syster? Vad har hon med saken att göra? Och vad har hans problem med alkohol att göra med att han bor i er lägenhet? Det blir ju som någon slags utpressning om man använder hans (ert) boende som typ maktutövande! Inget som hjälper honom! Kanske har du, helt förståeligt, panik över situationen! Hemskt när barn far illa även om de är vuxna! Tycker ni skall förklara på ett snällt och öppet sätt att ni är oroliga för honom. Fråga hur han mår och hur han har det i sitt liv! Och visa att ni finns för honom. Jobbigt för er men säkert även för honom.

Hej!

Jag har läst igenom din tråd. Det är bra att du har bokat in en läkartid. Jag hoppas att du kommer att få adekvat hjälp. Du nämnde tidigare att du har varit i kontakt med vården. Hur gick det då? Jag har pratat med ett flertal psykologer och tyvärr inte fått konkreta verktyg och strategier för att hantera stress och ångest. Till slut träffade jag en duktig och kompetent psykolog som hjälpte mig att hantera mina känslor på ett bra sätt.

Bor du i Stockholm? En psykolog kan lyssna och ge bra råd, men det är fortfarande du som måste göra jobbet. Vissa strategier fungerar bra på vissa individer medan de är verkningslösa på andra. Det är viktigt att hitta en strategi som fungerar för dig. Läs gärna på om acceptans på nätet. Det finns även bra böcker inom ämnet.

Du skrev tidigare ” Så, om jag öppnar ögonen och erkänner att dom där liksom attackerna finns och är en del av mitt liv, och jag vill lova mig själv att aldrig mer dricka, så måste ju lösningen vara att jag lär mig hantera det på andra sätt.”

Hur länge varar din ångestattack? Jag har själv lidit av måttlig ångest. Min tidigare psykolog berättade att ångest och stress kommer och går. Hon sa att ångesten oftast försvinner efter 30 minuter. När hon berättade detta var jag tveksam men jag gav det ett försök. När jag fick en ångestattack försökte jag att inte dricka alkohol utan istället gå en promenad eller göra något annat. Ångesten försvann oftast av sig själv efter 30 minuter eller en timme.

Du har nyligen varit med om en separation och det är okej att känna sig sorgsen över det. Hur många barn har ni? Tar din exman ansvar för barnen? Jag önskar dig lycka till med din resa!

Kram,

Holistic

En gång per år erbjuder vi möjligheten att ses i våra lokaler. Så här står det i informationen:

"Hej forum!

Snart första advent och tider av ledighet. Vi vill passa på att redan nu erbjuda en lite klapp. Tycker vi i alla fall.

En del av er har varit på, varit nyfikna på eller undrat över möjligheten att träffas på riktigt-riktigt. De senaste åren har vi på Alkoholhjälpen & Anhörigstödet anordnat en träff i våra lokaler. Förutsättningarna har varit att anonymiteten är den samma, till och med att välja att inte nämna sitt "nick". Vi har ibland valt att bjuda in en föreläsare eller liknande och haft frågestund. Mest är det en möjlighet att få träffas och utbyta erfarenheter. Vi är mer än glada att få tillfälle att träffa er och bjussar på lunch och fika i våra nya lokaler som finns i Liljeholmen, Älvsjö, Stockholm. Vi hoppas ni har möjlighet att ta emot vår klapp eller kanske mer vara vår klapp:-).

Tid för denna träff är: 16 februari kl. 11 - 14. Mer info kommer i vår "blogg" på framsidan "Från rådgivarna".

Mer om innehållet kommer inom kort!

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

... är aldrig bra, det hjälper ingen, bara stjälper.

Prata med honom om er oro, se det inte som att konfrontera, det låter så anklagande och här gäller det att gå varligt fram.
Oro, omtanke och kärlek behöver bedyras för att inte hans skyddsmekanismer ska slå till.

Om han är 18 år fyllda så kan ni inte kräva någon underkastelse till behandling eller dylikt.
Var kommer systern in i bilden? Varför kräva ett erkännande inför henne?
Varför ska hon ens veta? Finns det redan något "att veta" i nuläget, inget vin i jul?
Ni tror han druckit mycket under en period, hur länge?
Är det så pass att ni anser att ni måste "torrlägga" julen för hans skull, ja då bedömer ni ju onekligen situationen som allvarlig.
Å då vore det väl själva XXX om inte syrran skulle kunna ställa upp på en torr jul.
Julen låter då dessutom som ett bra tillfälle att prata, visa stöttning och kärlek.

