Senaste kommentarerna i forumet

Låter som en bra start på dagen! Här blev det yoga i totalt ofokus:).

Även här blir det en nykter helg. Kram??

Det brukar ju bli så när man slutar vända sig till sin (o)vän alkoholen;). Jag mår sådär, men hade garanterat mått ännu sämre med alkohol..

Önskar dig en fin dag.. Har du några nyktra planer för helgen???

Idag ska det bli halv storm sägs det.
Vi får väl se...det brukar aldrig bli så farligt när de varnar för något.

Här i min säng är det lugnt, har varit uppe och druckit första koppen kaffe och nu ligger jag och läser en stund.

Fredag igen och för många väntar helg rus men inte för mig.
Idag är jag nykter??✌

Kramar
???

Tack för en underbar och peppande tråd!!!! Har själv också valt bort att fortsätta ett liv med en alkoholist. Vi möttes i somras och på bara några veckor drunknade jag nästan själv. Nu vill jag jobba ännu djupare med mitt medberoende!! :-)

Tuff situation du är i. Mina barn är något yngre än dig, inte fyllt 30 än. Barn1 fick veta för ca två år sedan att pappa (min man) har alkoholproblem. Barn2 som fortfarande bor hemma har vetat det längre. Väldigt mycket längre än jag trodde. Själv har jag jag vetat/misstänkt i många år. Har tyvärr inte pratat med barnen om det tidigare. Dumt men så har det varit.
Det här året har hans missbruk gått spikrakt uppåt. Han har varit borta en vecka nu och inte talat om var han är. De senaste dagarna har jag och barn2 också lämnat huset, och bor tillfälligt hos nära anhöriga. Barn2 har tackat ja till en lägenhet igår och står som nr 2 i kön. Hoppas den före tackar nej, för då kommer vi två att flytta dit.
Vet att våra barn mår väldigt dåligt själva av pappans smygdrickande ? Men båda två har och är på gång att få hjälp och anhörigstöd ??
Vet inte om/hur mycket du blir hjälpt av min berättelse, men fortsätt skriv här. Det finns mycket olika erfarenheter samlat här!
Lycka till från mig
GrönKatt ??

Hej!
Jag börjar faktiskt, sakta men säkert, må betydligt bättre. Lite baby steps, men jag är så tacksam att inte alkoholen tröstar mig. Jag vågar känna nu, och jag dövar inte det. Så livet börjar vända nu när jag reder upp saker. Hur mår du?❤️

avklarad. Började dagen med att gå ut m hunden, åka till jobbet, vilandes/sovandes t 11lyssnande t ljudboken Tiggaren. Därefter hemgång för att försöka ta tag i det här med att äta igen. Har gått sådär men ändå fått i mig mer idag än de övriga dagarna. Vikten har rasat m 2.5 kg, men d är ju vätska, så snart är jag tillbaka t min vanliga vikt. Idag är oxå första kärlekstecknen fr maken gm kyssar o blickar o att vi faktiskt pratar med varandra igen. Det hjälper mig oerhört mycket o ångesten har mildrats, men är inte helt borta. Bestämde att jag skulle åka t ett evenemang som mor o syster varit inblandade i att anordna, för att göra ngt annat än att ligga i fosterställning o hålla om magen. Tog med hunden o for dit, o det var så nice. Hunden gjorde succé o vann mångas hjärtan. Jag gjorde mig själv glad, men även min mor o syster. De har försökt många gånger att få med mig, men jag har tackat nej. Sittandes hemma, väntandes på maken som jobbar elr sportar o kidsen som nu är så stora att de lever sina egna liv. Där har det då varit lätt att ta till rosévinet som en tröst. När jag lagar mat elr städar elr bara ligger vid poolen... alla tillfällen att dämpa oro, ensamhetskänslor, åldersnojor, att inte vara delaktig, att känna sig kass - ja alla tillfällen har tagits de veckor jag inte jobbat. Som yrkeschaufför går det inte att dricka kvällen innan arbetspassen. Så där har jag varit bestämd. Men jag arbetar varannan vecka å aldrig helger så dagar/kvällar då rosévinet kunnat få ta plats om jag behövt varva ner har varit många. Ingen bra kombo när man är en beroendeperson. Dock har jag inte druckit alla kvällar då jag varit ledig, det har dock blivit för mycket vid för många olika tillfällen de senaste åren, som nu fått bägaren att tinna över. Jag kan inte nyttja alkohol = rosevin längre. Det måste bli ett avslutat kapitel för att jag ska få tillbaka min självrespekt. Jag är ingen trevlig person när jag har druckit för mycket. Men en väldigt trevlig person att umgås med när jag är nykter, som maken sa till mig i söndags. Så alternativet går ju inte att diskutera - nu ska jag bara igenom alla frestelser och överbrygga gamla inrotade beteenden och göra som idag: åka på ngt evenemang när maken tränar istället för att vara ensam kvar hemma. Idag har varit en ganska bra dag och imorgon är det fredag. Det kommer bli den första nyktra fredagen på länge. Men inte den sista. Börjar faktiskt se fram emot mitt nya nyktra liv.

