Senaste kommentarerna i forumet

Inte för att jag har gjort något olagligt, det här fängelset har en verkstad som tillverkar vissa detaljer till ett företag jag jobbar åt ibland, så jag var där på studiebesök. Det var en fin verkstad, de hade alla de modernaste maskinerna och internerna, eller klienterna som det heter numer, fick chans att lära sig ett yrke som kommer att göra dem mycket eftertraktade på arbetsmarknaden när de kommer ut. Jag fick också chans att sitta ner och prata med dem, eftersom företaget ifråga söker folk inom just det här kompetensområdet med ljus och lykta.

Det var intressanta samtal, men det var ett samtal med en helt ovidkommande person som fastnade. Han deltog inte i något program, han var klient men drev mest omkring och gjorde just ingenting. Varför han var där fick jag ingen tydlig uppfattning om, enligt honom själv hade han en LVM-dom på sig och var bara där tillfälligt; några dagar senare skulle han vidare till ett LVM-hem. Han såg inte ut att vara i bästa skick rent fysiskt men till en början tyckte jag han var helt klar i skallen och hans berättande var sammanhängande och logiskt.

Han hade inte så lång tid kvar innan han skulle bli utsläppt så självklart var det just den dagen som mest upptog hans tankar. Det som bekymrade honom allra mest var att han skulle bli utsläppt sent på midsommarafton och att bolaget skulle vara stängt då, så var skulle han få tag i sprit? I det här läget började jag undra om han kanske led av Korsakoffs sjukdom, men han var ju helt klar i övrigt så jag beslöt mig för att fråga rakt ut. Han berättade då att han har gett upp; han har varit på så många behandlingar och åkt in och ut på akuten så många gånger att han har klassificerat sig själv som obotlig; han har helt enkelt bestämt sig för att bara fortsättat supa; sedan fick det gå som det ville.

Jag får medge att jag har tänkt likadant mer än en gång i det förflutna, men då mer som en ursäkt för att fortsätta dricka lite till än som en verklig intention. Den här gossen var helt seriös dock, jag förstod så småningom att detta beslut var något som har växt fram under en längre tid och slagit rot i hans sinne så till den milda grad att han var orubblig. Jag ville förstås göra något, men insåg självklart att många betydligt mer kvalificerade personer än jag har försökt förut, och skulle komma att fortsätta försöka länge än. Jag kan bara hoppas att någon av dem lyckas.

Ha en bra dag alla!

Nu har tankar börjat komma om att jag kan ju sitta för mig själv typ en kväll i månaden och ta 2-3 öl så kan det omöjligen gå fel. No harm no foul.
Även funderingar på att när min fru ska bort är väl bra tillfällen för planerade korta återfall. Måste sluta underhålla dessa tankar.
Ska på (städad) fest i morgon, det blir en utmaning. Inte att avstå alkohol men att orka vara kvar. Måste erkänna att jag redan nu känner avundsjuka mot de som kommer att få dricka i morgon. Fest känns liksom inte kul eller spännande som det gjorde förr och jag saknar det enormt...

Vet ej om det är skillnad min man fick gå behandlingshem från jobbets håll. Han blev tvingad. Nykter ett halvår sedan ville dom öppenvården men då nekade, nu nytt jobb men han ville inte p bytte jobb. Alltså drack han i smyg med oss ist. Jag blev kränkt och han flyttade ut. Alltså nu bor han själv och har jobbet kvar hjärtat sprängs. Men förnekelse ja

Vi har flyttat isär men idag känner jag mej ledsen. Veta hur han festat runt igår... vad händer sen första gången jag inte känner lycka för framtiden inte bara oro.....

