Senaste kommentarerna i forumet

Välkommen till forumet! Du beskriver en lång och smärtsam tid där du fått kämpa för din barns rätt till en trygg uppväxt. Jag kan egentligen inte tillägga mer än vad tidigare skribenter redan har skrivit.
1. Ta kontakt med Kvinnofridslinjen. 2. Be dem om tips om jurist. Jag kan tänka mig att de har förslag på kunniga jurister inom just detta område.

Ett annat tips är att be att socialtjänsten skriver ut alla tidigare journalanteckningar gällande dig och sonen och att du får ta del av dem. Då kan du förhoppningsvis se hur mycket av historien gällande våld och aggressivitet de har uppfattat. Detta påverkar ju den nya handläggarens förhållningssätt. Om du ser att information saknas så kan det vara bra om de får kännedom om detta så det har med det när de ska ta beslut.

Håller tummarna för att det blir ett konstruktivt möte idag!

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hoppas bara du inte är för snabb med att lämna tråden. Jag tänker att om du får ett bakslag så kanske de tynger dig extra mycket om du var helt säker på att du gått vidare nu. Men jag önskar dig all lycka till, kör hårt med träningen, den kan bli vår bästa vän :) Glöm inte vilodagarna bara!

//Kram

Hoppas soc sköter sig idag. Hur kan dom prata om umgänge när det handlar om att han borde ha besöksförbud? Om du bor nära ditt X kanske ett fysiskt skydd är nödvändigt. Är det "bara" alkohol? Liksom Vem hämtar ett skjutvapen för att bilen blivit påkörd? Ha en "nödutgång" klar om skit händer. Har du föräldrar i närheten?
Hoppas så att du skriver igen efter soc mötet idag. Sånt här oroar mig men jag skickar massa styrka och jag är tacksam att du lämnat honom. Nu måste du få leva i trygghet.

Barn blir inte omhändertagna om det finns någonstans de kan få skydd. Det ska mycket till för ett LVU.

också anhöriggrupper via kommunen.

natt sov jag nog sju timmar i sträck! Det har inte hänt på flera månader. Jag har haft svårt med sömnen sedan jag började veckopendla, även under den nyktra perioden. Därför känns de så otroligt skönt att få sova på de sättet! Speciellt med tanke på hur trött jag var under hela dagen igår. Förhoppningsvis har det lagt grunden för en fin dag.

Just nu ser jag fram emot helgen! För mig kan det gärna få bli fredag så snart som möjligt. Jag är inte rädd för sugen. Inte för att jag tror jag ska klara mig undan det men för att jag känner att jag kan hantera det. Igår lyckades jag stänga av hjärnan på ett väldigt behagligt sätt, vilket är något jag söker rätt ofta genom att dricka.

Du snubblade igår och jag tolkar det du skriver som att du besviken på att det hände. Hur mår du idag?

Nu har du möjlighet att påverka nästa steg. Antingen blir detta ett tillfälligt bakslag och du tar ett nytt beslut om att fortsätta din förändring där du var. Eller så blir det en längre process... Vad känner du att du kan göra idag så det blir bästa, möjliga för dig?

Vi finns här!
Med hopp om att du mår ok!

/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Förstår precis hur du har det just nu . Det är så lätt att trilla tillbaks till Det dåliga destruktiva livet . Är där oxå .
Allt känns så bra ett tag , livet rullar på.
Så av ingen andledning , jo anledning finns det alltid , men inte alltid dålig , gör jag något fel ( dricker) o är tillbaks på ruta ett . Dricker vin på kvällar , äter godis , somnar i soffan . Ångest dagarna igenom . Så jag är precis som du .
Nu sitter jag o samlar ihop mig inför dagen som innehåller träning , kurs mm .
Vill bara lägga mig under täcket igen . Ångesten sliter i en .
Nu Kom inlägget hos dig atthandla mest om mig men jag känner att vi är så lika . Nu tar vi oss igenom dagen Jasmine !
Och vi kör INTE förbi systemet på vägen hem, styrkekramar ??

Får ont i magen när jag läser om din jobbsituation. Det låter som du har en fullständigt ohållbar situation. Du måste få en förändring. Kan du byta tjänst? Om du skulle sjukskriva dig, vill du sen tillbaks till ditt jobb? Eller skulle du kunna söka andra jobb?Styrkekramar ?

