skrev miss lyckad i Nykterist och alkoholist i en kropp

lim att du inte blundar och förminskar situationen..Jag har tänkt mycket på dig..Du har kämpat och jobbat med insikter precis som många av oss som vill ha en stabil nykterhet..Så trist att inte ens partner vill ha ett friskt liv..Allt har sin tid.. Varm vinterkram från mig❤


skrev Daggan i Min sambo - pappan till mina barn dricker

Bor tillsammans med min vuxna son och min man som tar sig en sup så fort han vaknar på helgen och ibland under veckan. På helgen sover han mest hela dagarna och är mycket agressiv i sina diskussioner mot oss. Känner att jag måste få veta hur jag ska bete mig mot honom då han hela tiden ljuger mig i ansiktet att han inte druckigt men ändå så vet både min son och jag att han druckigt.
Skulle behöva råd hur jag ska bära mig åt för jag klarar inte detta länge till


skrev jessi75 i planerat återfall..vad händer nu?

Dricker igen...men väldigt måttligt.. bromsar och tänker efter, inget smygande eller hurrande på sprit, men men inte bra..
har bokat tid till en alkoholmottagning på torsdag, ska få campral och gå på möten. Behöver stöttning och hjälp, så får vi se.
Hur går det för dig?


skrev aeromagnus i Har mitt liv äntligen vänt?

Idag är det exakt två år sedan jag tog ett glas alkohol. Känner mig stolt och glad över det. Mitt nya jobb är inte så bra längre mer problem än på det gamla. Blir nog att återgå dit.


skrev CS i 2 Dagar sen nån form av beslut

Hur ska man göra med dem? Jag drar mig undan, vet inte hur jag ska förklara, vad jag ska förklara. Jag som inte brukar ha svårt för att haspla ur mig saker i tid och otid har fått en väldans tunghäfta tydligen gentemot min man. Jag känner sån skuld och skam och samtidigt ett sånt behov att få stöd och stöttning fast jag inte har nån aning om vad jag egentligen vill ha av honom. Och sen har jag ingen rätt att kräva något alls enligt mig själv. Jag har redan vart egoistisk nog tänker jag... Sån frustration.


skrev CS i Rädd att bli som min pappa

Jag blir så berörd när jag läser ditt inlägg. Min pappa är alkis. Jag har precis själv hållt mig nykter i en dryg månad nu. Många sa till mig att "passa mig" och vara på min vakt med tanke på eventuell ärftlighet av sjukdomen. Jag trodde väl att jag skulle vara den sista av dem alla att trilla dit med tanke på det jag vet och är uppvuxen med, men nu blev det som det blev. Jag kan stundtals bli bitter och arg för att borde vetat bättre, men denna sjukdom är lömsk så är det bara. Jag kan inte skylla något på någon annan än mig själv egentligen, det är ju ingen som tvingat mig att dricka.

Jag kan i backspegeln nu se att jag troligtvis hade alkisbeteendet i mig redan som ung. Jag älskade allt det alkoholen gav mig i form av att bli lullig, döva känslor, lyckan. Jag var alltid den som festade hårdast, bangade aldrig nåt. Men inget är dömt att misslyckas, men mitt tips till dig nu då jag sitter med mitt facit på hand är att på riktigt vara observant så att du inte halkar in på stigen som Skruttet skrev. Lita på din inre känsla och var totalt ärlig med och mot dig själv från start så har du kommit väldigt långt tror jag.

Att du hänger i detta forum tyder på en medvetenhet och bara det är superbra. Som sagt du är en människa och du har val i livet. Väg för och nackdelar och försök ta så bra beslut du kan längs vägen så löser sig saker på ett eller annat vis det är jag övertygad om.
Stor kram till dig!


skrev AL i Att ständigt försöka

Vågar inte lova #nystart. Jag får nog lov att ta dag för dag. Jag som druckit 5 dagar av 7 under en lång period tycker att tre dagars nykterhet är oändligt länge. Men jag kämpar på.


skrev AL i Kampen mot mej själv

av ett värde åker upp och ner som en berg o dalbana för mej...om jag betraktar mej utifrån med ett kritiskt öga. Värde för andra eller mej själv. Trots detta föredrar jag mej själv som sällskap när det är svåra dagar. Andras sällskap kan vara tufft att hantera. Särskilt om man är HPS.


skrev Mirabelle i Kampen mot mej själv

Bara att tänka sig en människa som inte är älskad och värderad av någon, alldeles ensam, gör mig alldeles tom i bröstkorgen...


skrev nydag2018 i Nystart Version 2

Jag hade ett annat nickname tidigare och då skrev vi mycket i varandras trådar. Hur som helst, jag känner igen mig så otroligt mycket i alla dina inlägg. Man bestämmer sig gång på gång att nu ska jag vara nykter och sen går det åt helvete igen.. Man blir så less. Att det kan vara så jävla svårt, det är obegripligt. Men jag tror verkligen att vi kan klara detta, vi ska göra det!! Kämpa på! ?


