skrev Anthraxia i En liten dagbok.

Juliette Barnes i Nashville är förresten som Medberoende 101; hela hennes beteende är avskyvärt större delen av tiden, tills man inser VARFÖR hon är som hon är, då lyser det igenom varje sekund.

Briljant skriven karaktär, och otroligt välspelad dessutom.


skrev Nurture i Stänga av hjärnan

Godmorgon alla compadres ?

Dag 0, är det nån som undrar ?

Min sockerutmaning höll sej i 14 dagar, sedan var jag bara tvungen att ta en återbulle. Eller, ett kardemummafall. Eller, hur var det nu ?

Kardemummabulle !

Men, sedan var det upp på hästen igen och resten av dagarna och fortskridande ligger jag väldigt låg i kolhydratintaget. Under 20 gram/dag ska man ligga för att gå ner i vikt. Jag ligger väl och skvalpar mellan 20 och 30 de flesta dagarna ( de när jag inte får finskt lakritsgodis ? ). Det går utmärkt. Prova keso/kvarg med en skvätt fun light och lite hackade nötter eller keso med en liten skvätt vaniljyoghurt, canderel och valnötter ( eller vilka nötter som helst ) när kroppen skriker SOCKER och ni blir både mätta och ert söttsug väl tillfredsställt.

Men alkoholen då ? Jag hör kören - ” hon duckar frågan ”.

Jag har aldrig carte blanche att dumdricka. Har färre anledningar att stänga av hjärnan än kanske nånsin och hoppas att de inte kommer tillbaka.

Kanske blir det en IPA idag. Kanske ett glas vin.

Jag har inte bestämt mej.

Har bägge sorterna i kylen. De har legat där sen i onsdags. Jag har inget sug. Men jag känner mej och gamla vanor är svåra att bryta. Precis som det aldrig skulle falla mej in att prova heroin eller kokain har jag en spärr nu.

Kanske.

Styrkekramar ?


skrev Ullabulla i Blade Runner update

Om du helt enkelt hade sett konserten och sen farit hem. Struntat i din man då han valde att dricka för mycket i en situation som skulle bli bra för er båda.
Han ska inte heller ha "skulden"
Han är sjuk och kan inte låta bli.
Du är sjuk och kan inte låta bli att försöka rädda situationen.

Du tar ett ansvar som inte är ditt att bära.
Hitta strategier och gå igenom i huvudet vad som skulle ha hänt om du gjort ovanstående.
Måla upp den riktigt ordentligt. alla scenarior där du inte gör nånting är det som är viktigt.

Vad händer då med dina fantasier och ditt känsloliv?
Hur tung blir ångesten att bära av att din man:
Hamnar i fyllecell.
somnar i en snödriva.
Åker in på sjukhuset för avgiftning osv.

För mig brukar den bli monumental.
Framför allt att man inte fysiskt eller psykiskt får hjälpa i den situation som ju uppenbarligen spårat ur.
men i den ångesten har för mig något friskt växt fram.
Jag vaknar oftast dagen efter med en ren känsla av befrielse.

Hoppas du fortsätter försöka,även om det bara är i tanken än så länge.
Så småningom blir det handling och då frisätts liksom de rätta tankarna på ett bra sätt.


skrev aeromagnus i Dax att vända blad.

Ja just nu vill jag vara en lemur. Snabb liten och kunna dra till mitt hål i sanden.


skrev Vinäger i Tillbaka igen

Ska rusa nu, fullt upp hela dagen. Bra, då finns inga tankar på A. Så skönt när man slipper kämpa. Du är så bra! ♡ Kram


skrev Vinäger i Stänga av hjärnan

Läste dina ord nu på morgonen. Mycket bättre går inte att starta dagen. ♡ Tack. Ha en fin lördag! Kram


skrev Vinäger i Han ska få en rejäl snyting....

Är också en person som säkert kommer att våga utmana mig. Göra ett prov, testa, kommer jag att klara det? Kanske kommer det att ske omedvetet. Är dock alldeles för instabil i min nykterhet ännu. Det fick jag ju smärtsamt inse förra helgen. Längtar till den dagen det inte är någon big deal att vara ensam med en flaska.

