Senaste kommentarerna i forumet

en liten stund här på jorden! Är väl därför många har så ”bråttom” på nåt sätt! Läste något bra: lev ditt liv som om du kommer bli riktigt gammal! Tycker det var ett skönt sätt att tänka! Gör min egen tolkning: ge sig själv och dom viktiga människorna i ens liv tid! Tid för att tänka och känna efter! Inte bråttom utan sparsam och noga med vad och vem jag lägger min tid på! Sänder dig mod och styrka inför återbesöket MCR! Kram

Funderar på varför jag tidigare på allvar trott att det kommer funka att dricka lagom.. hur många med problem med a lyckas dra ner, dricka lagom och sluta ha problem med a? Säkert några men det kan inte vara vanligt. Jag tror verkligen på att försök att dricka ”lagom” bara sker tills man hittat sin botten och accepterar faktum och ger upp alkoholen. Och jag önskar att jag när jag så gärna ville dricka lagom kunnat förstå att det inte finns för sådana som mig. Jag läser så mycket på forumet nu och ser många som kämpar med att knäcka koden till lagomdrickandet och jag önskar dem verkligen lycka till samtidigt som jag tror att det i de flesta fallen är fel val. Men alla måste göra sina egna val.. önskar bara att jag kunde bespara dem allt lidande som det innebär att hitta sin botten...

HSP.... det klassas inte som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning... = Highly sensitive person= lätt att bli sårbar ! Nedvarvning, vila och sömn är medicinen. Jag trodde jag kunde var en av dem, men mitt beteende hamnar mer åt ADHD - hållet, ju mer jag lär mig om den diagnosen ju mer övertygad blir jag, kommer inte göra någon utredning, vill ändå inte medicinera, då försvinner min kreativitet...som jag ändå drivs av.. finns så mycket positivt med adhd, bara man har insikt och precis som HSP lär sig vad man jan utsätta sig för och vad man behöver vad gäller lugn och ro, rutiner och struktur... och förstående omgivning... det är troligtvis detta som får mig att inte kunna känna Lagom. Jag och min ena son är så lika.. båda kan känna av övernaturliga händelser, men framförallt känner vi av varandra.. även om vi inte är i närheten... vid ett tillfälle när han mådde dåligt blev det livsavgörande , vilket mina andra barn är evigt tacksamma för... den händelsen orkar jag inte nämna mer än så- den smärtar! Men HSP är en gåva, förvalta den samtidigt som du är rädd om dig själv❤️?tack för dessa tankar idag?❤️

Precis köpt joggingskor på nätet. Fantastiskt smidigt. Samtidigt undrar man hur städer kommer att se ut i framtiden.
Affärer flyttar ut i stora lager för distribution därifrån. Kommer bli folktomt i städerna alt. blir det fler barer med mer vin, öl och sprit
i tidigare affärslokaler. Mer lockelser för oss hårt beprövade A-kompisar.
Har iofs svårt att se hur det kommer att se ut, men annorlunda blir det. Det är säkert.
En sak som jag funderar på: Tycker att att högkänslighet passar in på mig till vissa delar. Har lätt att känna av människor,
olika skeenden. Lätt att bli sårad. Alldeles för låg stresströskel ibland, skäms för mycket ibland i onödan, alldeles för euforisk när man bara ska vara nöjd
och lugn, m.m. Inget mellanläge. Någon annan som känner så?
Tänker ibland på gamla grekiska gubbar som sitter på en stol (ofta blå färg) och bara glor i timtal
rätt ut. Ser mysigt ut men skulle bli vrålstressad. Men med ett glas rosè skulle jag kunna göra det också lika länge.
Fel naturligtvis och varnar för att något annat måste åtgärdas i ens kropp och huvud.
Konstigt är det...

John

....att "se" dig igen Jasmine....Jag har undrat....Låter som du är på banan igen-härligt att höra. Solen och värmen kan njutas även alkoholfritt har jag märkt:)!
Ha det så bra.
Kram

på Söder. Har deltagit i Katarinmässan och besökt Cornelis grav. Det var fint planterat där med penséer. En torkad ros och en fräsch cig har han också fått. Jag efterlämnade en rosa sten på gjutjärnsarrangemanget vid .... högra sidan. Till vänster var en vit sten. Jag valde faktiskt en liten, slät sten med omsorg igår men den blev kvar på bordet i hasten så jag bara valde en annan från trädgården när jag sprang till bilen imorse. Nu vila och kaffe. Kl 15 Eva Dahlgren? / mt

Du och jag Ron och några till...:-)
"Det måste gå" som "Freda" sjunger. Lite så att "det måste gå" att hitta en modell som passar oss
som är latenta till " för mycket av allt"

John

... nu känner jag mig mindre ensam om beteendet.. då finns det.. nu är det bara att fundera ut varför vårt belöningssystem fungerar så.., och hitta en lösning på problemet... just nu kommer i alla fall denna insikt hjälpa mig att inte ta första glaset eller första chokladbiten., parallellt ska jag träna på att stoppa mig i tid med annat... så konstig hjärnan är?