Känner såå för dig .. Har en dotter .. 15 år .. Stark & Nykter .. Med nykterheten kommer styrkan .. Dina ord ? Kramar ❤️

Musik i mina öron "trygg och självklar..."
Vi kämpar på nyktra såklart...

Nya tag i morgon

Styrka till dig

//John

.....eller sen kväll!

Mycket vatten har runnit under min bro den sista tiden. Mor min och hennes kamp mot den aggressiva cancern i hennes lungor har även påverlat mig. Vi har ett talessätt -”det är vi mot världen”. Hennes kamp, men på samma gång ett kallt konstaterande -”att snart så kommer vi till att skiljas åt fast vi inte vill” gör ont längt in i min kropp. Jag har sagt till henne att hon hjälpte mig till världen och nu är det min tur att göra tvärt om. Fy! Det är fortfarande overkligt fast vi vet var det kommer till att sluta.

Hade vi inte haft en så stark sammanhållning i familjen så vet jag ta mig fan inte vad jag skulle ha gjort. (Min bror kan jag tyvärr inte räkna med i denna fight).

All denna röra med allt vad det innebär gör att jag inte vågar intaga starka drycker, men som det lockar mig.

Längtar så efter att få omfamnas av min följeslagares varma och sköna famn. Få känna mig avslappnad och lämna alla tankar till morgondagen. Det går inte, måste välja bort alkoholen om telefonen skulle ringa och jag måste köra mot stora staden om något skulle hända. Ett otroligt egoistiskt tänkande.

Älskade familjen och jag har i kväll suttit bredvid poolen och pratat om böcker, filmer, upplevelser och tankar till augusti mörkret har lagt sig över oss. Helt underbart och vad mer kan man önska när döden står och väntar runt hörnet? Jo, min enfaldiga längtan efter alkohol som sliter och drar i min kropp.

Mmm.... eftertanke och på samma gång full fart framåt....

Igår fick jag mig en liten utmaning. Bodde på annan ort, på hotell. Ute och åt middag med familjen. Det var verkligen en stämning som av "lill-lördag" i luften. Ljum sommarkväll där de flesta fortfarande hade semester. Klockan var kring 19.00 och så många uteserveringar och pubar spelade musik. Folk var glada och vart jag än såg var det öl och vin.

När jag beställde in maten hade jag beslutat mig för att ta ett glas av det rekommenderade vinet som hörde till maten (låg som en liten ruta bredvid maträtten på menyn). Kändes lite fel, men också rätt. Det är ju så HÄR man ska dricka vin - tillsammans med andra, med mat, en fantastisk kväll som denna på en fantastisk restaurang. Men...något hände.
"Vet du om att det är rosévin?" frågade servitören mig.
Jag mår dåligt av rosévin, så jag blev lite överraskad av att det var det, så jag sade att "Då tar jag vatten istället tack".
Servitören föreslog då att jag skulle titta i vinlistan och se om jag kunde hitta ett vitt vin som skulle passa till, han kunde hjälpa mig.

Då kände jag verkligen att det skulle bli "en större sak" av vinet än vad det var tänkt. Den tog sig större proportioner, att sitta där och "välja ut" liksom.
Sååå..jag vidhöll mitt vatten. Det kändes faktiskt helt rätt.
(Förutom kanske just när de kom ut med drycken först och lite häpet sade "Oj, vad var det du skulle ha?" när de inte ställde ner något glas till mig och trodde då att de glömt min beställning (av vin/öl eller annat). (Hade redan bordsvatten på bordet.

Sedan satt jag väl där och tyckte lite synd om mig medan jag väntade på maten. Ett gnistrande glas vitt där, ett glas mörkrött där, drinkar med fruktspett ovanpå etc. Men...när den fräscha sommarsalladen med päron, björnbär, vindruvor, gröna blad och grillad haloumi kom så spelade det ingen roll alls längre. Så otroligt glad att jag tackade nej ändå.
Och likadant på middagen tidigare ikväll. Där kunde jag också ha kunnat beställt ett fantastiskt glas italienskt vin, men det gjorde jag inte.