Du har rätt när du skriver att det är ditt eget fel för så är det. Men om du vänder på det så kom det ju faktiskt något bra ur det också: Du har på allvar tagit tag i ditt problem och varit nykter i 28 dagar, bravo !
Kanske du måste förlåta dej själv innan du börjar må bättre? Ge dej själv en stor kram, beröm dej själv för att du förändrar ditt liv ! Glöm inte men förlåt dej själv !
Kram ?

Tack för era fina ord, allihopa!

Att gå igenom tragedier och andra händelser nykter ÄR tufft, men att gömma sig bakom alkoholen med allt det medför gör bara saken värre. Mycket värre.
Jag har lärt mig leva igen, men är långt ifrån fullärd, och varje dag är en dag att ta ny lärdom av.
Vissa dagar är enkla att hantera, vissa är mindre enkla. Men det är ju så i livet.
Nu ska jag och ungarna hämta ved! ?

om du säger som det är: Jag tycker jag dricker för ofta och för mycket och jag mår inte bra utav det. Just nu vill jag inte dricka, jag kan inte för jag mår dåligt. Kanske fler vänner innerst inne känner detsamma men vågar inte ta upp ämnet?
Vårt samhälle har blivit väldigt alkoholfixerat och det kan nog vara svårt att bryta men fundera vad är roligt som inte innefattar alkohol? Börja någon ny hobby? Spara pengarna till en härlig semester? Se vinsterna fysiskt med att du blir piggare, snyggare o gladare!
Måste också berömma dej, du är ung och tar tag i detta ! Well Done !! Kram ?

Vi verkar ofta glömma att problem är vardagsmat och att lycka inte handlar om att vara problemfri.

Var det något speciellt som hände igår? Försök komma tillbaka till nykterheten- vi vet ju att det är värt det.

Kram?

... kan inte vara sjukskriven... ökar bara stressen ännu mer eftersom ingen gör mitt jobb när jag är borta... eller någon försöker men den personen vill bara förstöra för mig så allt blir bara värre..

Om ni bara visste hur mycket det hjälper att någon annan vet och peppar... Knaskatten, Vinäger, John, Nurture, Gamlahäst, Vinägermamman, FinaLisa, Vanlijsmak... Såg att precis som jag känner nu kände jag även i början av månaden, sen kom resan och allt kändes bättre för ett tag. Jag behöver bryta mina mönster för att komma ur min destruktiva spiral. Och Nurture, precis som du säger borde jag inte ta på mig en offerroll (det säger även mina vänner irl) när det gäller den där mannen. Det är ju bara att klippa banden! Men, precis som med alkoholen så är det inte lätt trots att jag vet att det inte bidrar till något positivt i längden även om det känns bra precis för stunden.

Måndag, tisdag, onsdag har jag druckit tills jag somnar i soffan, en flaska vin varje dag. Jag vaknar med ont i huvudet och ont i magen, plågar mig upp och tvingar i mig frukost. Tar mig till jobbet med en klump i magen och genomlider dagen med konstant stresspåslag, känner mig inte glad en enda minut. Passerar Systemet på vägen hem och tar direkt ett första glas när jag är hemma. Dricker under matlagningen, dricker till maten och avslutar med vin och glass, godis, mackor i soffan där jag somnar framför datorn med kläderna på och utan att borsta tänderna. Jag borde jobba på kvällarna för att komma ikapp men jag orkar inte, borde träna på dagarna för att blir gladare men orkar inte. Vill bara få ledigt från den här spiralen som snurrar utan min kontroll, eller utan att jag orkar ta kontrollen. Försökte få en läkartid, men fanns ingen förrän nästa vecka.

Jag vet att det blir bättre någon dag, då ska jag läsa det jag skrivit för att undvika att falla tillbaka i vinmönstret. Vanlijsmak, jag ska ta till mig ditt råd och sätta mig med penna och papper i helgen och försöka få ordning på det här...

Godmorgon och hoppas ni får en bra dag!?

