Senaste kommentarerna i forumet

Hej Louie. Välkommen hit. Fint att du redan trivs :) Fyra nyktra månader under bältet. Då vet du ju vad du sysslar med. Det blir bra det här!

Japp här kommer jag och duger.
Säkert och stadigt.

Hur går det med jobbet?

Ship a'hoy

Kram

MM

Jamen fy Nykteristen, sådär kan du inte ha det! Och inte sonen och bebin sen heller!

Åk inte hem på några dagar är mitt råd, jag har varit där du är, och kan bara säga av erfarenhet att det blev ännu värre när jag övertalades att åka hem. Kan du låta bli att helt ta kontakt med honom några dagar och bo hos någon så länge? Låt honom på riktigt nyktra i och börja undra vad som hände, vart ni tog vägen. Berätta för allt inte var ni är om du ändå vill ha nån kontakt. Men vänta med kontakten tills du kan vara säker han är nykter, du vet det inte är nån ide att ens försöka prata med ”den onda fulla halvan” av din man för han kommer tycka det var du som ställde till det, du som överreagerar och du som valde att åka hemifrån av någon konstig anledning han inte ens minns.

Så snälla du håll er borta hemifrån nu, håll er i säkerhet! Träffa honom om nån dag på allmän plats så du inte är ensam med honom när det kommit att bli dags att prata allvar om er framtid, du kan inte fortsätta under domhär förutsättningarna att bo ihop med honom! Tror du att du får honom att flytta ut eller finns det nåt boende du fort kan flytta till själv? Du behöver nog distans och ro just nu, inte våld och anklagelser! För det som hände var verkligen inte ditt fel!

Stor kram till dig vännen ?

Men OM han går med på Antabus (OM, alltså) kan ni inte fråga om det går att kombinera med Campral? Det är ju några på beroende-sidan som tar det och tycker att det hjälper. Antabus är ju bara "avskräckande" - Campral är designad för att ta udden av suget (har jag fattat det som, i alla fall)

...så bra att du är här.....??‍♀️

Just nu läser jag “Generation ångest” av Stossel och på sätt och vis är den väl nästan lika spännande som Lehane , fast det är mer en faktabok. Körde fast med “Begreppet Ångest” av Kirkegaard och tänkte jag skulle läsa något mer lättsmält ?

Fasicken vad jag skulle vilja träffa dig.

Du är närvarande. Så bra...
Hoppas att du kan avstå min vän

//John

Hej allihopa. Jag är helt ny härinne. Klev av alkoholen imorse. Har abs symtom och mår både fysiskt och psykiskt dåligt. Men fast besluten återigen om att fixa detta. Klarade mig denna gång 4 månader innan jag trillade dit igen. Ville bara skriva av mig och säga att alla härinne, ni är så fantastiska. Allt ni delar med varandra och allt. Jag mår redan bra av att vara härinne o läsa o känna att jag inte är ensam. Kan inte slita mig från forumet. Så tack för att ni finns!

Intressant att följa sin egen tråd bakåt i tiden, och se sig själv utifrån! Spontant undrar jag över vad den där människan, "Dionysa", eg håller på med,
Fattar hon inte!!?
Samtidigt vet jag ju att det inte är enkelt alls. Ett långt liv med en människa, att sedan skilja (på) sig, är som att falla ut i ett tomrum. Åtminstone till att börja med. Ibland har livet inget val.

Vad glad jag blir, John!

Jo, nog behöver kroppen chansen att återhämta sig.
Nu är jag inne på vecka fyra.
Drog troligtvis på mig en matförgiftning eller magsjuka light under helgen. Han jag delade rum med har samma symtom.
Skönt sätt att fira sin nykterhet ändå! ?