Det är få förunnat att få bukt med sitt missbruk, är han "bara" i riskbruk nu så har ni alla chanser att göra detta rätt och bra.
Kanske ett besök på AA kan ge er vägledning, jag kan rekommendera av egna erfarenheter. De som ni träffar där har sett ALLT, hört alla förnekelser, kan alla eventuella lögner. Ni som anhöriga skulle kunna börja med ett eget besök för att känna av och rådfråga.

Omtanke är helande

Stay Strong

Jag ska börja på universitetet om mindre än ett år. Jag planerar att gå på alla föreläsningar och spendera halva helgen med studierna. Under gymnasiet var jag en smart och ambitiös tjej och jag fick bra betyg. Jag kan använda mina gymnasiebetyg för att komma in på min drömutbildning. Jag kommer dock att misslyckas med min utbildning om jag fortsätter att festa under helgerna. Det är ytterst svårt att lära sig nya saker om jag känner mig trött och bakfull. Det är därför viktigt för mig att minska på min alkoholkonsumtion redan idag.

Tack så mycket för era öppenhjärtliga svar!

Hej santorini! Jo, alkoholen styr min tillvaro i alla högsta grad. Tack för din förståelse. Det är lätt att lägga upp en planering när man mår bra och är nykter. Det är däremot svårt att följa planen när man är en aning berusad eller känner sig stressad. Jo, en vit månad borde jag klara. Jag har haft tidigare vita månader under detta år.

Hej DetGårBättre! Jag har försökt liknande strategier som dig tidigare. Alkohol är tyvärr lättillgängligt om man bor i en storstad och det finns oftast möjlighet att dricka mer även om man försöker begränsa mängden man köper. Har du bytt umgängeskrets? Vilken typ av sociala aktiviteter har du just nu?

Hej FinaLisa! Det är beklagligt att höra. Jag är glad att du har hittat forumet och ändrat på dina alkoholvanor. Grattis i förskott till din nyktra månad! Vad triggar dig att dricka alkohol? Vad använder du för strategier för att inte dricka? Tack! Kram

Hej Adde! Jag har utvecklat ett alkoholberoende. Jag skulle dock inte klassificera mitt drickande som ett missbruk med tanke på att jag befinner mig under riskbruksgränsen. Jag skulle klassificera mitt drickande som ett riskbruk. Hur länge har du varit nykter?

Hälsningar,

Holistic 2

Men innan jag börjar skriva av mig måste jag säga, WOW, vilket gäng som hänger härinne! Så mycket klokheter, energi och pepp, raka och ärliga berättelser. Jag är så tacksam för att ni finns! Ingen nämnd, ingen glömd!

Varannan dag. Ja, så har det sett ut. Söndagen var i princip vit, men det blev ett litet glas vitt på kvällen som jag egentligen hade kunnat vara utan. Måndagen däremot blev det alkohol för att fixa arbetet dagtid. På natten sov jag kass och var förfärligt trött i tisdags. Lyckades tvinga ut mig på promenad, men det blev inget jobb. Vila, eftertanke och nedstämdhet. Usch, det var en gräslig dag. Igår vaknade jag pigg och utvilad. Lyckades klara jobbet utan A till kl 15, men sen blev det 1,5 flaska. Vaknade kl 2 av storm och hagel och har inte sovit sedan dess. Är trött, men det känns som att jag kommer att kunna fixa denna dagen utan A, trots arbete. Börjar se ljuset i tunneln vad gäller jobbet och stressen lättar. Tror det är därför det inte känns svårt idag. Hoppas känslan håller i sig imorgon också.
Önskar alla kämpar en fin dag! Kram

vad är det här för träff?

Det är så sjukt att det behövs skrivas en sån artikel. Helt sjukt hur samhällsnormen ser ut när det är något man måste "varna" för, att man inte kan köpa alkohol starkare än 3.5% på fyra dagar.

Jag blir både trött, frustrerad och irriterad.. Man vet fan inte vad man ska säga om detta elände.

