Senaste kommentarerna i forumet

Igår var det 6 månader sedan den där morgonen när jag visste att det var nu eller aldrig. Gråten i halsen när jag sitter med min fru och säger att jag inte fixar det här på egen hand och vill ha hjälp.
Fortsätta och förlora allt, eller kämpa med näbbar och klor för att komma ur den jävligt snabbgående spiraltrappan som endast ledde rakt nedåt.
Jag är glad och enormt tacksam över allt stöd jag fått under den här tiden.
Det har inte varit lätt. Det har varit en känslomässig bergodalbana. Det har varit lögner för mig själv för att hitta olika kommande legitima återfall. Problemet har förminskats. Jag har trott att jag haft läget under kontroll, men blivit motbevisad så många gånger.
Nu står jag ganska stark, just nu. Jag vet dock att jag måste vara på min vakt och se signalerna i tid, för annars kommer jag hamna där igen. Där, dit jag aldrig vill hamna igen.
För att göra det lite enklare för mig själv har jag numer datumet då jag bestämde mig tatuerat på handleden.
Lättillgängligt. Varje gång jag ser den är det som att blicka tillbaka i backspegeln till den där stunden.

Kram till alla er som kämpar!

Jag var så glad när jag kom från resan, fylld av energi och redo för många vita dagar... Men, efter en dag på jobbet var allt raserat. Åkte hem tidigt med ont i magen, ont i huvudet och en känsla av maktlöshet. Ska livet vara så här? Jag har inte haft en normal arbetssituation sedan 2012 och det är väldigt slitsamt. Och just nu orkar jag bara inte... orkar inte kämpa på jobbet, kämpa med han som sårar mig konstant, kämpa med barnen, med min nykterhet. Jag orkar snart inte mer. Jag köpte en flaska vin och somnade i soffan. Likadant igår. Suck. Dessutom åt jag massor av godis. Just nu ser jag ingen mening med att vara nykter, jag vill bara lyckas genomleva dag för dag utan att bryta ihop.

I måndags hade jag stämt träff med en man jag träffade förra sommaren, en fin man som jag kanske hade kunnat få det bra med. Men, det förstördes av han som sårar mig konstant. När han insåg att han höll på att förlora mig gjorde han en charmoffensiv och jag trillade dit. När han fått mig dit han velat sårade han mig igen... såklart... Och den andra mannen träffade en ny kvinna. Jag kände att jag ville träffa honom en gång till för att liksom känna att det var avslutat. Men, "tyvärr" var det jättetrevligt och jag åkte därifrån med känslan av att jag bara fuckar upp mitt liv hela tiden- struliga jobb, destruktiva relationer, alkohol. När jag skulle kunna ha ett bra liv. Varför gör jag så här mot mig själv? Mannen jag träffade messade efteråt att jag "om möjligt" var ännu snyggare nu än förut. Synd då att han är tillsammans med någon annan. Eller betyder snygg för män att man inte passar som "flickvän" utan bara något annat? Skönt i alla fall att det inte syns på utsidan hur jag mår på insidan. Eller kanske inte? Kanske vore bättre om någon såg hur ledsen jag är över allting, hur trött jag är på det här livet.

Rosa-vina, jag är otroligt tacksam för mina vänner. De "nya" vänner jag har fått är föräldrar till barnens kompisar eller kollegor. Kanske finns någon i din närhet som kan bli en "ny" vän. Jag brukar bjuda hem de jag tycker verkar trevliga, jag tar oftast initiativet till nya vänskaper. Du kan prova?

Vanlijsmak, så här i efterhand var det inte så smart att dricka på resan även om det var små mängder. Det triggar igång alkoholsuget.

Kram till er alla??