Har börjat tänka en del på alkohol igen. Inte att jag känner för att dricka, men jag målar upp ett scenario där jag kanske kan dricka nån gång framöver bara jag ger fan i att göra det hemma.
Nu ligger det visserligen väldigt långt fram i tiden innan jag är kapabel att ens närma mig en kall öl, men ändå.
På onsdag träffar jag min nya kvinna. Hon på missbruksenheten. Känner mig sjukt peppad inför det faktiskt!
Ännu en livlina att ta till, och som förhoppningsvis kan ge mig några nya fina verktyg att plocka fram om jag skulle få för mig nåt.
Antabusen skulle jag börjat med idag, men det får vänta några dygn tills magen är stabil och hjärtat jobbar i lugnt tempo igen.

Imorgon fyller jag år. Jag ska fira min födelsedag nykter för första gången på över 20 år.
Det ser jag fram emot!

Oj.. Det du skriver är så viktigt..Tack..
Själv ska jag snart påbörja 6 mån. Ska bara snacka klart med killen på axeln först..:-)

John

Nä, denna gång accepterar jag inget sånt! Han får från idag välja oss eller alkoholen. Finns inget mellanläge. Har testat mellanläget igen o d går inte. Jag kan inte låta min älskade lilla son ha föräldrar som bråkar för att den ena föräldern prioriterar alkohol framför sin familj eller försöker kombinera det med familjelivet. Det går inte och hela jag ryser av bara ölburken och allt detta smygande som börjat nu igen. Vi har haft d så bra under Antabus-tiden o d är d som gäller annars skiter jag i det. Vi har Helle ringde skrivit några papper på det kommande barnet så än så länge är vårdnaden BaRA MIN, dock är han fader o d kommer han alltid vara oavsett vad

Nä, denna gång accepterar jag inget sånt! Han får från idag välja oss eller alkoholen. Finns inget mellanläge. Har testat mellanläget igen o d går inte. Jag kan inte låta min älskade lilla son ha föräldrar som bråkar för att den ena föräldern prioriterar alkohol framför sin familj eller försöker kombinera det med familjelivet. Det går inte och hela jag ryser av bara ölburken och allt detta smygande som börjat nu igen. Vi har haft d så bra under Antabus-tiden o d är d som gäller annars skiter jag i det. Vi har Helle ringde skrivit några papper på det kommande barnet så än så länge är vårdnaden BaRA MIN, dock är han fader o d kommer han alltid vara oavsett vad

Nej, du måste därifrån. Det räcker nu. Jag kan förstå att man inte vill lämna "sin" alkoholist, hur jävligt det än blir - jag är ju sån själv.

Skillnaden är att "min" alkoholist är SNÄLL. Din är FARLIG.

Ställ ultimatum om vård och medicinering, flytta, och MÖJLIGEN testa igen när han ÄR nykter. Men du ska inte ha stryk och ert barn ska inte behöva leva så.

Ledsen, det är lätt att tala om för ANDRA hur de ska göra, jag vet - men våld ska man Aldrig finna sig i!

Ikväll hände d jag hoppades inte skulle hända igen! Han blir skitfull på väldigt kort tid efter en riktigt bra helg....o jag kan ikväll inte hålla mg o säger att d är nog nu! Ut med dig ur sovrummet, vi vill inte prata med dig mer godnatt! Varpå han ger mig fingret framför vår son slänger igenom dörren, 2 min senare kommer han in drar ner gardinstången och börjar skrika. Jag försöker putta ut honom (hårt) varpå helt han höjer handen (framför vår son) min reaktion blir att försvara mig o slå tillbaka....han hotar då att slå mig mer o jag säger att man inte gör så framför barn. Slå mig men inte framför vår son! Han ber oss dra åt helvete, kag vänder mig till sonen o säger nu åker vi och han hänger på! Jag är helt förstörd! På riktigt, vad hände? Åkte iväg till en kompis o ska sova här inatt...vill inte det här mer

Hej!

Min fru frågar om ny litteratur.. Har du något tips.?
Själv gillar jag mer faktaböcker om Statistik, ekonomi m.m.
Men har läst en del själv och har stor behållning av ex.vis "Röde Orm" av Frans G. Bengtsson.
Tycker också om Dumas: Greven av Monte Christo och "Papillon".