Vi har precis upptäckt att vår unge vuxne son dricker. Troligen minst 2 helflaskor vodka/vecka. Han jobbar och sköter sitt jobb, men är rätt ensam. Han känner inte många där han bor. Han bor en bra bit från jobbet och troligen åker han hem efter jobber och dricker. Vi har hittat tomma vodkaflaskor i hans rum och i soporna och räknat ut att han verkar ha druckit upp en hel flaska på ca två dagar. Han tar även metylfenidat på dagarna och den kombinationen gör mig livrädd. Jag vet att det är lättare att fastna i beroende när man har ADD/ADHD, och tar man dessutom metylfenidat är risken ännu större att man snabbt blir beroende. Vi har inte konfronterat honom ännu, men tänkte göra det om ett par veckor när vi är och hälsar på honom. Hur gör vi det bäst? Vad gör vi om han själv vägrar inse att han har ett problem? Kan vi ställa krav på att han går i terapi? Han bor i vår lägenhet. Ska vi kräva att han själv berättar för sin syster om att han dricker? Hon kommer märka att vi andra inte kan dricka vin till maten när han är med i jul. Att berätta för henne kommer innebära en ordentlig törn för hans redan dåliga självkänsla. Känner ett desperat behov av råd från någon som varit i samma situation.

Jag har föresten laddat ner en app som heter Nykterhetsklockan. Då räknar den nyktra dagar åt mig så slipper jag skriva i almanackan.

Hej Femina och alla andra!

Jag vet inte hur det har varit tidigare träffar men vid förra träffen valde några att kalla sig vid sina "nicks", andra valde att säga sitt riktiga förnamn eller hitta på ett annat förnamn (vi vet inte vad som är riktigt namn och inte) och inte säga sina nicks. Då vet man inte vem den personen är på forumet. Det är upp till er, vad ni känner er bekväma med.

Hoppas vi ses!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Har ni haft träffar för forumanvändare förut? Hur gjorde ni då med anonymiteten? Rekommenderar ni att vi använder våra forumalias eller att vi använder vårt riktiga förnamn?

Skönt att vakna nykter. Visserligen vaknade jag kl 04.12 men somnade om utan problem. Ingen ångest, ingen panik. Idag är en ny dag. Började dagen med varmt vatten med färskpressad citron i. Det är bra att starta dagen med för att rena levern. Jag äter även B-vitaminer sedan flera år då min läkare påpekade att jag hade brist på det. Jag minns att han frågade mig om jag äter dåligt? Nej, det tyckte jag väl inte. Sen frågade han inget mer. Själv fick jag ju snabbt klart för mig vad det berodde på. Alkoholen, så klart!
Igår kväll borstade jag tänderna igen, på kvällen. Det var ett tag sedan. Jag borstar förstås på morgonen men på kvällarna blir det liksom inte av för jag är för trött/bryr mig inte/berusad. Jag ska försöka bry mig om min hälsa och mitt utseende lite mer. Det är så lätt att förfalla när man inte ens arbetar längre. När man går hemma och skrotar runt och dagens utflykt går till Ica så är det lätt att inte bry sig om sitt utseende. Jag har mycket att förbättra, om man säger så. Utvecklingspotential!

Jag tänker att många av oss som söker sig till en sån här plats, där man får öppna sig och skriva av sig är stora känslomänniskor. Många i alla fall. Jag har jätte svårt att hantera personliga konflikter med andra. Inga problem på jobbet då man kan få både de ena och det andra kastat på sig men det beror på praktiska saker som inte hänger ihop med vem jag är.
Jag har haft ett par ENORMA bråk med mina svärföräldrar.. På den nivån att min svärfar ställt sig upp och sagt att han ska slå mig på käften när jag sa att de inte har rätt att lägga sig i vår barnuppfostran. Det var en situation när flera andra var med i rummet och det var ganska solklart att det var svärföräldrarna som gjorde bort sig. Men ändå så kunde jag inte släppa det. Sånt gnager och ältar i mig om och om igen och jag frågar ändå mig själv vad jag gjort för fel och spelar upp scenen om och om igen i huvudet vad som hände och vad jag kunde gjort annorlunda. De slukar otroligt med energi och jag kan nästan stänga in mig i mig själv när jag fastnar i såna tankegångar.
Det jag vill komma till är att som känslomänniskor så spelar det nog inte så stor roll vem som bär ansvar för konflikten, du mår väldigt dåligt ändå och det tar massor av energi. Så frågan är vad man ska göra.
Antingen får man reda ut konflikten och i värsta fall framstå som den som ber om ursäkt fastän man inte borde behöva det, bara för att själv kunna slappna av. Eller får man försöka hitta de tankar och insikter som gör att man kan släppa det i sitt eget huvud och kanske känna att jag behöver ändå inte den relationen om de ska vara på detta viset, vill de fortsätta ha en relation med mig så får de komma till mig och förklara sig. Spelar ingen roll för mig.
Verkligen inte lätt men jag lyckades på något sätt komma dit vid vårt senaste bråk och tillslut efter låång tid så kom de faktiskt till mig för de ville inte att deras relation med våra barn, -deras barnbarn skulle bli dålig. Då tog jag chansen och sa vad jag tyckte och på vilka villkor vi kunde fortsätta umgås på i så fall. Sedan dess har det varit ganska ok, inte kanon men "OK"