Det är bara att borsta av sig och resa sig och ta nya friska tag igen ?? du är ju stark och envis av dig bara du sätter den sidan till? Det där diket har man ju trillat i många gånger och styrkan ligger ju i att man orkar resa sig gå på gång så man till slut förhoppningsvis lär sig att det inte är värt att ligga där och må dåligt. Vi måste lära oss och tillåta oss att må bra utan att bedöva oss med giftet. Du har ju klarat att vara nykter långa perioder innan så du kommer klara av att vara det igen om du bestämmer dig för det. Idag är det 8 dagar sedan jag drack några öl och min strategi att minska mitt drickade och bara ta några öl varannan vecka har fungerat så här långt ialla fall och det är jag glad för? Min förhoppning är att jag med tiden lär mig att jag inte alls behöver dricka men jag får ta ett steg i taget och huvudsaken är att man är på rätt väg? Glöm inte bort att alla dina vita dagar har inte varit förgäves bara för du trillade dit sist utan dom har ju gjort nytta och kroppen har ju fått tid att läka och gjort att du mått bra på alla sätt? Ha en fin dag! Styrkekram??

Heja dig! För mig går det tyvärr inte lika bra. Suck. Men, vi ger ju aldrig upp?.

Kram???

Det var ju optimistiskt att tro att det skulle gå. Kanske lika bra att sluta skriva här då det bara blir skit iallafall. Så trött på att leva så här.

Vi får aldrig glömma bort att vi ör här för oss själva och vår nykterhet. Just nu mår jag bra av att skriva massvis, då gör jag det. En stund senare mår jag bra av att läsa inne hos andra och då gör jag det. Än senare kanske jag bara orkar vara nykter och då får de vara så. Vi måste göra det som är bra för oss och vår nykterhet helt enkelt. Med andra ord: du är inne på helt rätt spår!

Kämpa ?

"hjärnan lurar oss att tro att vi är unika", det var en jättebra tanke. Sugen på att prova meditation.

Ja, det stämmer ju, och jag vet ju också egentligen att den där avunden är verklighetsfrånkopplad, jag vill ju inte ens ha det där livet, jag har ju valt något helt annat.
Det är svårt att komma bort ifrån den massproducerade bilden av lycka. Eller att det går bra när jag är trygg och sund, men jag använder det som en flykt när jag får ångest - "om jag bara hade ett vanligt jobb, om jag lyckades med kärnfamiljsprojektet, om jag bara bodde i en villa..."
Det är svårt att nå varandras verkligheter, man möts ju aldrig.
Jag har också tänkt på att jag använt alkohol som en slags punk mot det där - jag måste inte leva efter nån mall, jag är fri att göra som jag vill, blablabla. Och att jag borde kunna hitta det där som en styrka i mig själv istället, nykter.
Jag snuddade vid en enorm kärlek till mänskligheten igår på mötet, jag har tappat det där lite i min personliga kris och kamp. Jag vill ha fler människor att tycka om.

Tack för en bra och peppande kommentar. Jag ska nu vara helt alkolfri en lång tid framöver, jag vet att jag kan och jag vill så mycket nu! Jag ska verkligen försöka att se det positiva i vad jag får istället för att sakna alkohol som bara förstör för mig. Tack för stöd! Jag ska skriva här för att ventilera och för stöd. Nu dag 2! Jag vet att det kommer vara några jobbiga dagar med mycket ångest. Men jag ska klara det!

Det går bra nu ? Maten är väl si/så, men resten.. ???

Ska träna idag !

Styrkekramar ?

Att sluta röka är en jättevinst!
Att inte börja igen är en ännu större vinst!!???
Lycka till dig och styrkeKramar
???

Hoppas allt är lugnt och att du får en bra dag.
Kramar
???

Jag funderar på min sorg som verkar ha släppt. Det känns som om en tung mantel har flugit iväg och hjärtat ät lättare. När mitt unga vuxna barn dog, drack jag vin för att orka leva. Det hjälpte mig, men sen blev det en kapsel där jag levde i sorg. Jag tror (eller jag vet nu) att min sorgbearbetning stannade av för att jag dövade mina känslor med alkohol. Det har både hjälpt mig och hållit mig kvar så att jag inte har bearbetat sorgen. Jag har flytt in i alkoholdimman när det gjort för ont. Där har jag varit "orörbar" för ingen har vågat säga något till mig som har sorg. Jag har använt mig av min sorg för att kunna trösta mig och dricka vin.

