Senaste kommentarerna i forumet

Det gör jag också då, och då..Jag kämpade emot att exmannen skulle dricka..Tills jag en dag förstod att jag är chanslös mot alkoholen om han valde den..Då fick han kämpa själv om han ville..Efter några år satt jag fast själv..Ser tillbaka på dom åren som att vi aldrig kämpade tillsammans..Han körde sitt sätt, och jag mitt...Det slutade med separation och en fortsatt kamp för honom, totalt nyktert och fritt liv för mig..Att vara lite naiv i kampen mot alkoholismen i början mulletant är nog sunt..Det är när vi utvecklas och får kunskaper om beroendet som vi börjar förstå..Kram..

Jag dricker fortfarande. Det går bra. För jag har trevligt när jag dricker nu istället för att lägga mig i min säng och slänga i mig alkohol tills jag är så full så jag inte kan prata eller gå.

Just nu trivs jag precis som allting är

Mycket bra jobbat! För min del valde jag att sluta helt, fanns inget alternativ..Minskat, bytt sorter, bara vissa tillfällen osv, osv i all oändlighet, gjorde att jag efter 4 nyktra veckor tog beslutet..Jag fattade då att det är betydligt enklare att vara helnykterist, än att försöka minska..Hittills har jag aldrig hört om någon som är beroende av alkohol eller droger, som fått bort beroendet ur hjärnan..

Hej
Se det som en styrka istället för att du ska känna dig "småaktig"!
Otrolig insikt och styrka att du redan nu inser att A och dess konsekvenser får dig att må dåligt/skit. Om du läser min "blogg" kan du läsa mitt försvar och undanflykter, skådespel, förnekelse för att försvara mitt drickande. Nådde botten i trädkhelvetet den 30 april. Så se det istället som en visdom, styrka att du redan nu ifrågasätter din relation med A.
Du är grym ??
Kram S69
Kram S69

Jag tror du har rätt och att detta är första steget mot att åka dit ordentligt. Känns lite "småaktigt" att tycka att detta är ett så stort problem när jag ser hur andra skriver här, men för mig är det ohållbart just nu...

Det är klart att du ska känna dig stolt. Helst vill man ju skrika ut de här milstolparna, då inte många förstår vilken oerhörd kamp det ofta varit för att nå dit. Bra jobbat!

Hejsan
Din story kinde vara min story. Exakt så va det för mig fram till jag var dryga 40 år. Jah drack sällan, men när jag drack blev jag alltid full med minnesluckor och ett dåligt mående långt efter min fylla. Sedan kom vardagsdrickandet, varje helg, återställare m.m. Trodde aldrig att jag skulle hamna i detta helvete med A istort sett varje dag.
Så vad är mitt råd? Att riskbruk lätt leder till missbruk!
Starkt att du skriver i AF, det tyder på att du vill få till en förändring redan nu. Var rädd om dig! Tror på dig!
Kram sigge69

Du är definitivt på rätt plats för att få pepp och stöd. Jag har hängt här rätt länge och har flera gånger läst om personer med samma problematik som du. Leta bland trådarna.

Lycka till!

känslan att jag får dricka om jag vill men att jag själv bestämmer det är obetalbar !
Att ha en egen fri vilja om jag vill, jag får !!, men inte vill dricka ger en sån livslust ! Jag har inga hinder idag utan jag styr min dag helt på egen hand och kan göra bra saker för min egen skull. En väldigt avslappnad känsla !

Och hittar du orsaken till varför vissa inte vill kliva av alkohjulet så är du miljardär !!

Tack så mycket. Jag har liksom känt att jag inte "hör hemma" någonstans då jag inte dricker konstant eller känner ett konstant behöv av alkohol, och jag fattar inte varför jag inte kan hantera alkohol normalt. Men jag kan inte, och jag tackar för det stöd du visar.