skrev Fått nog i Kampen mot mej själv

"Ingenting förringar och drar ned en människa,så som medvetandet att icke vara älskad" Det skriver Hjalmar Söderberg i doktor Glas. Gäller väl kanske i ännu högre grad när man har obefintlig självkänsla. Om inte någon annan kan se något värde i dej och du själv håller med,Vad finns då kvar? Ett stort svart hål...


skrev Nordäng67 i Avsluta i tid? Eller ge en chans...

vad svårt det är! Lätt att ramla dit igen, har själv gjort det flera gånger! Det är precis som ens hjärta och förstånd är motståndare och krigar mot varandra! Man vacklar och velar, vet varken ut eller in! Har tvivlat på honom många gånger men tvivlat på mig själv ännu fler!


skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp

Tack snälla Miss lyckad och Lerigen.

Ja Lerigen det är kanske inte konstigt efter vab och sjuka barn, att jag var rastlös. Jag är extremt sällan ensam med egentid. Behöver det nog. Men det är svårt när barnen vill ha mig nära jämt. De betyder allt och jag har svårt att säga nej eller ge mig av utan dem. Men ibland så. När snön försvinner ska jag börja ta springturer igen, de gör mkt gott för mig.

Miss lyckad, du har som vanligt rätt. Och det är så sorgligt att det är så. Barnen märker inget förutom på att deras pappa sover så mkt... det är därför de inte vill att jag ger mig iväg nånstans. Han sover alltså mkt hemma även om han inte druckit. Men jag tror ju att drickandet påverkar honom varje dag oavsett. Återhämtningen blir ju lidande om all ledig tid fylls av mer eller mindre alkohol.
Men han lever i total förnekelse, kring mkt. Han har ju också sjukdomar han inte låtsas om.... Och inte heller där kan jag hjälpa honom till insikt och livsstilsförändringar.

Idag känner jag mig okej. Men det är ju för att lördagen är över och min fulla man redan ramlat in mitt i natten. Nu sover han och jag kan vara lugn igen.

Usch jag har många förbjudna tankar ska ni veta... Och ibland dyker jag in i dem och känner att jag har lite falsk känsla av makt över tillvaron.

Jag tror ju att de flesta kan sluta dricka om de verkligen vill. Men min man.... jag vet faktiskt inte. Jag tror att han är nån som alltid kommer återfalla i missbruket. Han har hållt upp 1,5 år förut men så fort han tog en öl igen så började allt om.

En sak som jag tror hjälper mig mkt i min nykterhet är att jag alltid känt att alkohol är fel. Alltid har jag känt en skam över att dricka och jag har aldrig kunnat säga högt att jag ska dricka vin. Aldrig skojat om alkohol eller förskönat det. Aldrig skojat om nåns fylla. Aldrig. Men min man har inte den skammen kring A. Han kan skicka en bild på sin öl till en kompis. Han kan prata i telefonen och stolt deklarera att han dricker öl. Så han skäms varken inför sig eller andra när han återfaller. Skam är ju aldrig kul men jag tror att den är bra när det kommer till missbruk. Den är iaf vad som ofta hindrat mig från att börja om.

Man ska såklart inte vältra sig i skam om man återfaller men jag tror ändå den kan göra att man inte gör det igen. Sedan kanske skammen ersätts av stolthet som blir viktigare. Där är jag nu tror jag... det är stoltheten som gör mig envis.

Sedan har jag också erkänt mitt problem för mig själv. Jag slutade dricka för att jag anser att jag hade ett beroende. Min man har aldrig sagt så om sig själv... att han dricker för mkt. Han verkar lägga det på en annan nivå... att han slutar för att han vill ta en paus. Aldrig nånsin för att han tycker han har problem med A. Då har vi till och med varit till socialen pga hans drickande. Och han har lobats så många ggr att han förlorat sitt körkort (ej kört onykter alltså utan lobats så många gånger under ett år). Men han är inte alkoholist! Nej nej.

Nä fy.

Förbjud alkohol snälla nån....


skrev Vinäger i Ett ärligt försök!

pratar, kramas, pratar, pratar, älskar ❤, pratar och pratar igen...

Så ser mitt liv ut just nu. Och jag njuter av varje sekund. Inte av situationen i sig, hur det kunde bli så här, men av hur vi försöker fixa det. ❤

Ännu en gång, tack alla fina! Ni skriver så tänkvärda saker. Självklart, eftersom ni vet vad det handlar om. Kram till alla rikssvenskar och kraum till er skeuningar! Åh, vad fantastiskt bra det här forumet är - och gör!! ❤


skrev Ullabulla i Jaha och nu då?

