Senaste kommentarerna i forumet

men det är inte alltid bra att göra det i syfte att direkt må bättre. Risken är att man mår ännu sämre av tanken ”det fungerar ju inte, jag mår fortfarande inte bra”. Att utvärdera sitt mående betyder också att de oönskade känslorna är ”hotet” och därmed det som man automatiskt måste vara vaksam på, alltså upptäcka.
Fokusera på beteende, för det är det enda du kan välja själv. Känslor styr du inte över.
Eftersom du inte drack i helgen, och det var just det beteendet du hade som mål, blir helgen ”lyckad” oavsett vilka känslor du haft.
Det är dessutom en större prestation att hålla fast vid en förändring när det känns svårt. Så din insats är än mer värd när du inte mått bra och ändå hållit dig nykter.
Kram

Så roligt att höra!! Fantastiskt hur bra du ordnat det för dig!

Tack för din omtanke RaniLee! Det har faktiskt gått fantastiskt bra för mig vad gäller a!!!
Jag ser att jag snart har varit medlem hör i tre år, men min kamp började ju långt innan dess.
Det har INTE varit någon lätt resa och jag förblir ödmjuk. Jag har inte druckit en droppe sedan 13/10!!! Det är över 6 mån!

Det mest galna av allt är att jag INTE VILL dricka... jag har nyligen gjort det otänkbara - åkt iväg på en resa med all inclusive utan min man (som från början tvingade mig att vara nykter). Fri tillgång till a - det var bara att fylla på - en kran för öl, en för vitt och en för rött vin... och jag rörde inte en droppe.
Det var inte konstigt, jag sörjde inte (vilket jag gjort massor innan). Jag blev aldrig ifrågasatt, men om jag hade blivit det hade jag sagt sim det är.
Jag tål inte alkohol, jag mår inte bra av det.
Innan var detta omöjligt för mig att säga, jag kände mig dum och visste inte vad jag skulle ta mig till. Det kommer säkert tillfällen när det blir så igen, men just nu njuter jag av detta.

Kanske är det för att jag har fått ADHD-medicin - jag har fått tyst och lugn i huvudet... det jag alltid sökte med a.

Jag ville titta in och skriva, ge lite hopp. Jag har gjort så många dikeskörningar och mitt liv är kämpigt på många andra sätt... men att ha kommit till en punkt där jag inte längre sörjer a, där jag inte förhandlar, där jag kan stå med båda fötterna på jorden... det trodde jag aldrig, inte ens i mina vildaste fantasier, skulle gå.
Det finns hopp! Ge inte upp! Släng ut skiten! Det kan bli bra, men fortsätt hålla garden uppe. Jag vågar inte smaka. Jag vet att jag mycket väl skulle kunna falla igen. Jag tar inte första klunken.

Tack för allt stöd härinne, det är det och en massa envishet som fått mig så här långt! Nästa milstolpe är ett år... men fortsätter ta en dag i taget. Inte bli övermodig... jag vet hur det kan gå.
Stor kram ❤️

Ja tack! Varje sak innehar en viss energi. Varje färg likaså. Klarar därför inte av att ha massa prylar och prydnadssaker hemma.
Får inte vara för många olika färger och dåliga kombinationer. Har ett ganska vitt hem, en del svart och grått samt några få färgrika detaljer.

Vad gäller serier, har jag slukat samtliga du tog upp, sen har jag slukat The Sinner och ser nu om en goding som 24 :)

Det är ävvlans bra min vän... Ett unikum för din kropp. Har fixat 3 veckor själv i ett sträck och har väldigt många fler nyktra dagar nu när jag låter
min hjärna medverka och inte låta mig och min kropp förfalla totalt. Är mer värd än så anser jag.. Tack vare forumet så är det lättare att avstå.
Även om du i framtiden tar ett återfall, så har du påat för dig och din kropp att en viktig livstilsförändring
är på g. Du är under en under en ny fas i livet som du själv är chef över.. Mäktigt....

Håller på dig!