En dag kanske du ska hem till någon och tänker att den där flaskan än en perfekt gå-bort-present. Det är det man längtar till - att alkoholen kan finnas utan att drickas samt vara frånvarande utan att längtas efter.

Du är stark, MM. ♡

Svarade dig i min tråd angående min reflektion, som inte alls var riktad till just dig, även om jag inser att den kunde uppfattas så. Fortsätter gärna att ta emot kloka inlägg från dig. ♡

Ha en fin helg!


skrev Anthraxia i En liten dagbok.

Drickandet fortsätter - igår sa han att han tänkt fråga hela veckan, men inte hittat något bra tillfälle, men han ville ut med kompisar.

Jo, det är väl ok - det är ju inte JAG som bestämmer det.

Tog sin Naltrexon och åkte.

Kändes helt ok - jag körde bil och tittade på Nashville (jag gillar inte country-musik, men jag älskar den serien)

Idag känns det fortfarande ok, även om det kliar i hela kroppen just för att jag vet att han kommer ringa videosamtal när han tar nästa dos Naltrexon - men hur ska jag veta att han inte dricker Innan dess?

Det kan jag inte veta. Han måste göra det för sin skull. Så bara är det.


skrev Anthraxia i Blade Runner update

Något jag, som manipulativ subba, har lite insett att det verkar som att det finns typ fyra saker som funkar:

1. Att partnern kommer på själv att de vill sluta.
2. Att man lyckas ha en dialog (eller genom intervention) där de inser att de måste sluta.
3. Att man hotar med att lämna på ett tillräckligt trovärdigt sätt (dvs ställer ett ultimatum som man MENAR) och att de DÅ tar tag i saken.
Eller...
4. Man lämnar dem, och förklarar varför, utan att dras in i någon debatt.

Tålamod och förståelse verkar inte fixa något någonsin.


skrev IdaG i Det blev värre..

Lördag morgon. Vaken, pigg och dricker kaffe.
Äntligen har huvudvärken försvunnit. Den klamrade sig kvar i en vecka efter min absolut sista promillekväll!
Reflekterar över hur jag mår, känner mig lätt i sinnet. Glad över att ha en hel lördag att se fram emot utan att ha alkohol i systemet som hindrar mig att göra vad jag vill.
Då beror det, vad vill jag göra idag?
Ska börja med en promenad, andas frisk luft och dofta på hösten. Så får vi se vad jag hittar på sedan, vad som helst men dricka, det ska jag inte!
Hoppas att du också står emot idag.
Gör något annat, ganska häftigt att det verkar som jag även idag kan smula sönder mitt gamla mönster..
God morgon till dig! ❤️

Tack Winna & Vinäger för era kommentarer. Kramar om er båda! ☀️?