Vad klokt du tänker och uttrycker dej ” Jag har släppt mitt må bra. Jag har gett honom ansvar för mitt mående” Du har helt rätt! Och här springer en annan och tror att man gör något för honom medan det egentligen handlar om en själv , ens egen brist på att ta tag i sitt liv . Dina reflektioner, allt är ju sant. Det enda jag lägger in veto emot är att om han går in i ett förhållande då måste han också kunna vara där , inte som åskådare vid sidan av utan som delaktig. Han har ju också ett ansvar att förhållandet fungerar .
Medberoende -sjukan är svår !!
Lite tips som jag har börjat med: Jag bestämmer o planerar inför helger. Är min man nykter och vill så får han följa med annars slipper han.. Jag har ställt ultimatum till mej själv vilket gör att jag ibland kan strunta i hur mycket han druckit för om ett år är det inte mitt bekymmer om han fortsätter, då går jag.
Jag frågar om han vill ha mat, tjatar o trugar inte som jag gjort innan.
Blir han odräglig då slutar jag svara honom, jag stänger ute honom totalt vilket var svårt i början men nu vet han att det går inte att provocera fram något bråk( Att jag sen tuggar fradga när han inte ser är en annan historia)
Du kommer nog på dina egna tips o trix
Kram

Har fått ett barnbarn till 6/10, som jag skall resa och hälsa på. Så härligt, att vara nykter och få uppleva detta.
Nu har jag 4 barnbarn, 2 flickor och 2 pojkar.

Ja, det var ungefär så det var för mig också. Tänk att det är så jävla lätt att bara sluta tänka, sluta orka.
Hur mår du idag? Jag hoppas att du kan förlåta dig själv och vara snäll mot dig. Allt du byggt upp finns kvar, dina två månader räknas lika mycket för det.
Är det såhär det kommer vara, att man tror att man är säker, att man byggt upp tillräckligt mycket för att resonera bort det, och så kommer det ändå kunna slå till när som helst? Hur länge då? Blir det lättare?
Hur skyddar vi oss från plötsliga attacker när vi inte kan lita på våra egna hjärnor?
<3

Hej, det smärtar så klart än mer när man utsätter andra för det negativa som kommer ur ett missbruk. Det är samma för mig, min fru mår inte bra och jag tror även att barnen börjar förstå. Vem som helst kan hamna i ett missbruk, men det är lätt att skämmas över sig själv ändå jag vet. Var stolt nu att du tänker göra något åt det. Var stolt över det. Kämpa på, det är det vi måste göra i början. Sedan en dag hoppas jag bara att känna det positiva med att slippa dricka. Styrkekram!

Hej, det smärtar så klart än mer när man utsätter andra för det negativa som kommer ur ett missbruk. Det är samma för mig, min fru mår inte bra och jag tror även att barnen börjar förstå. Vem som helst kan hamna i ett missbruk, men det är lätt att skämmas över sig själv ändå jag vet. Var stolt nu att du tänker göra något åt det. Var stolt över det. Kämpa på, det är det vi måste göra i början. Sedan en dag hoppas jag bara att känna det positiva med att slippa dricka. Styrkekram!

Fortfarande mycket ångest, sover dåligt, svårt att äta...Det kommer att bli bättre men det är verkligen hemskt mitt upp i det. Min fru är med all rätta arg och besviken. Hon vill inte ens prata med mig just nu. Det känns som det allra värsta. Är så rädd att hon ska lämna mig. Men det jag kan göra är att inte dricka ha tålamod, ge henne tid. Det ska jag göra. Jag måste vara stark nu.

Hej, kul att du tittade in här och bra jobbat med att ta dig igenom tråden, det har blivit några sidor nu!

Jag vet inte riktigt varför det inte pratas/skrivs mer om antabus. Jag vet att de finns folk som tar det och har för mig att jag läst om de i trådar men de kanske var för ett tag sedan, jag har hängt här här ett tag nu. För egen del låg de alldeles för mycket skam och skuld o drickandet till en början. Kag hade aldrig kunnat ta mig till någon som kunde skriva ut det och erkänna problemet. Det gick bara inte där i början. Nu på senare tid tycker jag att jag klara mig ändå. Har arbetat så mycket med mig själv och det hjälper. Ibland ifrågasätter A-rösten om jag har problem (som nu sist jag började dricka, klart jag Ian ta EN öl vid ETT tillfälle) eftersom jag har kunnat sluta utan medicinering och möten. Sedan inser jag att det bara är struntprat. Man har inte fler onyktra dagar än nyktra i månaden om man inte har problem.

Hur som helst så är jag glad över att du har hittat något som hjälper dig! Håll fast vid det, sluta inte för tidigt!

Denna tråd för att gå vidare till en ny tråd på det vidare livet. Som ett slags avslut för att markekera för mig själv en nystart som helt vit. ??

Fick igår reda på vad som egentligen hänt. Hur mitt liv sett ut i min ensamhet med alkohol. Det är en befrielse att öppna sig och vara sårbar. Samtidigt oerhört läskigt.
Sist men inte minst ett träningspass på det.
Fasen vad stolt jag ändå är över mig själv.