John

Nu har jag ett nytt trix mot det. Att leva som om funnes det ingen morgondag. Jag vägrar ägna söndag kväll åt förberedelser inför veckan. Vägrar älta alla kom-ihåg, logistikplanera för att lyckas vara på många ställen samtidigt och beväpna mig med förebyggande krisplaner. Det må vara måndag morgon och fullt ös från att jag slår upp ögonen imorrn, men det är då det. Först ska jag leva nu. Det som skiter sig "då" om jag inte stressar sönder nuet... ja det får helt enkelt skita sig då när det är dags. Shit happens. Good enough. Inte ska du sumpa din flygande start nu, pga en vecka som inte enns har drabbat dig än :) Vi håller ut båda två, eller hur? Iaf tills katastrofer och eländes elände är faktum som vi står upp till öronen i och inte kan lösa på något vettigare sätt än att hälla i oss vin :)

Märker att jag har kommit en bit på vägen med det som varit, barndomen, mamma, pappa, mitt ex och även andra relationer! Ändå lite (med betoning på lite) ”lätt” eftersom man är så infernaliskt trött på dessa människor! Något jag tänker mycket på är framåt, om det kommer in nya människor i mitt liv! Kan jag koppla rätt och agera friskt då? De flesta människor är ju faktiskt trevliga i början! Anknytning skall jag jobba med i KBT:n! Hur anknyter jag? Tycker jag är en ganska trygg och lite försiktig person och ändå har det blivit fel! Måste ju innebära att jag aktivt, om än omedvetet, väljer in problem/sjukdom i mitt liv?! Precis som alkoholisten aktivt väljer att dricka! Hade jobbmässigt med en man att göra häromdagen! Från det att han kom så pratade han inte om NÅGOT annat sin kroniska sjukdom under tiden som han jobbade! Vad tänkte jag? Men hjälp hur kan han med? Jag är en kund som köper en tjänst och han pratar bara om sig själv med någon han aldrig har träffat tidigare! Konstigt! Visst hemskt att va sjuk men man får ändå ha lite gränser! Oprofessionell! Vad kände jag? Otålighet och irritation, gör ditt jobb och prata om din sjukdom med någon som står dig nära typ! Vad ville jag spontant göra? Säga åt honom att jag inte har betalat honom för att höra om hans sjukdom! Tog time-out genom att gå på toa ? kom fram till en medelväg: ursäktade mig och sa att jag var tvungen att få ordning på lite saker i en annan del av huset! Ville inte lyssna och bli ”invaderad” men samtidigt ville jag inte va burdus och tuff mot någon som faktiskt är sjuk!
Tränar på dom små sakerna först....

Hade så gärna velat skriva att det känns skönt och bra. Men jag känner mig mest ledsen och uppgiven.

Såhär vill jag ju egentligen inte leva samtidigt som jag inte kan dricka. Usch

Vet att jag måste hitta min väg. Och göra saker som får mig att må bra. Och det har jag gjort hela helgen. Men ändå så är jag psykiskt lika skör på söndag eftermiddag, som om att jag hade haft mig en riktigt hård helg.

Vet inte vad jag ska göra. Får väl iaf försöka och hålla mig nykter. Och se om det blir bättre ?

Sängen mot norr?
Minimalistiskt tänkande är min grej men inte min frus tyvärr. såå...lite konflikt är närvarande hela tiden..
Tror att både Ron och jag bär bokstäverna med stolthet. Det är ju bara så.. Bokstäverna finns
för Elisa, Ron & John.;-)
Fråga: Hur går det till att älska sönder något? Allt går ju men undrar lite under luggen som är sommarblond just nu.. :-)

Kramar till båda två

Att bära dessa bostäver ska man göra med stolthet... att leva med oss innebär ett liv fullt av energi och kreativitet. Alla känslor känner vi mycket starkare... även glädje, kärlek och empati, tyvärr har jag älskat sönder två äktenskap... min sambo är min tredje relation❤️❤️❤️❤️❤️
John ... jag tror att inreda hemmet enligt Feng shui skulle göra dig gott. Men det har du kanske redan gjort!
Återkommer gärna i detta givande samtal, mina fina hemliga vänner!?‍♀️

Det blir nya mål... Ska läsa din bok som du gav tips på. Frugan har dock informerat mig om en del som jag försökt undvika att lyssna
på. Någon dåligt mående dam osv. hon tyckte att den var bra . Hälsar och tackar.
Mitt nya mål berättar jag om inom kort... 3 veckor räckte inte. så antingen blir det 2 glas/dag eller så tar jag avstånd i 6 månader typ Leif GW.

Kramar

Vulkanprov! ?

Jag bestämde mig för exakt 3 veckor sedan att det räcker nu. Jag vet inte hur länge det kommer vara, men jag vet att jag höll på att sjunka mer och mer. Det blev tuffare och tuffare att komma ur den onda cirkeln.
Sedan jag började skriva av mig om det hela så har jag märkt att det blivit betydligt lättare att avstå. Visst, jag har haft dagar då allt känts helt hopplöst men då har jag försökt göra något helt annat för att få tankarna att inte skena iväg.
Jag bestämde mig långt i förväg för att inte trilla dit på mässmiddagen, och det gick alldeles utmärkt visade det sig.
Om det är för att jag är korkat envis eller om det bara var att det redan var bestämt i förväg, ja det kan kanske diskuteras.