Efter tid blev det ett sätt att fly alla jobbiga känslor och situationer. Om jag blev arg, ledsen eller var upprörd, så blev det en biljett till att välja att dricka vin. Till slut blev det så att jag och min make använde samma sorts spel och vi kunde spegla oss i varandra. Var en av oss i obaland, så var det en anledning att dricka. Ville en så ville båda. Vi blev så duktiga på att läsa av varandra att det blev en ordlös kommunikation, en tyst överenskommelse att ett besök på systememet skulle ske.

Idag är jag nykter och min man har många vita dagar numera, (de flesta faktiskt) utan alkohol, men vi gör våra egna resor nu. Jag ansvarar för mitt liv, mina val och mitt välbefinnande.

Vill sända en hälsning och säga att jag tänker på dig. Vill så gärna att du ska må bra.
Kramar
???

Så skönt att vakna nykter och fräsch!???

Har läst ikapp mig i din tråd.
Du skriver av dig tankar och känslor på ett medryckande och intressant sätt.
Själv orkar jag inte skriva så mycket just nu, alla nya trådar som startats har jag inte ens läst.
Min ork är inte så stark men min vilja att vara nykter är det!
Vi kämpar på så mycket vi orkar??
Kramar
???

Imorse fick jag syn på tvättkorgen och kom på att jag har tvättstuga på fredag. På mindre än en millisekund kom tanken på alkohol. En bild av alkohol och mig i ett halvberusat tillstånd dök upp tillsammans med en obehagskänsla. Det är sjuk hur invand jag är i fredag och alkohol, hur fort de gått att hitta tillbaka till gamla mönster.

Turligt nog är det bara onsdag och jag vet att jag inte behöver agera på tankar. Tanken får finnas och känslan får finnas. De är inte farliga, jag slår inte bort dem utan låter de komma ut i ljuset. Då ser jag hur befängda de är. Genom att snabbt trycka tillbaka bjuder jag samtidigt in till att dyka upp en annan gång, en gång då jag kanske är sårbar och inte kan stå.

Vara trött, seg, orolig och ledsen ibland. Jag är tacksam att jag känner något!

Utan belöningar i form av vin så är jag så illa tvungen att känna.

Inget att rapportera! Bara för mycket jobb och för lite sömn. Men ingen alkohol! Så klart.

Du får bestämma dig och bara avstå helt enkelt. Kommer vara en tuff omställning men du kommer vänja dig och skapa nya vanor på resans gång.

Ta dig själv och din rädsla på allvar. Du är värd ett liv utan att behöva gå och oroa dig för att du ska förstöra allt runt omkring dig på grund av din relation till alkohol. Du är värd ett liv där du slipper hålla på att trixa med din relation till alkohol. Framförallt är du värd att må bra och ha det bra.

Ta en dag i taget. Kramar till dig.

Så gott att höra, och grattis till dina 12 dagar. Skitbra jobbat.
Har också kommit in i böttre mående och sömnen funkar allt böttre.
Klockan har passerat midnatt nu och går då in på dag 15 utan alkohol. Ska nog tusan bryta ner den dagen oxå med välmående och nykterhet :)
Kämpa på Mrx

Är också ny här och känner igen mig i det här med smygdrickandet och att det numera aldrig blir att han dricker sig full. Men tilliten är ju noll när han kan ljuga mig rakt upp i ansiktet. När jag kan överbevisa honom erkänner han och är då mycket ångerfull. Jag älskar ju honom innerst inne och vi har två småbarn så jag vet inte riktigt vad jag ska göra i nuläget. Jag går ju med ständig stress kring att behöva ha stenkoll. Gick därför med här och är med i en studie här.

Inget sug, inga jobbiga tankar.
Tar det lugnt och som det kommer.
Nu ska jag sova??

Kramar
???

Fortsätt att kämpa du gör det bra ? och visst är det härligt att vakna nykter och ge fingret åt den lille röde alkojävlen ?? ?