skrev Blade Runner i Blade Runner update

Tack Ullabulla för att du engagerar dig och tack för att jag fått ta del av din berättelse, hög igenkänningsfaktor. Jag funderar på om det är något seriöst fel på mig. Det känns som att det klarnat ordentligt som du uttrycker det men ändå är barriären att ta steget fortfarande högt. Däremot känner jag faktiskt mer ofta nu än tidigare att jag kan klara att lämna honom trots att jag inte är upprörd. Tidigare har alltid känslan av att ” jag har fått nog” bara funnits när jag är som mest upprörd men nu hänger den kvar även när jag inte är arg/ besviken/ledsen.
Detta skriver jag dock när jag är ganska ”ledsen”. Jag och min man skulle ut ikväll. Middag och sen konsert. Jag var tydlig med att jag kommer nog att avvika om du är för berusad ( sen gjorde jag inte det iallafall). Under middagen var han så där full att han ” hör fel”/ misstolkar och blicken flackar och rörelserna är långsammare. Sedan väntade vi på konserten och det skulle drickas mer trots att jag tyckte det var en dålig ide. Jag blev kallad tjurkärring och jag blev ombedd att ”dra åt helvete”. Jag behöll lugnet för jag ville se konserten, fick några patetiska tårar i ögonen. Sedan började konserten. Det var han som bokat och sett fram emot den men jag var nyfiken på artisten och ville följa med.
3 minuter in i konserten avviker han och jag är själv kvar. Jag stannar kvar en timme innan jag tycker jag lyssnat klart. Hittar honom längre bak i lokalen drickande groggar och jag säger att det är dags att gå. Svårt att få taxi och han ramlar omkull och taxin vill inte ta med oss då, påpekar att min man är för full.
Får till slut tag på en taxi som tar oss hem och när vi kommer hem försvinner han ut ur bilen och är borta när jag kliver ur och har betalt. Jag går in i huset och lägger mig ( barnen sover hos kompisar som jag fixat med tidigare i veckan). Efter en timme ( jag kan inte somna) får jag dåligt samvete för att han kanske far illa utomhus av alkoholförgiftning så jag går ut i nattlinnet och letar efter honom och hittar honom i trädgården. Får med honom in och sedan kissar han ner golvet ( händer till och från). Jag torkar upp och tvättar och nu sover han. Jag ligger bredvid och skriver detta, klockan är 02.30.
Vad är det för fel på mig?


skrev MondayMorning i Han ska få en rejäl snyting....

Ja den bara ligger där. Morsar lite när jag öppnar kylen. Tjena vinet. Nä det är ingen big deal.
Pepsi Maxen med Lime smak är mer lockande. Skulle antagligen börja spy av bara lukten.
Gillar inte att kräkas, det påminner om mitt sista race. Fick någon bakvänd Pavlov där.

Antingen är jag ganska tillfrisknad med tanke på att jag glömmer bort det. Helt omanisk.
(har aldrig nånsin trott att jag skulle fixa det - ha alkohol hemma som inte dricks upp)

Eller så är det Elevansen som tar bort "rycket", impulsiviteten. Står stadigt på det med 70mg per dygn.
Och det var ju också meningen i mitt fall - utredning - behandling mot bristande impulskontroll och konsekvenstänk.

Och om det är medicinen så är det ju magiskt.

(då börjar min hjärna tänka - Jag kanske inte är alkoholist - Jag kanske bara har ADHD och då kan jag köpa en flaska god Rom imorgon)


skrev IronWill i Fan vad jag är åtråvärd.

Först: Inget skärande!
Gör utredningen så kanske du kan få en annan typ av hjälp om det är så att du behöver det. Ganska mycket hjälp faktiskt.
Funderar du på skärande så är det definitivt INTE slöseri på tid att kontakta psykiatrin. Sen är det oavsett aldrig slöseri med någons tid om man mår dåligt och vill ha stöd. Och som sagt alla är här frivilligt och just för att ge och få hjälp av andra.
Ta hand om dig!


skrev Jasmine i Tillbaka igen

Jag var väldigt nöjd med att vara nykter idag- det innebar inget problem att hämta barn kl 21.30 (något jag förut tyckte var väldigt jobbigt och skyndade mig hem till vinflaskan...)?

Men, igår kom en flashback. Jag har inte så bra minne från min barndom eller ungdomstid (vet inte varför jag har "förträngt" allting), men plötsligt mindes jag att jag brukade äta på ett destruktivt sätt innan jag drack på ett destruktivt sätt. Så nu är det bara att ta itu med sockersuget... känns som om jag mår nästan lika dåligt av socker som av alkohol om än på ett annat sätt. Just nu h'är jag nykter, men har sjukt ont i magen.

Fina Vinäger, tack för att du frågar?? Och Knaskatten??. Läste i din tråd om dina regler- hade hoppats få med dig till dag 90.

Kramar!


skrev Jasmine i Jag vill lyckas

De första dagarna är de svåraste- nu är det bara att surfa vidare?


skrev Jasmine i Stänga av hjärnan

Längesen jag hälsade på här hos dig.. Fint att du verkar må bra! Tror att den här nedräkningen (om jag minns rätt) har något med socker/kolhydrater att göra. Om det var så får du gärna ge några tips på hur du gör. Tror socker har blivit min ersättning för alkohol.

