Senaste kommentarerna i forumet

Vad bra med en som stöttar dig hemma! Min särbo är i princip alltid vit, något jag tyckt varit tråkigt förut, men är väldigt glad över just nu.

Hoppas du får en fin vecka!

...sa just att han ska ta en vit period!

Trodde inte att det skulle påverka mig men jag blev glad in i själen.

Eftersom jag främst utsätts för A-situationer på hemmaplan så är jag så nyfiken på om jag kommer att få ut A tankarna ur knoppen nu!

Och jag har en partner in crime i min vithet nu, iaf ett tag ?

av Märta Tikkanen. Min favoritbok alla kategorier. Så brutalt naken, äkta, utlämnande. Stark. Obarmhärtig i all sin vrede och sorg.

Det finns en text om när Henry planerar nästa period:

"Du arbetar metodiskt
och har jobben klara
för två veckor framåt
och ordnar bara oviktiga träffar
som du aldrig tänkt gå till
Du lägger lugnt upp ett förråd
av allt du kan tänkas behöva
för att ett varv ska förflyta
angenämt
och efter noter

Du skaffar konjak
en bättre sort för början
och sen en sämre, billigare,
starköl, en järnranson
och så mellanöl från snabbköpet
och slutligen ber du mej
förnya ditt recept
på hemineurin och sömntabletter

Sen finner du dig plötsligt
med ett glas i handen
och förbluffade ord i din mun
över din ämnesomsättning
som kräver att du börjar dricka
såhär en vanlig vardagsförmiddag
helt utan varning

Du som är en sån bohem
och omöjligt kan komma ihåg
ett telefonnummer
försummar aldrig en detalj
när du förbereder
dina oväntade
perioder"

En beskrivning av en typ av periodiskt drickande. Tänker att just planerandet och förberedandet i och för sig gäller oss alla, var, när och hur vi än dricker. Vi måste ha hemma, gömma, smussla, slänga. Låtsas att allt är som vanligt.

Att vi orkar! Eller, det är ju det vi inte gör.

Det spelar nog inte så stor roll vart du söker dig såhär i början. Det viktiga är att du kommer iväg. Läkaren på hälsocentralen slussar dig vidare till rätt instanser. Medicinering mot ångesten kan du nog få på studs. Lycka till!

Så är dina ord en tröst som gör mig varm om hjärtat <3 Jag är på banan, men kommer att dimpa ner igen ikväll. Ångesten kommer som ett brev på posten så snart jag varvar ner... Då ska jag läsa din tröst igen. Kram

Har du läst Tråden om periodiskt beroende? Det låter väldigt likt... Förstår att det börjar kännas hopplöst med den här tröstlösa cykeln :/ Eftersom det inte är du själv som har kontrollen över ditt drickande så tycker jag nog att du faktiskt har problem, även om din omgivning inte ser det. Kanske behövs någon särskild typ av hjälp när man har det här mönstret?

Än en gång lyckas jag skriva medan någon annan uppdaterar. Ser ju lite konstigt ut när inläggen kommer i fel ordning.

Skönt att höra att du är på banan igen. ♡ Kram

Vet inte vilka ord som tröstar bäst. ♡

Det jag vet är att det går över. Hur lite det än känns så just nu, så går det banne mig över. Sedan kommer du ut och mår lite bättre. Det gör man alltid. Efter ett besök djupt i nere i mörkret ser man ljuset tydligare.

Just nu kramar jag om och vaggar lite. ♡

Jag sov som en prinsessa inatt. Det var sjukt jobbigt att ta sig upp på morgonen. Places to be and people to see. Genrep och framträdande efter det. Jag var så trögstartad att jag närapå sjukanmälde mig. Min man fick skjutsa mig, för jag kände mig för snurrig för att köra bil. Det är ett så fint, varmt gäng jag uppträder med. Äkta gemenskap. Men det bygger också på att var och en tar sitt ansvar och drar sitt strå... Jag drog mitt. Det gick bra. Fick de där konstiga "rysningarna" i huvudet några gånger, som följs av yrsel och overklighetskänsla. Men lyckades hålla fokus och leverera. Självförtroendet vann tillbaka litet mark.

