Senaste kommentarerna i forumet

Det kan nog vara så. Jag väljer att missa en del aktivt nu också. Gör egna resor, har egna hobbies och träffar egna vänner utan att tänka på alkoholsituationen. Om det går att lura någon man är gift med i längden är svårt för mig att veta, men gissar på att det egentligen inte lyckas så ofta som ni från "andra sidan" kanske tror ?. Jag är ju nykter när det händer och hon kanske tror det går vägen fast porslinet skramlar, tänderna är nyborstade och det snarkas på "fel" sätt...

Det kan nog vara så. Jag väljer att missa en del aktivt nu också. Gör egna resor, har egna hobbies och träffar egna vänner utan att tänka på alkoholsituationen. Om det går att lura någon man är gift med i längden är svårt för mig att veta, men gissar på att det egentligen inte lyckas så ofta som ni från "andra sidan" kanske tror ?. Jag är ju nykter när det händer och hon kanske tror det går vägen fast porslinet skramlar, tänderna är nyborstade och det snarkas på "fel" sätt...

Det kan nog vara så. Jag väljer att missa en del aktivt nu också. Gör egna resor, har egna hobbies och träffar egna vänner utan att tänka på alkoholsituationen. Om det går att lura någon man är gift med i längden är svårt för mig att veta, men gissar på att det egentligen inte lyckas så ofta som ni från "andra sidan" kanske tror ?. Jag är ju nykter när det händer och hon kanske tror det går vägen fast porslinet skramlar, tänderna är nyborstade och det snarkas på "fel" sätt...

Lycka till Rövarkulan2! Jag har just läst hela din tråd. Vilken kämparanda!

Jag är också på dag 1 idag. Mitt mycket modesta första mål, är att första semesterveckan - som spenderas vid medelhavet - ska vara helt vit...

Hej,

Intressant att läsa dig, Fnurr, och så bra att du har kommit hit. Varmt välkommen ?

Jag är skild men min professionella situation är nog liknande den som din fru har. Har (haft) samma mönster som hon har.

Enligt mig kan det gå mycket snabbt att förlora både jobb och anseende om man inte snabbt och på egen hand motar Olle i grind och slutar supa. Att gömma vin och sprit; göra sej ärenden för att komma iväg och supa - det är rätt avancerade vanor. Eftersom vi supare är så himla bra på att ljuga/dölja kan det ju även vara så att du missar en del av hennes missbruk ? ? Och barn ovanpå det..

Min erfarenhet var att man kliver snabbt upp i toleransskalan och plötsligt kan den där nivån av drickande som man varit van vid och har fungerat på (jobb etc) förbytas till att man inte fixar det drickandet alls för att hjärnan säger ifrån och börjar felkoppla. Fysiologiskt, alltså.

Min poäng är att det kan slå slint väldigt snabbt, utan att man såg det komma. Det kan man inte förbereda sej på.

Det gläder mej att din kvinna har en sån förkämpe som du. Jag önskar att jag hade haft det stödet men det har jag inte haft. Däremot har jag det i mina barn - deras klara och trygga uppsyn när de nu sett mamma i princip utan alkohol - är värt allt !

Men det går himla snabbt när det slår slint.

Styrkekramar till henne och kudos till dej ?

Tja... ni väljer ju vad ni vill göra men även den andre personen väljer ju sitt liv. Om det sen blir som så att ni inte åker dit och hälsar på så må det ju vara så det blev. Sen kan man tycka att människor i sin omgivning borde vara mer si eller så men de gör sina val och sen får en själv göra sina val.

Men att tvinga andra att leva på ett sätt som passar ert liv bättre blir åtminstone fel.

Vi har pratat om det. Det är ångestdämpande. Hon kan inte koppla av / varva ned / sluta tänka utan alkohol. Tyvärr är ju det någonting som jag har svårt att se hur det kommer ändras. Jag kan nog inte straffa bort det utan ska nog tänka att jag gör någonting positivt för mig istället. Har tyvärr en känsla av att hon kommer ta emot den möjligheten att dricka och koppla av snarare än att ändra sig av det. Jag är mer beroende av närhet än hon så det är också en utpressning som jag inte kan "vinna" eftersom den går emot min natur. Plan b kan däremot vara tid att jobba lite med mig själv. Motionera, lära mig något, göra saker med barn eller vara social. Då blir det mindre utnötning / utpressning och mer naturligt positivt oavsett vad som händer med alkoholen.

Det går ganska bra det här. I förrgår var vi dock ut med några andra av mina kompisar och skulle ta "en öl"

En blev till fem, och sedan blev jag den där tråkiga kossan som bara förstör...

Jag förstår honom - det fanns en tid då han tömde typ en dunk vin om dagen, nästan varje dag. Nu dricker han (om han inte ljuger) NÄSTAN bara på helger, och då bara typ två liter vin.

Han har gjort så vansinnigt stora framsteg, och han tar sitt piller utan att jag behöver tjata - och likförbannat bara gnäller jag...