Det handlar inte om att någon är svagare än någon annan.
Utan alla er, dig inkluderat, skulle jag inte kommit så här långt.

Ha en fantastisk kväll i vårvärmen!

Vad kollar du på? Prison break, Walking dead?homeland var bra i början
Gillar när man kan sitta och titta typ 8 tim. i sträck..

Fasicken vad imponerad jag blir...
A-grejen är ju med hela tiden. Hur gjorde du ??
Eldprov?? Vulkanprov skulle jag säga..
Har följt dig. Du är en förebild för oss här. Många av oss är svagare än du...

Fortsätt Granit

John

Intresserar mig inte för fem öre! Jag har inte det tålamodet som krävs! Det är på något vis en för passiv aktivitet för att det skulle kunna stimulera mig på något vis. Blir många långa powerwalks dessa fina soliga dagar och på kvällarna serier på med våldsbenägna psykopater på Netflix! På torsdag ska jag till ett ställe, en familjecamping, lugnt och stilla i skogen vid en sjö. En plats som ger mig sinnesfrid :)

Sitta och fiska i en roddbåt utan ljud. Bara njuta och vara ... Är det du?
Gillar inte att få fisk dock.. Gillar inte att släcka liv..
Nu blev det svårt.. Fiska utan krok då..?

Ha det gott min vän

Vår vän Ron har anslutits till min lilla tråd. Välkommen Ron :-)
Ron: Allt detta med höga ljud m.m. stämmer. Otroligt väl.Får anledning att prata vidare med dig.
Elise: ordning och struktur är helt otroligt väsentligt i det kaos som kan finnas.
Ett märkligt fenomen är att jag måste ha allt symmetriskt på något märkligt sätt.
Har jag två fönster som ska möbleras med två lampor så måste det vara likadana och är det 3 fönster
bredvid varandra så är det tre av samma. Men viktigast är tvillingpar oavsett vad det gäller
förutom kapitalvaror då (kan inte ha 2 tv-apparater bredvid varandra ex.vis. :-).
Sjukt? Jo instämmer.... För den oinvigde i denna smått förunderliga värld är detta närmast mentalt stört.
Men det är bara så att vi är lite olika bara.. utåt sett är vi normala även om vi med bokstavskombinationer
måste gå undan ibland för att nypa oss i armen för att försöka förstå allt som sägs runt omkring oss.
Eftersom vi som har detta får dubbelt/trippelt med intryck så måste vi hämta in lite energi mer än andra kanske.
Ibland kan jag sova 11 tim, i sträck. Inte normalt. Min fru förstår mig dock.. Min sömn gör att min själsliga
återhämtning är på noll igen när jag vaknar. Innan jag somnar tror jag att jag ska dö... Men vaknar trots detta
igen.. tur..
En positiv sak med att vara som t.ex. jag är, är att när man är i en väldigt energisk period så får man mycket gjort.Hör till sjukdomen (allt blir överdrivet)
Ett ex. som jag kan nämna för mig var i fjol och under hösten så bestämde jag mig för att bygga altaner runt mitt fritidshus. Jag kunde inget om hur man gör. Läste på : Köpte en grävare m.m. Fixade och grejade och det blev jävligt bra säger de som sett resultatet. Jag, "lilla jag" med ibland dåligt självförtroende lyckades med det omöjliga. Och en viktig sak med detta var att själva skapandegrejen under hantverkandet tog fokus av A.
Blev klar med allt arbete innan snön kom... Nu när jag kollar på arbetet så kan jag inte tro att det är jag som har gjort jobbet.
Omöjligt!!! Skulle inte kunna göra det idag känns det som... Den energin vill jag ha igen...

Energi till Er mina vänner.... :-)

John

Verkligen!
Kände visst vemod när jag gick ner till frukosten, men det byttes snabbt av till något annat. Lättnad tror jag.
Det var mycket ojande och åmande i bilen hem.
Helvete vad jag inte saknar den känslan när kroppen är helt trasig och man vill bara dricka igen för att slippa det mentala..

Återigen. Vi är lika på många plan. Jag har med största sannolikhet HSP och kanske även en släng av ADHD! Vi är starkt empatiska och känsliga individer på gott och ont. Finns så mycket bra i oss, med både intelligens och sårbarhet. Jag blir tex jättetrött av att umgås med andra under lång tid. Att få vara själv ett par timmar varje dag är väsentligt. Blir annars totalt dränerad. Behöver även tystnad omkring mig. Det ger mig kraft. Jag störs även av olika typer av ljud, kan räcka med tickande klockor, klarar det inte, likaså barnskrik. Stark belysning är ett big no, klarar inte lysrör och blinkande lampor. Här hemma är det mest myslampor och stearinljus. Starka dofter påverkar mig illa, som cigarettrök, parfym etc. Behöver struktur och stabilitet i vardagen.