Inte ”alkohol förgyller” utan ”alkohol begränsar”. Begränsar vad man orkar, får och kan göra. Begränsar synfältet. Begränsar känslorna. Begränsar och stänger in rent socialt. För det är just instängd i den egna bubblan man blir, även om man tror att det är att socialt smörjmedel. Skygglappar mot omvärlden och invärlden.
Föreställningen om att vara befriad handlar om hörselskydd mot den egna kritiska mobbaren. Befrielse från sina egna självdömanden. Bli vän med med din mobbare så slipper du dricka

Inatt sov jag. Vaknade bara en gång. Drömde en intensiv dröm (inte alkoholrelaterad) och det har skönt att vakna upp från den. Blev så glad när jag sekunden efter att jag vaknat insåg att det är fredag. Sekunden efter de fick jag påminna mig själv om att jag inte glädja åt att kunna dricka bara för att jag är ledig imorgon utan för att jag kommer kunna sova ut, helt opåverkad av gifter i kroppen.

Helt plötsligt har jag en hel helg med bara mig själv. Ingen familj denna helg, tråkigt men så är det. Helgplanerna har varit så lätta när jag har druckit. Antingen har jag själv gått förbi bolaget eller så har jag skickat önskemål till maken, sedan har det bara varit att invänta kl 18 (eller kanske kl 17) och ja... Vin och öl i samband med matlagning, middag och tv-tittande. Så behövde man inte planera kvällen så mkt mer. Fy, vad tragiskt de låter!

Denna helg kan mycket väl gå i matlagning, middag och Netflix spåren, men i så fall är det för att jag vill; inte för att de är det alkoholen begränsar mig till!

Grymt jobbat av dig!! Att inse och förstå att det behövs nolltolerans på alkohol är ett stort steg! Ett tips som funkade för mig var att efter några veckor nykter så började få mycket frågor om alkohol. Jag blev ifrågasatt varför jag inte drack. Det blir så otroligt mycket svårare att motstå alkohol när man blir pressad från omgivningen. Så jag ställde mig frågan hur gärna jag faktiskt ville sluta dricka och bestämde mig. Jag gick offentligt och till nära vänner ut med att jag inte kan hantera alkohol. För innan var det som att jag skyddade mig lite, som att en sida inombords hade en plan på att hoppas att dricka igen. Det var väldigt tufft för sidan inombords sa ”men hur ska du kunna få någon chans framöver att dricka om alla vet att du inte kan dricka?” På det viset slutade folk pusha mig, och man blir sedd som otroligt stark som delar med sig. Istället kommer stöd och kärlek.
Man tror att andra dömer, man ser sig som svag, tråkig, annorlunda, listan kan ju göras oändlig. Ändå får jag respons på att jag är så satans grym. För vi gör något inte många gör! det är ditt liv och det är du som ska må så bra du bara kan!
Du kommer fixa det här och otroligt starkt av dig!

Alla människor reagerar olika på mediciner.. Alla mediciner har biverkningar.. Vi måste ju oxå överväga vad som händer om vi inte tar en medicin. Jag kan ju bara referera till mina egna upplevelser. Tex är ju Alvedon farligare att överdosera än många receptbelagda... Håller med om att viktigast är ändå att lära sig hantera olika situationer, vilket jag redan redogjort för.

Ha d gott!

Wow, grymt jobbat med 15 månader!! Starkt jobbat av dig som också går emot normen. För om det är någon gång jag verkligen känner igen det så är det nu på sommaren. Varenda grej som uppmärksammas på helgerna via nätet är ju glas som glittrar med alkohol i. Men jag försöker till mitt innersta, inte gå på den romantiska biten. Jag ser ändå bara ständigt efter nästa glas under tiden jag dricker ett.
Vad skönt att du har sällskap ändå som du kan hitta på andra saker med! Har du fått nya intressen sedan du slutade dricka?
Jag älskar ju träning så jag ger den ett helt annat engagemang nu när jag är piggare. Har en kompis som jag brukar gå ut och springa med i skogarna utanför staden på kvällarna. Då känner jag mig otroligt levande, en känsla jag inte kände under tiden jag drack alkohol?
Tack för din pepp och all styrka till dig!