Grejen är väl att det fortfarande känns lite som att det enda han ser fram emot är just när han "får" dricka. Och han säger själv att han dricker helt annorlunda när han är ensam; då handlar det om själv-förintelse. Att supa tills HAN inte finns mer.

Jag tycker inte om det, och allt drickande hamnar under samma rubrik. Även om jag var imponerad att HAN sa det - han brukar aldrig, aldrig, aldrig dela med sig av hur hans drickande fungerar. Nu gjorde han det, och bekräftade det jag trodde...

Suck.

Nykter hela helgen! Och som en kosmisk gest bestämde sig universum för att ta mig på safari i missbrukets absoluta elände. Helt otroligt, jag har aldrig i mitt liv sett så mycket misär under en helg som jag gjort nu. Jag tar det som någon form av tecken.
Jag hade en trubadurspelning på en större, privat fest långt ute i skogen. Körde dit, gjorde spelningen och stannade för att titta på några av de andra akterna. Folk drack och rökte på HEJDLÖST. Jag har alltid varit ganska ängslig för droger (förutom alkohol då) så jag blev lite stirrig. Folk gick verkligen all in. Jag har dock tidigare själv dragit i mig diverse substanser under inflytande av A, vilket alltid stressat mig oerhört efteråt.

Körde hem på natten, såg människor ragla tokberusade längs gatorna på väg hem från en stadsfestival, par som bråkade och skrek och människor som knappt kunde stå raka. Parkerade på en parkeringsplats i området där en person (missbrukare, vet vagt vem hen är) bor i sin bil, hen låg och sov i baksätet med täcke och kudde när jag gick förbi.

Mötte en kille som var ute och gick med två hundar på vägen hem, han rökte en joint och tyckte att det var en jättebra idé att börja prata med mig och sjunga högt för mig trots att jag är en total främling som uppenbart inte ville ha sällskap utan bara gå hem och sova.

Kom till min port, och där stod en ambulans och två räddningspersonal höll på att baxa ned någon bekant till min granne nedför trapporna, som var så hög/berusad att han varken kunde gå eller prata. Bredvid stod min granne (man, 45+) i kalsonger och sluddrade som fan.

Jag gick hem och somnade helt utmattad, klockan var ca 4. Vaknade 10, trött men välmående och nykter och åkte på barnkalas.
Fan vad droger och alkohol förstör människors liv.

varför hon smygdricker? Jag tänker att ni verkar ha en bra relation och vara en go familj, är det något annat än själva beroendet som hon upplever triggar henne( stress, oro,ångest, jobb etc) för då kan man kanske börja nysta där .
Kan du komma på något som du kan sysselsätta dej med när barnen somnat och hon har druckit? Det låter ju inte så kul men en period kan du kanske markera att jag väljer bort dej när du dricker ( ungefär som plan b fast utan barnen)
Du skriver att hon jobbar med det och det är ju jättebra, att du vägrar fylletjafsa är också ett jättesteg ni har tagit !
Skyddar du hennes skåpdrickande? Försök att låta bli, tala om för henne att du kommer inte hitta på ursäkter om någon undrar över något utan du kommer säga som det är.
Lägg över ansvar som innefattar bilkörning, då är det svårt att dricka
Tala om för henne att du älskar henne men samtidigt saknar henne, den kvinnan som du blev förälskad i , gifte dej med och skaffade barn med. Du vill gärna ha tillbaka henne från det som kidnappat henne
Lycka till ?

Förutom att njuta av att vara nykter och stark, ska jag också komma på något jag kan ”unna mig”.
Eftersom min känsla inför A bland annat är att jag ”unnar mig”. Tänkte jag fortsätta att ”unna mig” - men någonting annat än a. Har inte kommit på vad ännu bara.

Kanske spara några hundralappar varje vit dag? Men det ger inte någon ögonblicklig tillfredsställelse, på samma sätt som ett glas vin (som sen blir 100 glas).

Tänker vidare på detta.

Jag lider med er, liten_07, FinaLisa, Amanda och ni som kämpar med här.

Det finns inget ”bara ett glas”. Jag tror också att A-helvetet tar allt om man litar på en enda droppe.

Jag är på dag 2. Skakis. Ångest. Inser att flera år gått i en dimma. Fler ska inte försvinna, jag vill se mina barn klart och tydligt. Känna livet i varenda sekund!
Nu gör vi det!
????

Tack IronWill! Och det är precis vad jag ska göra - morgonpromenader alltså.
Morgon är min tid i familjen. De andra vill sover lite längre, medan jag går upp tidigt. Även på semestern.
Morgonen är en ny start. Morgonen ger mig tid att tänka stora tankar, drömma stora drömmar. Att minnas vad det var jag egentligt ville göra i livet.