Hoppas allt löser sig, kram

... är att TÄNKA.
Att tänka är en förutsättning för att göra en förändring.
Man måste veta var man varit, var man är och vart man är på väg.

I det läget inbillar jag mig att det är oerhört bra att skriva och läsa här.
Jag känner för egen räkning att det ger så otroligt mycket att både se andras funderingar och utveckla sina egna.
Som du säger, guld värt.

Stay Strong

hänvisning till mitt inlägg här ovanför : https://www.aftonbladet.se/matdryck/a/yvwd82/systembolaget-stanger--fyr…

Bolaget stänger alltså FYRA dagar !! Jag tror att jag, för att påminna mig, ska åka och kolla på en parkering utanför bolaget och se stressen hos de som är törstiga.....Jag har ju varit i den situationen själv, men som sagt, påminnelse skadar aldrig.

instämmer helt i vad som skrivits här ovanför. Bara det att du räknar glas, lägger upp dina dagar efter om du druckit eller inte och inte minst : Letat upp detta forum för att få hjälp visar att du redan är missbrukare. Jag har ett antal gånger under min aktiva karriär försökt olika knep med att dricka kontrollerat och det har aldrig fungerat. Det har alltid eskalerat efter en tid...alltid.

Jag är otroligt glad över att jag tagit beslutet att vara utan alkohol ! Livet blir så mycket roligare och enklare !

För mig är det guld värt att läsa och skriva här på forumet. Inser att många av oss har samma problem och vill göra förändring i våra liv. Nu kör vi hela vägen in i kaklet med vår förändringsresa. Vi har makten över våra liv. Vi bestämmer själva hur vi vill må. Lätt att skriva men inte lika lätt att leva upp till. Kämpa på där ute! ?

Det ÄR ett stort steg, grattis.

Jag hoppas han gör detta för SIN skull och inte bara "ja jaaa vi gör väl det för du vill ju det".
Han måste vilja annars blir det pannkaka.

Lura in honom här vet ja, att läsa andras upplevelser är en stark upplevelse.
MEN du, säg inte att du är här och försök inte att "leta rätt" på honom här, inte förrän den dagen han själv berättar...

Stay Strong

Om du läser ditt eget inlägg och låtsas att det är någon annans så "ser du svaret".

Missbrukare + Missbrukare = Katastrof
Missbrukare + Nykter Missbrukare = två missbrukare och vi är tillbaka på ruta ett
Nykter Missbrukare + Nykter missbrukare = kan bli solsken under förutsättning att bägge vill satsa på sig själv och den andre.

Om det är så att du till äventyrs ser svaren själv så:
1 NEJ, ni ska INTE flytta ihop.
2 Du ska inte behöva kasta dig in i eget missbruk för att stötta hans, GALET.

För att kunna hjälpa någon annan måste man först ta reda på "var man är själv", sedan måste man finna var den andre är.
Om man inte är på olika platser rent mentalt så kan man inte hjälpa.
Du som hjälpare måste vara längre fram än den du hjälper, du måste visa vägen.
Den du stöttar MÅSTE vilja resa, det räcker INTE med att "ja jaaa jag hänger väl med då, för du vill ju det".

Vill du, vill ni att det ska bli bättre så börja med ett besök hos AA, där får ni hjälp genom lögner och besvikelser av andra som vet på ett ungefär var ni är.
De som du träffar där är stolta och starka, de "ser" dig utan att på något vis nedvärdera eller fördöma.

Ge dem en chans att hjälpa dig att hjälpa först dig själv och sedan kanske du kan hjälpa din kära och HAN dig.

Stay Strong