//John

Tack Ikaros! Känner mig stark och lycklig över insikten att jag tyvärr tillhör de som helt enkelt inte kan dricka alls. Det som gör mig ledsen är att väldigt många har det precis som jag hade det. Som intalar sig själva att allt är ok. Som inte ser hur livet skulle kunna vara utan A. För det är såå accepterat. Vad är en middagsbjudning utan A liksom? Men jag tänker stå på mig. Inte skylla på att jag ska köra bil eller så. Nu är det nog. Kan jag så kan fler. /Sofia

Tack majsan för ditt inlägg. Har också haft tankarna som att ”vad ska vänner och familj säga nu” men kommit fram till att jag måste skita i det. Mitt liv, mina beslut.

Ska även fortsätta min terapi. Har varit på ett alanon möte men där satt det mest vuxna barn så jag kände ingen riktig samhörighet där. Men ska pröva fler!

Hej
Jag har läst vad du skrivit och jag gratulerar dig till din insikt. Detta att du på egen hand valt nykterheten är beundransvärt och detta innan konsekvenserna blivit alltför stora. Jag har i mer än 50 år levt i skuggan av alkoholen och har upplevt och sett alltför mycket tragik varför jag blir särskilt glad när jag läser rader som dina. Lycka till i livet som nykterist!
vänligen
Ikaros

Hej Majsan,

Förstår att det är jobbigt som fan. Det enda jag kan säga med facit i hand är; ”Skaffa” aldrig barn med en alkoholist. Min mans alkoholism kulminerade när vi fick barn. Det var startskottet för helvetet. Nu 7 år senare har han, förhoppningsvis, bestämt sig för att leva nykter men vet inte om han klarar det. Under småbarnsåren har jag dragit tyngsta lasset och vår relation idag är så söndertrasad så jag vet inte om det kommer att hålla oavsett hans nykterhet. Mitt barn har också påverkats av pappas beroende. Det gör allra mest ont.

Men jag vet också hur det är att älska en alkoholist. Att älska personen bakom sjukdomen och hoppet om att denna ska träda fram och finnas där på heltid. Det hoppet ger man inte upp så lätt.

Vet inte om det hjälpte ngt men var mina tankar när jag läste ditt inlägg.
Ta hand om dig!

Tack för det! Du har fler följare kan meddelas än u.t... :-)
Snart kan du ta betalt för annonser . hmmm..
Är det inte så det funkar? Skämt åsido...

Vi hörs av .

Läser allt du skriver fr.o.m. nu ... Skriv bra då hehe.
Nu blev jag helt plötsligt killen på axeln... ;-)

John

Nu är våren här. Pollensmockan flätade till å det redigaste :P Här har du en till som snörvlar och väser, piper och hostar... Bedrövligt! Kram

Klart jag inte misstycker :) Det är på fritiden jag håller på med hobby-performance, men mitt arbete inbegriper också en hel del av det. Arbete och fritid flyter gärna ihop på det viset, när arbetet ligger så nära ens primära intressen. Det är sant att mitt främsta verktyg i jobbet är jag själv. Kreativitet och ge av mig själv för att nå fram... Det är det mitt jobb går ut på.

Du har hamnat rätt. Det är klokt att ta en dag i taget, precis som din plan är. Låta bli att ta det första glaset. Varje glas du avstår räknas, och valutan är din hälsa :) Hoppas du ska trivas här på forumet!

Du har helt klart det som krävs. Nämligen viljan... Gör rätt och gör som du skriver . Låt bli...
Jag tycker att det är skönt att lägga in vita dagar. Schemalägger dem. Enklare då..
Enda problemet jag har haft är när jag gjort en viss tid så dricker jag mer än planerat,efter
den vita perioden.
Om du fixar vita dagar så kommer din kropp att må bra och du kommer att gå ned i vikt.
Försök att träna lite .. men inte för hårt i början.. Promenader..

Kram

John