Hejsan
Välkommen till AF, här finns en massa sköna beroendepersonligheter med mycket erfarenhet som kan ge tips och trix. Jag har en "blogg" som heter beroende, den ligger under ämne: det vidare livet.
Jag skildrar min resa från risk - missbruk - nykterhet. Har skrivit 70 inlägg som nykter och beskrivit varje dag. Trötthet är ngt som jag kommer ihåg starkt, men det går över. Kroppen är fantastisk på att reparera sig.
Välkommen
Kram S69

Tack så mycket för dina fina ord och reflektioner!
Det är som du säger, den intellektuella delen av en VET att man är en bra person och betyder något för många, och att ens nära och kära älskar en hur mycket som helst. Men sedan har man den där lilla rösten i huvudet, som i bakfylleångesten förvandlas till höga skrik, som säger annorlunda. 3/4 gånger går det bra att vara nykter på en fest, men den fjärde gången sitter man och trycker vid panelen och känner sig bara dum och onödig och att allt det skulle lösa sig om man tog några glas och fick samma dimma i ögonen som de andra.
Ångest och skam är precis vad det är!
Åter tack, och styrkekramar tillbaka! <3

Även jag känner igen mig i det du skriver JoYo. Jag vill också vara kry, vara en bra mamma m.m. Jag önskar att jag hade min kärleks stöd just nu men jag har svikit honom igen så jag förstår att han ej vill veta av mig... jag kan bara hoppas att vi inom en snar framtid kan prata med varandra åtminstone... Jag har så sjukt dåligt samvete och jag har skuldkänslor för massor med olika saker. Det räcker nu.

Tack så mycket för ditt svar och dina tankar! Det är en förlösa känsla att kunna berätta utan censur. När man tagit upp ämnet tidigare med vänner och nära så lägger man ju ett ENORMT filter, även de personer jag litar mest på och känner att jag kan berätta allt annat för håller jag långt borta från de här sidorna av mig själv. Jag vill inte bekänna allt elände jag ställt till med, för vad i hela världen skulle de tycka om mig i så fall?
Det gamla jaget behöver grävas ned med sin flaska, och jag vill kunna vara den bästa tänkbara partnern, vännen, systern, dottern och mostern jag kan vara!
Tack för ditt stöd <3

Försök ta lite morgon- eller kvällspromenader i ”södra Europa”. Något du antagligen inte skulle göra om du druckit. Så du får en liten bonus. Kanske nån bra bok också till hands på balkongen eller uteplatsen.
Lycka till!

Det var länge sedan jag skrev sist. Mycket har hänt men en sak är säker och det är att jag inte har varit utan alkohol många dagar i sträck. Två, tre stycken lite då och då men det är allt.

Så nu är det dax för ett nytt försök med en dag i taget plus att läsa, skriva av mig här inne igen.

Full fart framåt!

Tyvärr ser semestern ut som du beskrev dina tidigare för alla jag känner. Vare sig de anser sig ha problem eller inte. En bib runt halsen med sugrör eller på droppställning. Verkar vara mer eller mindre Svensk standard att dricka nästan vare dag på semestern. Jag hoppas kunna springa ifrån saknaden. Det blir ju så klart kämpigt/ovant att göra som man brukar men nykter om kvällarna.

För era stöttande ord, värmer mycket.

Första morgonen, känns skönt att vakna utan att vara bakis.
Hade lite svårt att somna, är då som mina demoner o tankar kommer fram.
Har de sista åren blivit rädd att gå att lägga mig av den anledningen.
Ytterligere en orsak har jag tyckt att alltid vara lite berusad så jag somnar.

Nu gäller det att hitta en plan för att komma till rätta med det också....

Iväg till jobbet, o förhoppningsvis kan jag bocka av dag två lite senare.

Kram på er

Hej Manda! Jag har läst ikapp din tråd nu. Det är en så fruktansvärt lömsk balansgång det här med alkohol och att försöka vara måttful. Nu är det ett år sedan jag hade en ”katastrof-fylla” med den vidrigaste ångesten. Sakta, sakta har jag kunnat börja bli en ny person. Jag har längtat så starkt efter att bli den personen. Att inte behöva vara den som alltid vill ha mer, som försöker handla i baren efter att sista beställningen passerat, att ”räkna med” en bakisdag laddad med resorb. Att ha ångest för hur andra ser på mig. Allt det här är så klart inte borta men mycket är förändrat. Jag dricker ju fortfarande så det är ju riskabelt men för det mesta känner jag en mättnad, att det räcker med lite, att jag inte vill snubbla.
Läser om hur du kämpar. Förstår att det är tufft ibland. Hur var din helg?

Hej, hur går det?

Som du kanske såg halkade jag ner i diket för några dagar sedan..
Men jag rätade upp kärran och rattade vidare efter ett par dagar?

Tänker på dig!
Hoppas du mår bra!

Kramar???

Hade en jätte fin dag igår med ⛵ ☀?utflykt och njöt verkligen.

Fattar inte längre hur det kan vara så intressant att bedöva sig med alkohol när man har naturens skönhet omkring sig.
För den är ju verkligen bedövande vacker och förhöjer livskänslan i allra högsta grad.

Ha en skön måndag kära forumvänner
Kramar ???

Bra jobbat, första dagen fixad.
Visst känns det bra, men du, det kommer kännas ännu bättre imorgon?☀? så kämpa på!

Kramar???