Min son har ett par gånger haft problem i skolan.En gång en äldre lärare som drog honom i örat..Då ringde jag rektorn, kollade upp skolinspektionen, åkte till skolan och satt med på lektionerna den dagen läraren hade sonens lektion.Det hela slutade med enskilt samtal med den berörda läraren och mig..Jag var tvungen att stå med ryggen emot honom, för jag var rädd att jag skulle strypa honom..Efter några minuters ”samtal” (UTSKÄLLNING) gick jag därifrån..Det hela slutade med att läraren såsmåningom fick sparken(han hade gjort många olämpliga saker). En annan episod var när en kille på skolan som har stora svårigheter, och även prövat droger (12åring) och har diagnos vred runt armen på min son, helt utan förvarning. Sonen var rädd för killen, vågade knappt gå till skolan.Då ringde jag rektorn, andra barns föräldrar som var utsatta och killens mamma.Jag sa till henne att hon måste be om stöd till sin son.Han kanske behöver mer stöttning i skolan. Jag sa till henne att inte ge sig och att gå till skolan så många gånger att dom lyssnar..Det slutade med att den killen fick elevassistent..Oftast är vi föräldrar som tigrar när någon gör vårt barn illa..Det gäller bara att lista ut vilka vägar man ska gå..Och försöka (hehe), behålla lugnet..Hota med skolinspektionen så brukar det lösa sig.Även mitt ex var värdelös på att ta tag i liknande situationer..Varm Styrkekram..

Jag kan inte hjälpa dig då jag är sådan som inte slutar dricka när jag väl börjat. Kvällen blir till dagar som blir till veckor osv.
En sak som jag är säker på är att du har kommit helt rätt!
Här finns en ström av fantastiska människor med olika erfarenheter, och problem eller ej; Du vill ha en förändring!

Många av de frågor du ställde, ex om du innerst inne vill lämna, kan bara du svara på! Men det handlar nog mycket om att hitta styrkan och modet att våga svara sig själv ärligt! Man blir trygg i otryggheten på något konstigt sätt! Jättesvårt att ta sig ut ur men det går!
Andra, mer ekonomiska, frågor kan du få hjälp med på din bank! De kan hjälpa dig att räkna fram dina möjligheter!
När det gäller terapi så vände jag mig för ett antal år sedan till Vårdcentralen och fick terapi därigenom. Kostade 100kr/gång eller något sådant. Så skönt var det att någon som inte kände mig lyssnade helt fokuserar på mig och inte korrigerade, värderade, ifrågasatte det jag sa och kände! Lyssnade och sedan ställde frågor som jag själv fick hitta svaret på inom mig!
Om han är alkoholist eller inte? Känns ju ganska solklart att han är när man läser dina inlägg! Men egentligen, spelar det någon roll när du ska bestämma dig för att lämna eller inte? Trivs du med honom? Känner du dig älskad och respekterad? Trivs du med hans alkoholkonsumtion oavsett om han är alkoholist eller inte? Har du ett trivsamt liv med honom?
Sen lär man ju sina barn saker även genom att INTE lämna ett förhållande som inte är bra! Något jag själv funderar på och oroar mig mycket för just nu: vad har jag lärt/överfört på mina barn omedvetet! Kram och massor med styrka till dig!

Ja jag har börjat umgås med grannar som inte dricker . Det är skönt och lugnt
Har ju dolt mitt missbruk så det funkar bra .

Pricken över i faktiskt... jag måste försöka vara snäll mot mig själv.. jag är dålig på det.. kritisserar och ser ner på mig själv konstant i de flesta sammanhang.. till mitt försvar så har väl min uppväxt satt spår som är svåra att radera.. det e djupt inrotat.. samtidigt som det finns en romantiserad tro att " jag ska minsann visa dom" att jag ska bli den personen jag vet finns därinne inom mig.. hon finns där.. jag har träffat henne.. så jag vet... men att nå det kräver.. JOBB .. och MOD... och att inte falla offer för att försvinna in i A dimman och skjuta på det som måste göras.. livet är ingen dans.. men ska man få det man vill... måste man... så länge man inte är en Hollywodfru.. JOBBA för det.. inget kommer gratis.. jag ska försöka nu.. på riktigt försöka.. tar en timme i taget..målar inga stora bilder av ett VITT liv helt ännu... IDAG är jag nykter.. har gjort upp en lista ... dag TVÅ nykter har börjat.. skönt men kroppen värker.. ONT ÖVERALLT.. ska gå och träna bort det nu... träning hjälper mot det mesta. KRAMAR till er därute.