Tack Mulletant för citatet. Människan är sannerligen ett mysterium.
Ikaros

Sitter och kämpar med att inte börja dricka för tidigt. Vill hinna sova bort den mesta promillen innan doktorn imorgon.

Hoppas verkligen han/hon kan hjälpa, det är en vanlig hälsocentral, kanske jag skulle sökt mig till ett beroendecentrum istället.

Både till födelsedag, nykterhet och välmåendet..Härligt att gå på möte var man än befinner sig i världen..Kram

Tonåring, totalt mörker. Skilsmässa. Mamma djupt deprimerad. Pappa djupt deprimerad, klarar inte vardagen.

Tonåring, tar hand om föräldrar, stöttar, håller uppe, stort ansvar, för stort. Orkar inte, fosterhem långt borta väntar. Snäll familj, men Tonåring passar inte in. Tuff, kaxig, vild, utmanar, dricker, dricker mycket...

Tonåring, tillbaka hemma, orkar inte skolan (den sjunde i ordningen), skolkar, slutar, går om. Dricker fem kvällar i veckan för att orka. Orkar ingenting. Orkar inte livet. Dricker mera och ännu mera.

Tonåring, avskedsbrev från mamma, pappa gråter, mamma lever. Tonåring försöker ta sitt liv. Misslyckas. Inlagd på BUP tre månader.

Tonåring, noll självkänsla, absolut noll, söker bekräftelse av allt och alla. Vill så förtvivlat gärna passa in. Någonstans. Fel gäng, uppmärksamhet, blir någon, är någon, syns, finns. Våldtagen i mörkret. Reser sig, borstar av sig. Shit happens!

Tonåring, fortfarande mörker, men det ska bli ljusare.

Fortsättning följer...

Bra jobbat! Fokus på dig och ditt mående.Är du trött, vila, hungrig, ät. Unna dig godsaker som du gillar.Undvik situationer som ger dig sug..A-fritt kan trigga igång, men det är olika på oss människor. Läs och skriv på forumet. Läs också anhörigsidorna om du har närstående som far illa av ditt drickande. Det har hjälpt mig ialla fall när det varit tungt..Varm kram

Att behöva något utanför mig själv att fokusera på. Jag kan direkt citera Stingo, "det blir lätt tomt om det inte finns direkt bekymmer att ta itu med." Kunde inte låta bli att säga/skriva det. Det stämmer nog som nån klok sagt, att människan är ett mysterium att upptäcka, inte ett problem att lösa. Allt gott / mt

Hej Ikaros,

Åtminstone jag känner igen det du beskriver. Kan kanske vara fråga om en orolig själ, med litet bristande kreativitet eller initiativförmåga? Då blir det lätt tomt om det inte finns direkta bekymmer att ta itu med. Sen tar man väl knappast till flaskan direkt för att skapa problem, snarare för att bedöva den där oron som orsakas av en orolös tillvaro ;)

Jag gör likadant med annat oxå tex mat och cigg under en fylla röker jag extremt mycket å jag röker inte ens annars .efter en fylla går jag över till gränslöst ätande. Sen vänder det efter ett par dagar och jag ska leva nyttigt tills det är dags för nästa vända

Lördag kväll - igår. Satt ensam hemma och kollade på film. På eftermiddagen var jag och handlade och istället för Cola fick jag en ingivelse och kollade sortimentet med alkoholfri öl 0.0%. Har funderat på detta ett tag nu men tvekat eftersom jag är rädd att det skall väcka begär. Köpte tre st flaskor och det fungerade bra. Inget större sug efter "riktig" öl och smaken definitivt bättre än Cola!

Jag känner det som att min modell, att tillsvidare tillåta mig att dricka 3 glas en gång i veckan (ej ensam) passar mig. Jag läser i nästan alla trådar här att det inte går men jag vill ändå försöka. Jag är beredd att ompröva beslutet om det inte går. Min kvinna (särbo) håller på att lämna mig och mina tankar kretsar kring detta hela tiden. En iakttagelse jag gör är att det faktum att jag är nykter hjälper mig att fungera. Om detta hade hänt för två månader sedan hade jag ökat konsumtionen. Ett glas A hemma är tillräckligt för att jag ska tappa kontrollen över vad jag gör med följden att jag vaknar i soffan och inte vet hur mycket jag drack innan jag somnade.