Vill upplysa om mina idéer och tankar om just Antabus. För vissa personer kan det säkert vara som en krycka om man ska ut och gå men jag vill se det från fler vinklar. Den viktigaste delen tycker jag är att Antabus inte är bättre för levern än alkohol. Det ska man vara mest medveten om. Sen blir det än mycket jävligare för levern om man blandar de bägge samtidigt och det finns personer som kan dricka på antabus.

Enligt mig tycker jag man ska lära sig hantera de situationer som innebär risker istället för att veta att man blir sjuk om man dricker. Vi blir ju normalt sjuka bara på alkoholen också, därför vi dricker igen osv. Det finns klart bättre medel att stoppa i kroppen som gör att suget minskas eller att effekten av alkoholen uteblir vad gäller triggandet att dricka sig redlös.

Så tänk efter och läs på innan du fattar några beslut säger jag. Men för vissa hjälper det ju rent mentalt men du kan lika gärna få stryk av Tyson varje gång du dricker...

Lycka till! Stå på dig

Oki tack, jag ska uppsöka vården o se vad som finns för att klara av det hela

Ja antabus äter man hela tiden för att få ett "skydd". Har ingen eller liten effekt om man bara tar då o då. Nä jag har inte kunnat koppla nån depression till antabus, har inte hört av nån annan heller. Antabus upplever jag som ganska harmlöst (så länge man inte dricker i samband). Finns ju andra preparat oxå campral o nalttrexon, dom verkar på annat vis. Har inte testat dessa.

Jag klickar på "besvara" men det kommer ändå upp som en ny tråd liksom??

I mitt fall är det så att jag inte plötsligt börjar dricka utan det skapas ett "läge" för det och kan gå veckor emellan, antabus känns som man skall äta hela tiden för att ge resultat eller? Blir man inte deppig utav det?

I mitt fall inga biverkningar. Möjligen dålig mage o trötthet, som gick över efter några dar. Dock viktigt att man inte tar för låg dos (för då kan man dricka ändå..)

Ha d!

Har hört att det finns många biverkningar på antabus stämmer det?

Lysande! Med den bilden framme går man förbi alla krogar.
????

Hej
Läser tråden att ni vill få till en förändring. Ett tips i all enkelhet, jag har en bild på mig sparad i mobilen. Bilden tog jag på mig själv när jag mådde som sämst, längst därnere i träskhelvetet. Punchig, bakfull och med en ångest som riktigt skar i min kropp. Kollar på den bilden emellanåt. Bra att man blir påmind om hur jävla illa det var/ kan vara. Blir ju lätt att man förvränger/ förskönar sanningen efter en tid...
..."funkar för mig"....
Ha D gott

Saknar också den spärren. Själv gör jag så här nu för att utöka tiden mellan återfallen.
- Accepterar att jag har förvärvat en sjukdom (alkoholism), som är livslång.
- Säger till mig själv att jag varken kan, vill eller får dricka idag.
- Talar om för mina närmsta hur det står till.
- Planerar inte längre än för dagen, ang mitt drickande.
- Reflekterar varje morgon över vilka konsekvenser det kan få om jag dricker idag.
- Tar antabus varje morgon (eller åtm 3 ggr i veckan)

Så gör jag. Men likt förb.. trillar ja dit ibland. Men mina nyktra dar är fler nu än för ett år sedan.

All lycka t dig!