... nu är jag kanske tjatig.. Men, har du provat yoga? Och nu menar jag inte yoga med en massa olika positioner utan bara avslappning. Det hjälper mig i alla fall och är enkelt. Jag använder mobilen och kör en video på 20 min och sen känns det bättre. Ja, sen gör jag annan yoga också, men vid panik använder jag avslappningen... Ska tillägga att jag också har provat olika mediciner mot sömnlöshet, ångest och nedstämdhet, men tål nästan ingen.

Vinäger,Granit,Halihalo m.fl. när det känns tomt,tyst o ensamt..går man in här..ser att ngn läst o kommenterat..då lyfter man..o når ännu längre.I dag 9.

????

Bra jobbat!

Jag skaffade nya människor i min omgivning som inte vet om mitt missbruk och där missbrukar jag aldrig. För där är jag inte missbrukare. Har ett nytt jobb och ett innebandygäng med riktigt goa människor samt fina vänner. Visserligen vet några av de vännerna eftersom att jag berättat, men jag dricker ändå aldrig över gränsen med dom, för med dom är jag inte missbrukare.

Alla dessa människor ger mig sån energi att jag orkar med övriga omgivningen, idag är missbruket väldigt lindrigt om man jämför med förr. Och jag använder mig mycket av den energin i min kamp, det funkar!

Mulletant. Mina barn fixar situationen. De är 19 och 21 år gamla. De söker båda lägenheter där de går/ska gå i skola. Vi tre pratar öppet om deras pappas alkoholkonsumtion med varandra. De tycker inte att han är alkoholist då de har bilden av någon som sitter på en parkbänk med systempåse med en flaska renat i. Jag har förklarat för dem att det inte måste se ut så. De är nog rätt vana av hans beteende och bryr sig inte så mycket. Det vet jag för vi haft många långa förtroliga samtal. De hänger ju inte med oss på helger och kvällar. De är på sina rum och spelar datorspel. Men de vet att jag är ledsen och att jag inte mår så bra, det kan ju vara tungt för dem att bära. Men de stöttar mig och finns där. Utan dem vet jag inte vad jag skulle göra. Jo det vet jag. Utan dem hade jag inte varit kvar.

30 dagar idag utan A. Känner mig så otroligt stolt över mig själv. Ville bara berätta det för någon. Trevlig söndag på er.

Jag vet ej vad jag känner. Ja problem med alkohol har han men hur? Hans bror med två små barn hemma å hälsar på. Hans bror håller sej nykter till kl 3 sedan går det utför dricka fort, det blir en middag ute. Jag säger åt min man jag kan stanna hemma.så du kan dricka. Men det gör han inte. Kan msn avstå om jsg säger näpp är man alkoholist då? Ändå följer han sitt beslut?

Först vill jag säga tack för era fina svar!

Sen vill jag berätta hur skönt det är att vakna en söndag morgon. Nykter!!
Fåglarna kvittrar, solen vill in genom gardinerna, katten vill ha uppmärksamhet, familjen sover. Jag ska med glädje och energi göra frukost åt dem. Sen ska jag träna = ny energi!
Igår kväll var tuff! Jag var så nära. Det är så skört det här. Man vet aldrig.
Jag ska vara här och nu.

Jag fortsätter att testa L glutamin! En dos dagligen mot a-sug!

?

Ta ett fotbad, pyssla om dig själv, gör en alkoholfri drink.
Tänk att du kommer må så mycket bättre imorgon om du är nykter ikväll.
Vissa kvällar är tråkiga, så är det bara...
Och alkoholdjävulen ger ju bara ett falskt lugn, det vet du ju..
Styrkekramar till dig ????

Det är väldigt svårt att lämna.
Man kan komma med hot och ultimatum men har inte styrkan att genomföra dom.
Jag har också blivit väldigt hjälpt av alanon.

Det stärker en sakta inifrån och ut och ger en möjlighet att jobba med sig själv på djupet.
Det är ofta ett stort och bitvis tungt arbete.
Men allt man investerar i sig själv betalar på sikt.

Där kan man också få sponsor som kanske inte är jämförbart med en terapeut.
Men åtminstone ett bollplank för det som gäller just den bit som jag envist kallar "medberoendebiten"
Dvs man kan bena ut vad som är rimligt och vad som kanske sitter ihop med medberoendet som gör att man med jämna mellanrum tappar fokus och kraft på det som är rätt väg att gå.