Du fixar det?

Dag 9 utan alkohol känns helt okej just precis nu.
Men i morgon ska jag tillbaka till jobbet där jag vet att det väntar en del obehagliga överraskningar. Jag tänker mycket på hur jag ska ta itu med en måndagskväll och jobbångest? Har nog inte gjort det sedan, hmmm, 2011. Kommer jag att klara det?
Förra veckan var en bra vecka att "börja" sluta. Flera lediga dagar och många på semester gjorde det till en lättarbetad vecka. Men hur blir det i morgon? Vill bara kunna hålla ut nu! 9 dagar utan alkohol gör mig såå otroligt stolt och rädd på samma gång. Det känns viktigt att inte sumpa det här.

Tyckte också att det kändes värdelöst förut när man var den enda som inte drack. För min del har jag inte direkt gjort några förändringar i beteende osv utan det verkar ha växt fram med tiden. Jag har som sagt försökt sluta i typ 3-4 år, från det att jag var 21 precis som du. Det har varit en kämpig jävla resa men nu för tiden är jag bara tacksam att få vara nykter. Låt det ta tid, fortsätt att kämpa på ?

Jag har alltid beundrat och varit avundsjuk på alla de ståndaktiga människor i vårt samhälle som kan köpa hem en chokladask eller en godispåse och sedan knapra på 1 eller två bitar varje dag och vara nöjda med detta och som inte kräver mer. Som inte styrs av hjärnans impulser och snabba belöningar. Och då samma med A, de som kan njuta av 1 glas under en timme, sippa på det och sedan vara nöjda med det. Mitt glas är tomt inom en halvtimme och då måste det fyllas på mer ?

Tack Elise! Frugan är min supporter i allt. Tur det..
Likadant för mig. En chokladkaka räcker inte... o.s.v.
Måste vara något i huvudet, någon spärr som det är fel på..
En slags bulimi som även gäller A då för mig.
För mycket av allt har det blivit.
Ska fixa detta på något sätt ändå

Vi hörs av

Hej vänner! Över 1 månad utan A. Igår tog jag ett megakliv över ångest- och skam-muren. Jag berättade ALLT för min man! Hans reaktion var enbart förståelse och stöd. ❤️ Inga förebråelser, ingen ilska, ingen besvikelse. Han sa tom att han är STOLT över att jag själv insett det omöjliga i kombinationen mig + A innan det gick ännu längre.

Känner mig såå otroligt befriad idag. Jag är en nykterist och det är helt ok! Kram på er därute! ?

För några dagar sedan var jag på begravning. Livet blev alldeles för kort.
Det blir ofta det. Livet. Kortare än vad man tänkt sig.

En begravning ger perspektiv.
Sorg. Glädje. Död. Liv.

Jag är här. Var är du?

Jag har fått en ny kallelse till sjukhuset. Nytt återbesök. Kalla händer.

Det borde ge perspektiv. Men jag flyr hellre. Förtränger. Tänker på annat.

Här är jag. Var är du?

Jag ska lyssna nu. Låta det ta plats. All rädsla. All sorg. Och när känslorna har fått ta plats ska jag göra plats för annat. För det kommer då att finnas plats för annat.

Livet.
Jag är här.

Så skönt att du har din fru?
Lyssna på henne!
Är det så att du är lik mig på denna punkt också... begränsa, sätta stopp..? Jag upplevde det igår med godis... jag känner sug efter att hälla upp mer alkoholfritt... jag har pratat ned min sambo om det idag.. jag måste komma på ett sätt att göra lagom, det gäller allt!

Så skönt att du har din fru?
Lyssna på henne!
Är det så att du är lik mig på denna punkt också... begränsa, sätta stopp..? Jag upplevde det igår med godis... jag känner sug efter att hälla upp mer alkoholfritt... jag har pratat ned min sambo om det idag.. jag måste komma på ett sätt att göra lagom, det gäller allt!

Alla ni fina ... Tack för pepp..
Jag blir svag efter 3 veckor, Dricker ikapp... Måste fundera hur fan jag ska göra..
Ska prata med min hustru också. Men min hälsa mår bra av att vara utan
så jag måste lösa denna supersvåra nöt att knäcka.
Ha det gott alla. Återkommer ...

John

Du finner forumet meningsfullt. Du har säkert mycket att bidra med, med det som du gått igenom.

Det är så olika med hur A påverkar oss. Jag drack inget förrän jag var 20 och först när jag var runt 30 så blev det allt oftare och i större mängder.
Jag blir bara lugn av A. Den har aldrig gjort mig ovän med andra, lett till att jag tagit dåliga beslut och förstört relationer med andra. Den är till största del något hämmande när det gäller min kreativitet samt att den i stora mängder ger mig ångest på morgonen.