Hoppas du har en bra fredagskväll!

Kram??


skrev Jasmine i Tänk om

... och konstigt att det alltid tycks enklare att få tag på "slisk" än något som är nyttigt. Hoppas du har en bra fredagkväll i övrigt!


skrev Winna i Tänk om

idag brast.
Vi tog med svärfar för att förtidsrösta och hela proceduren drog ut på tiden.
Väl hemma hos honom igen - det skulle vankas kaffe med dopp - var jag så galet hungrig att jag slukade wienerbrödet och vaniljbullen i ett nafs.
Jag var inte sugen.
Jag var vrålhungrig.
Resten av dagen åkte blodsockret racerbana och jag har varit vrålsugen sen dess.
Vad lär jag mig av detta?
Att sockerintag föder fortsatt sockersug.
Att alltid ha något ätbart med mig så att jag inte åker dit på att äta slisk när hungern kommer.


skrev Sannah i Jag vill lyckas

Och det går bra med alkoholfri öl.
Tänk om detta är gången då jag lyckas?!
Känns som en evighet sedan jag drack alkohol. Men det är bara 13 dagar sedan...


skrev Textaren i Förändringen

Fruktansvärd ångest över banala saker..
Behöver bara säga fel sak i hisseb på jobbet eller heja på fel sätt i receptionen på jobbet. Får sådan galen ångest att jag vill dö. Tvångsdricker istället. Matar i mig grogg för att glömma.
Detta är en sådan skitsak som jag inte.borde dricka över. Men varför gör jag det änd0?
Orkar inte ångesten längre...
...
..
.

..
....

.


skrev Michael__ i En nykter helg..

Duktiga vi är, jag är också inne på vecka 3 som nykter :)

Känner helt klart igen mig men det kanske kan vara bra att lära sig att kunna vara ledig och nykter. Ledig och full är ju ett gift par men dom har ju skilt sig. Nu är jag på besök hos min familj men förra helgen så gick jag och tränade på kvällen, sen kollade på film. Vaknade nykter och mådde så bra. Tänk på morgondagen. Jag gick ut förra lördagen men tyckte bara det var jobbigt att vara bland fulla människor. Stå på dig!


skrev Daw i Tre månader minimum

Hej jag är ny här. Snart är det 3 veckors nykterhet det känns bra men ibland saknar jag dricka eftersom det är nåt som gör mig sällskap eller känns som jag har nåt att göra mmm. Blev inlagd sjukhus 3 veckor sen då blev jag uttorkad och fick kraftig yrsel pga jag söp varjedag några veckor raken samt åt dåligt. Det var jobbigaste som hände mig och inser jag måste få stopp på det och fick abstinens besvär samtidigt. Jag hade depression och ångest så jag äter medicin mot den och antabus också. Hoppas jag klarar detta och blir frisk framåt :)


skrev AlkoDHyperD i Han ska få en rejäl snyting....

Precis som de förmodade förråden av sprit och öl som sonen har hemma någonstans.
Bryr mig inte ens om att kolla om han har något på lager längre, och just det - att jag inte ens bryr mig om ifall det finns eller inte - ger mig själv signaler om att det är oviktigt.
Lika oviktigt som dunkarna med motorolja i garaget; de utgör varken hot (trots att det nog skulle vara farligt att dricka motorolja) eller lockelse, ockuperar inte min hjärna och jag är inte särskilt rädd för att plötsligt komma på mig själv i färd med att klunka i mig sörjan.
Utifrån den bild jag har av dig MM, tror jag det handlar om nåt liknande. Att en flaska bubbel i kylen är helt betydelselös för du är inte intresserad.


skrev Winna i Pepp för absolutister

Kräftor kräfva dessa drycker: kranvatten eller lyxvarianten kolsyrat kranvatten. Mums!