Nu blir det en promenad i solsken och +14 grader!
Ymmot

Känner igen mig till viss del i det här. Jag planerar mitt drickande till vissa tillfällen. Å emellan dessa har jag inget sug alls. Min sambo kan ta en öl framför mig å jag bryr mig inte ens. Sen får jag plötsligt ett järtesug. Jag dricker alltid ute på pub för det känns på nåt vis bättre än å dricka hemma själv. Jag laddar upp inför kvällen å sen dricker jag tills jag får minneslucka och däckar. Dock är jag väldigt känslig och behöver kanske bara dricka 8 starköl för att tappa minnet å somna. (Äter antidepressiva som kanske påverka) Inget kan bryta drickandet förutom minneslucka och sömn. Efter det har jag så stark ångest så jag vill dö vissa gånger. Och tänker aldrig mer. Sen går det någon vecka och då glöms det negativa bort. Tänker att jag aldrig kan leva utan alkohol å denna gång kommer jag kunna stoppa å så börjar det om igen. Sådär har det gått runt runt i cirklar i flera år men folk säger att jag inte är missbrukare för då skulle jag inte kunna sitta hemma å se min sambo ta en öl eller ha öl hemma. Och då skulle jag oxå tåla större mängd vilket jag gjorde förr men nu får jag minneslucka för ingenting. Inget jag gör hjälper. Varken att stoppa vid lägre mängd eller att sluta helt. Känns nästan som jag gett upp å accepterat att det är så här jag får leva. Att det kanske tom.är helt normalt

Wow!!! Men, det låter ju jobbigt att A-rösten inte tystnar (om jag förstod ditt sista inlägg rätt..). Kan du ta någon dag för dig själv någonstans? Utan barn och man? Någonstans där du kan Bara vara... Kram <3

Ser fram emot detta. Du var den som svarade på mitt allra första inlägg, då jag inte själv förstod. Det var ett trevande inlägg med frågan om någon kände igen detta med mina perioder av fylla. Jag kunde inte förstå mig själv. Du bekräftade att man kunde ha denna typ av alkoholism. Jag vill tacka dig för det. Det räddade mig, att du förstod mig och att du svarade.

Tack

MM

Många gånger i mitt liv har jag önskat mig bekymmersfri. När den senaste fyllan blockerade mina tankar och vetskapen om kommande berusningar hängde som ett damoklessvärd över mig då önskade jag mig en tillvaro utan dessa problem. Eller när jag skilde mig och svartsjuka tillsammans med oro för barnen förmörkade tillvaron då önskade jag ett molnfritt inre. Eller när som senast jag var rejält sjuk och såväl andningen som ryggbesvär satte gränser för min rörlighet då önskade jag mig en frisk tillvaro.
I dag när jag vaknade kände jag att något saknas. Tillvaron bara flyter på och en inre oro kommer. Efter att jag satt mig ner att fundera en stund kom jag på vad jag saknade. Det var bekymren som lämnat ett tomrum efter sig. Ja, jag måste nog inse att jag är litet knepig men kanske är jag inte ensam om detta. Att ha svårigheter med att hantera en relativt bekymmersfri tillvaro. Kan det vara så att jag ibland tagit till flaskan för att få ett konkret problem? Ja, bara F-n själv vet men själv håller jag det inte för osannolikt.
Ikaros

Jag är ju en av "periodarna"! Bra att du startade denna tråd MM! Det är intressant och (o)förklarligt hur vi funkar?! Jag ska reflektera lite, och kanske bidraga med några rader - när jag är hemma. Vid datorn. Att sitta o plickeplocka på mobilen är bara omständigt när man är i min ålder...?

Det är verkligen olika det ser ut för oss. Min lista hade varit mer jämn. Endast alkostopp när jag jobbade och dagtid. Enstaka nyktra dagar emellanåt. Det är verkligen allt eller inget på din lista MM. Vilken tur att du har förstått ditt egna periodberoende och missbruk..Kram..

Håller tummarna. Vad fint att ha en nykter granne att såga ved med, vilken bra terapi.
När ni blir förbannade kan ni ta fram yxan och hugga veden. Som att boxa på en sandsäck.....

;-)

Även jag håller på att byta bransch. Orkar inte med alkoholbranschen längre.

Kram