DetGårBättre, du är väl för skön du? Väljer dock att inte tolka ”sämre kvinnlig kopia” som en förolämpning för jag tror inte det var det du menade, snarare tvärtom? Jag har faktiskt hittills inte mött någon som funkar så här, dock många som gillar när det händer grejer men när det kommer till kritan vill de allt ha ett kontrollerbart kaos och gamblar inte med trygghet. Det gör jag däremot, jag har alltid trott att jag varit destruktiv men jag har börjat tänka om där. Jag mår ju som bäst när jag står i stormens öga och vet att jag kan fixa det, lyckas. Då är man nog inte destruktiv, jag har ju alltid som mål att lyckas men vill ha den där kicken av att risken att allt går åt helvete finns där. Detta har säkert ett finger med i spelet när det gäller mitt drickande, på mer än ett sätt.
Men jag tänker att om jag lär mig att acceptera att jag är rastlös, att jag inte trivs med marginaler och att lagom inte är något för mig, så kan jag nog använda det som bränsle på ett bra sätt. Att driva mig framåt, inte till att bränna upp saker, andra människor och mig själv... Det funkar dock bara om jag är nykter så det fortsätter jag att vara nu. Alkohol gör min hjärna slö och då hänger den inte med i det tempo där jag trivs som bäst.
Jag tror faktiskt att jag är något på spåren, att tillåta mig att vara den jag är och hitta situationer där min personlighet funkar och jobbar för mig och inte emot mig. Och däremellan ska jag göra som jag gjorde idag: efter jobbet tog jag barnen och svärmor och drog till stranden där vi solade och badade till kvällen = jäkligt bra mamma, mindre bra städerska/tvätterska/hemmakock etc etc... inget svårt val nu när jag ser det framför mig?
Skriv gärna mer, DetGårBättre, måste säga att jag blev lite nyfiken på den bättre manliga kopian????‍♀️

Eller inbillningssjuka.
Jag tror inte det är duktiga flickan för mig i detta fall.
Mer kontrollanten.
Hon som vill veta allt,till varje pris och reda ut det som kanske inte bör eller ska redas ut.
Åtminstone inte av mig utan av den som bär känslan.

Men jag är där och pillar och petar.
Ska ha ur verkligheten och sanningen.
Inga hemligheter här minsann.

Så någon form av kontrolliver,visserligen baserad på vad jag uppfattar.
Men likafullt måste jag ju acceptera det svar jag får.
Nej,ingenting är fel.
Oavsett vad mitt inre uppfattar.

Så mycket enklare livet skulle vara.
Om man bara seglade omkring och bar på sitt eget,men aldrig någon annans.
Väntade på riktigt att någon bjuder upp till dans,istället för att springa bakom varje frånvänd rygg och tvinga dom till en dans dom inte vill ha.
Håhåjaja,ibland är det tröttsamt att vara en känslomagnet.

Eftersom han inte hade några planer på att sluta dricka den dagen i alla fall. Du gjorde ett val och det visar att du i grunden är en omtänksam människa men hur du än hade gjort hade det inte förändrat hans situation där och då. Att vänta på en återställare en timme mer eller mindre kan kännas som en eon av tid i skärselden men den förändrar inget så länge man har siktet inställt på återställaren...

Jag har aldrig haft spärren som talar om att nu är det bra,nu går jag också hem o sover..jag dricker inte tokmycket men händer ibland då det är fest. Har jag inte min sambo med mig leder det oftast till dyngrak..nu sist i förrgår ramlade jag ner i en brant trappa och kunde lika gärna brutit nacken. Och när jag hemma ibland dricker ett par öl och det räcker. Har provat/försökt att ha koll när jag dricker men det är plötsligt som bortblåst och kvällen kan sluta precis hur som helst
Nu vill jag sluta dricka helt, vad är det bästa sättet att komma ihåg det på? När man går förbi uteserveringen en varm sommarkväll?

Själv tagit 9-10 mån nu.. Fast varit lite si o så sen jag började administrera mitt intag själv.. Hursomhelst så så fick jag recept så jag kan ta själv hemma i april, mot att jag lovade att lämna leverprov månadsvis. På de viset har ju läkarn o du koll på läget, o vanligtvis påverkas inte levern särskilt mycket av antabus. Så nån bortre gräns behöver ju inte finnas.
Mvh