Och...på grund av att jag var bortrest så var jag ju dessutom tvungen att tacka nej till vinprovningen som varit bestämd sedan månader tillbaka. Så synd! ;-)

Nu är det alltså snart slut på den här torsdagen och imorgon påbörjar jag första dagen på min tredje vecka som helt nykter. Och jag mår fortfarande helt GUDOMLIGT! <3

16/6- "Men jag har nog inte tidigare klarat mig nykter igenom lika många svårigheter"
Jag kan översätta ditt liv till mitt eget, fast med andra problem. Ensamheten du beskriver.
Kaos. Men ett lugn trots det. Kanske är meningen med det hela att vi ska se på livet på
ett annat sätt? Värdera livet på ett annat vis som nyktra? Jag vill ju alltid se en mening med
det som sker.

Men som du skriver. "Har aldrig varit längre från alkoholen än nu". Nej inte jag
heller. Inget sug. Ingen känsla för att ta ett återfall.

Uppfattar det själv som mycket märkligt.
Vart fan är suget??? Varför vill jag inte supa ner mig?? (Elevanse?) Vet inte men jag är tacksam
för att jag inte vill dricka trots allt. Jag är tacksam att du inte heller vill dricka. Trots allt.

Vi står still. Det ordnar sig.

Men visst blir straffet för mig runt 10000 kr i böter, indraget körkort in12 mån. Jag råkade ju kära på en framförvarande bilnsåndet blev en buckla under ena baklyktan. Reparationen för det måste jag väl betala. Enligt bilens regnr är det en äldre bil från 04.

Om jav blir godkänd för alkolås blir väl tiden utan körkort kortare?

Hej, oj vad jag känner igen mig i det du skriver. Har också varit borta ett tag från forumet men den här sommaren har det blivit alldeles för mkt vin så nu måste jag bara ta åtminstonde en vit månad. Vaknar med ångest varje dag och det är inte hållbart i längden. Har också upptäckt att jag blivit mer introvert och får mindre och mindre gjord. Ikväll är det första gången på läääänge som jag inte har druckit någonting. Känns både tomt och skönt. Men ska göra som du, lägga upp planer för morgondagen.

Inser nu egmfter nfr8 veckor. TT livet bara rullar på i all fart. Han tar sin medicin för ångest o sug. Men resten? Man/jag bar tappat allt. Imorrn ska ja va på honom att gå på aa möte som han lovat. Att medicinera enbart räcker ej.

J vet att ja ej ska glömma mig själv. Även om han inte orkar/ vill gör saker så åker ja ändå med dottern.

Sant. Man kan falla hårt men det är skit samma så länge man ställer sig upp igen.
Har ju gjort det varje gång jag har gått ur en spritperiod.
Kanske det sitter i ryggen. Ramla (ner i en skitalkoholperiod) Studsa upp (Kliva ur skitalkoholperioden)

Alla dessa dåliga perioder kanske har lärt en att bli hårdnackad.
Man tar skiten - men studsar tillbaks.

Härligt att höra ifrån dig Lim ... Och att allt är bra ❤️ Ha ha .. lite morsa över mig ? Stort Stort Grattis till 1 År och 6 Månader ?. Wow .. Vilken kämpe Du är .. ❤️

Nej nu! Klockan är över 22?! Inte bra!
Allt annat har dock gått bra idag. ?
Gick upp tidigt och SPRANG i morse, har haft en produktiv dag på jobbet och så blev det rätt nyttig mat också.
Njuter också av att känns mig lite fräschare och som att jag har koll på läget, liksom. Kontroll. Det är bra.
I morgon fredag, men då blir det GT utan G för mig. Tonic är gott. Och mitt barn får fredagsmys med en nykter, närvarande mamma för en gångs skull.
❤️

Jättebra jobbat! Fortsätt så! Så impad av dig. ❤️

Du är suuuuuperduktig! Håll i!

Du är suuuuuperduktig! Håll i!

på dej och skickar starka vågor. Allt väl ?

? Styrkekramar

Tack snälla Ler. Vi måste ha postat rätt nära varandra i tid för jag såg inte ditt inlägg ❤ vad gullig du är ❤❤❤ det mesta är bra och om några dagar ska vi åka iväg ❤ kram till dig!!

min Märthan ?

Tänker på dej och saknar dina klokskaper.

Styrkekramar från en annan undersövd och utmattad ?

effekterna av dessa jäkla bib. Hur f-n kan Systembolaget stå för detta ? Folk går och ’kranar’ i tid och otid. Träffade en kvinna som gått från måttligt drickande till fullblodsalkoholism när hon satt och grät på en alkoholkurs jag gick på. Hon kunde knappt prata i sin sorg. Kunde bara viska fram att hon inte kunde förstå ’hur snabbt det gått’.. sitta och dricka bib i sin ensamhet och detta på en lön från ett låginkomstjobb. Nästan en om dagen var hon uppe i.