Känner igen mig i det du skriver om de grekiska gubbarna som tittar fridfullt rakt ut. Jag klarar det inte, blir rastlös och kan inte slappna av. Betydligt enklare med ett glas vin i handen. Som sagt, konstigt är det.

Sen kan man ju debattera Systembolagets fördelar och nackdelar. Jag gillar Systembolaget, man blir alltid trevligt bemött, de har ett bra utbud och är servicevänliga. Öppettiderna har med åren förlängts, tillgängligheten ökat, vilket man kan tycka vad man vill. En dag blir det säkert även söndagsöppet! Kanske avskaffas monopolet delvis och vi kan få ett enklare utbud i butikerna, vem vet. Säger inte att det är bra alls, men man kan ju spekulera. Höjd alkoholskatt tror jag inte på! Vill vi har vår alkohol fixar vi den ändå, vi är beredda att betala lite mer helt enkelt, eller så resulterar det i att fler åker till Danmark och Tyskland, storhandlar och bunkrar upp och dricker varje dag. Och det är ju inte bra. Diskuterar ofta detta med mina bekanta. En del av oss är mer liberala, vilket jag är, medan andra mer restriktiva. Staten ska ju värna om folkhälsan. Samtidigt, hur mycket ska staten styra över människors frihet? Min livsregel är: "Du får göra precis vad du vill med ditt liv, så länge du inte skadar någon annan". Nu flummade detta inlägget iväg, men alltid intressant att nyansera samtalen lite.

Tack för tips. Blev ingen sportdate tyvärr mirabell men vi är nog som du, våra bästa dejter har varit gokart eller vuxen-grönalund-utan-barn osv. Man glömmer ibland att man kan ordna såna dagar både med sin partner eller vänner utan att det måste vara en svensexa eller ngt event.
Miss lyckad - oron är svår att sätta fingret på. Mkt är nog jobbrelaterat men just nu tror jag bara jag är inne i en dipp mentalt. Vad jag märkt är att jag behöver mkt egen tid, dvs helt själv en stund varje dag för att ladda batterierna och jag börjar hitta en del dagliga rutiner för att få till det.
Igår drack jag dumt nog några folköl men det positiva var att jag inte kände begär efter mer utan efter 2 st till grillningen kände jag mig nöjd. Men jag är väl medveten om faran i detta och kommer återgå till noll nu direkt. Tror jag ville testa mig själv på ngt sätt vilket ju är idiotiskt.
Skulle jag om några år kunna ha ett normalt förhållande och kunna dricka lite vin till maten etc får det bli en bonus. Jag kommer fortsätta köra noll och vara inställd på ett nyktert liv helt och hållet. Måste gå till botten med grundproblemen stress/oro/ångest.

Tack själv för bra återkoppling.. Har läst ditt inlägg 3 ggr. Fick mig att tänka till ..
Hoppas jag får återkomma i saken. Intressant hur som helst :-)
Vi får förvalta det vi har på bästa sätt..

Ha det fint Elisa

John

Ja precis så är det. Det är som att jag slappnar av först när övriga fyllnat till. Jag tror att det för min del beror på att jag har så enormt dålig självkänsla att det är först när det är uppenbart att övriga inte granskar och dömer mig som jag kan vara mig själv utan alkohol, fan vad trist egentligen.....

Det kan säkert se olika ut om det finns personer med psykisk ohälsa inblandade innan alkoholen blev problemet..Jag talar om dessa män och kvinnor(jag själv), där anhöriga får bära känslor av oro, ångest, maktlöshet och ilska..Familjen har inte en suck mot alkoholen om den beroende inte väljer att sluta, även fast den alkoholberoende ibland låter dom tro det..Dom flesta alkoholberoende har anhöriga omkring sig som mår dåligt. Och som måste välja totalt avstånd från sin kära eller andra sorgliga lösningar..

Känner verkligen igen det du skriver. Har klarat mig nykter igenom många fester o middagar nu och det är första timmen man får genomlida sen är det otroligt skönt att vara nykter och man kan ha trevligt ändå (tills folk blir för fulla och börjar upprepa sig, det brukar jag ta som en signal att gå hem).

Var lite orolig för dig där ett tag..

Just idag är jag också stark. Nu fortsätter vi på det spåret.

Kram
/Mic