Jag hoppas du fortsätter i din goda anda med nykterheten, du behöver den, liksom så många andra här :)

Hej! Jag är ny här och är inte helt säker på hur forumet fungerar än,ska sätta mig in i det mer under veckan tänkte jag.
Jag dricka som 14 åring och har sedan dess druckit extremt mycket,i 14 år blev jag redlös,,begick mängdbrott,tog de droger som fanns tillgängliga och hade aldrig något stopp,men kunde hålla mig nykter i veckorna ganska bra så identifierar mig mer som missbrukare än beroende(om de finns en skillnad). När jag var 27 år började jag intressera mig för ett annat liv,jag var trött på ångersten, känslan av att timmarna innan jag skulle gå på fest oroa mig för vad som skulle hände denna gång.
Jag kände i december förra året att jag var redo,motiverad och jag hade läst på allt jag hittat,lyssnat på Beroendepodden mycket,(bra tips om någon är intresserad)
Jag insåg fort att jag ville vara en person som rörde mig i gråzonen,drack rimligt och kom ur min fylla problemfritt men visste redan att jag inte var sådan och la ner tanken fort,2 glas öl lurar mig direkt och efter de är det inte jag själv som bestämmer.
i vilket fall är jag nykter sedan 4,5 månader nu och njuter av de,är på fest lika mycket som innan,men jag vet att en frisk morgondag (dvs idag) har inget pris, att vakna och må bra på helgerna är något jag inte kan offra igen,att känna sig fri igen, och att känna på riktigt är värt allt för mig nu för jag glömmer aldrig hur jävligt de var innan,det motiverar mig!

Cornelis grav är en liten samlingsplats. Han hade gillat det.
Jag vet inte varför jag dras dit. Kanske han har något att säga?

Jag ska ta en sväng förbi imorgon på dagen - då är jag ledig.
Just idag har jag kraften att vara nykter, imorgon är en annan
dag. Då kanske jag behöver er och Cornelis energi.

Kram

MM

att din hjärna har växlat om till en annan typ av alkoholism.

Den typen jag har, samt ett par andra här inne. Du vet säkert
vilka dessa är.

Vi är ju den sorten som är nykterister (inga tankar på A under lång tid)
och alkoholister (och vansinnighets dricker i ett par dygn) i samma små kroppar.
Och dessa kroppar tar fett med stryk när vi dricker.

Önskar såklart att jag slapp skriva det jag nyss skrev men vi, dispomaner, kan få i oss
skadliga och då menar jag rejält skadlig mängder A under våra perioder.

Återkoppla gärna - inte för att jag själv förstår min sjukdomsbild men jag förstår exakt det
du beskriver (och ett par till härinne skulle också förstå)

(OBS jag ställer ingen diagnos! Spånar bara iväg när jag läser dina inlägg)

Kram Fina Du

MM

Hur du mår.
Hoppas det är en tillfällig break från forumet, vilket kan vara bra ibland.
Man behöver "logga ut" och vara i sin egna tankar.

Jag hoppas det är där du är.

Kram

Vi hade ett bra samtal igår, kändes skönt. Vi har en lång väg framför oss och det kommer inte vara lätt alla dagar, men vi ska kämpa!

Idag känns det bra. Det är härligt vårväder och jag ska njuta av denna sköna söndag!

Hoppas ni alla kan försöka ta denna dag och njuta också. Släpp allt som ni inte kan lösa idag, gå ut och samla nya krafter! En dag i solen kan göra underverk!

Kram på er alla ?

Som jag förstår många eller kanske rent av de flesta här på forumet så är Alkoholen och intagandet av detta svart eller vitt.
Antingen är jag nykter och fortsätter vara så, eller så dricker jag för mycket varje dag. Här finns det inga gråzoner.

Att minska på drickandet och begränsa intaget är det inte många som tror på, för den som är beroende. Och all respekt för detta.
Många här, kanske de flesta klarar inte att dricka måttligt. Därför blir det ju antingen eller. Många har haft otäcka upplevelser på många plan pga A.

När min konsumtion steg till 6-7 glas vin på kvällarna, så fick jag stark morgonångest. Inte sådär bakfull med huvudvärk och trötthet utan mer en kraftig oro och en förlamande känsla. Jag hittade forumet. Reflekterat mycket kring min situation och relation till A. Jag vill inte sluta. Är inte redo för det och vet inte om jag någonsin kommer att bli det. Notera, jag VILL inte sluta. Däremot skulle jag kunna om det fanns något som motiverade mig, något bättre. Men jag har numera, sedan någon månad tillbaka minskat något på min konsumtion. Ett par nyktra dagar i veckan och istället för 6-7 glas vin så blir det 4-5 de kvällar jag dricker. Ingen behöver påtala att det är en stor mängd, det vet jag redan. Nu har den värsta morgonångesten lagt sig tack och lov. Vaknar lugnare och gladare.

Jag tycker inte heller det är märkligt att vi som bara är människor dras till verklighetsflykt. Vi dricker över hela världen, vi tar droger, tillvaron som kan vara outhärdlig ibland. Att få komma bort, bara åtminstone för en stund och glömma vardagens bekymmer, smärta och elände. Jag försvarar inte A och droger, men jag har förståelse varför så många dras till det. Jag anser att det är viktigt att ha en nyanserad bild. Allting är inte bara svart eller vitt. Åtminstone inte för mig.