Har försökt hjälpa en missbrukande ung man,barn till min nya kärlek.
Det har inte gått något vidare förstås och jag har med jämna mellanrum sagt till mig själv att det får räcka.
Det finns proffs som kan det här och som mycket bättre kan hålla allt ifrån sig.

Men nu har det kommit fram hemska hemligheter som lagts i mitt knä och han visar så tydligt att jag kan lyssna och förstå.
Men jag orkar inte riktigt och vet inte hur jag ska ta mig ur denna fälla som jag byggt åt mig själv..


skrev Ullabulla i Avsluta i tid? Eller ge en chans...

Känsla och förnuft strider med varann
Och vad vill du ska vinna?


skrev Tragikomisk i Ett ärligt försök!

Inte skrivit eller läst på ett tag.
Hittade en whisky att bara tulla liite på i Fredags, dock ej mycket, köpte 3,2 corona istället för non-A likaså i Fredags. Blev väl inget jätterus, men ett steg i fel riktning.
Nu tar vi Nya tag!
Kraum.


skrev Mirabelle i Jag hoppar vidare hit :)

En kär vän hörde av sig igår. Senast vi sågs var vi ute och drack vin. Hon såg fram emot en repris. Jag också. Men valde att säga som det är. Jag har slutat dricka alkohol på obestämd tid. Jag märkte att jag ville dricka mer och mer, och att jag drack av fel orsaker. Stresshantering. Vännen fattade direkt. Hon vet alldeles för mycket om stress. Vi träffades för 16 år sedan, när vi gick vår utbildning. Då när vi var stjärnögda satt vi ihop som ler och långhalm :) Men jag tror inte att vi någonsin drack alkohol ihop. Sedan har vi jobbat i samma bransch och försökt ses ibland. För två år sedan blev hon utbränd. Smällde rakt in i betongen och blev en gurka. Hon börjar just fungera igen. Inte som förut, men hon orkar umgås ibland. Det var ett enkelt sätt att umgås, att sitta på restaurang och bli serverad mat och alkohol... I fortsättningen får vi vara litet mer kreativa. Hon förstår iaf mitt beslut, och tycker det är klokt. Skönt.


skrev anonym11208 i Ett ärligt försök!

Upp och hoppa bara! Ibland manar man lite snett, men då tar man nya tag och idag är vi nyktra! Kram


skrev nystart i Att ständigt försöka

Haka på en och var nykter resten av februari, efter det kan du se om vill fortsätta nykterheten. Du klarar det!


skrev AL i Att ständigt försöka

..så är det.. R U S E T
fri T I L L GÅ N G
ingen begränsning och ingen som ser mej. Hotellrum är perfekta om man köpt på sig en box.


skrev AL i Att ständigt försöka

Att bli sedd och lyssnad på är nog det som gör att man orkar stå emot en dag till. Tack.


skrev nystart i Han ska få en rejäl snyting....

Du är så stark och bra MM. Tänk om jag klarat av att följa dig när du slutade där hösten 2016. Jag var kanske inte redo då, men nu är jag det. Tack för alla fina inlägg du skriver, och även om jag inte skrivit eller varit nykter senaste året så har jag följt dig ich imponerats av din styrka. Kram och tack för att du finns.


skrev Adde i Att hata sej själv

hit Btt !

När jag var aktiv alkoholist var depressionen min ständige följeslagare, alltid närvarande mer eller mindre. Hösten kunde vara grym ! Bakslagen på våren likaså. Nu i nykterheten så har jag märkt att, förutom att spriten drog ner mig tidigare, så är jag väldigt ljusberoende. Älskar solen !! En promenad på dagtid hjälper mig massor oavsett om solen lyser eller inte. Kan vara svårt att komma igång men återbäringen är enorm !

Jag ser också att du tycker att 2-2.5 flaskor vin i veckan är en ok konsumtion vilket jag inte håller med om. Alls. Nästan en kvarter vin om dagen är mycket och vi har en tendens till att underdriva för oss själva när vi ska kolla hur mycket vi dricker. Bli inte arg på mig nu ! Jag var precis likadan själv. Försök att se på din egen situation, alltså hur du mår och hur du vill komma bort från beroendet. Friheten när jag nu kan bestämma helt själv hur jag ska göra är helt obetalbar ! Känslan är så enormt stor mot mitt tidigare liv då jag hela tiden var låst av mitt drickande.

Du är en egen person som är värd att älskas för din egen skull. Det är svårt att se det när man dricker men det går att lära sig när alkoholen inte längre tar upp all uppmärksamhet. Du är viktig för din egen skull.

Fortsätt skriv för det hjälper så mycket !


skrev nystart i Nystart Version 2

Måste släppa den dãr hemska kvällen. Tankarna snurrar runt om varje detalj som gick fel och ledde upp till att jag missade flyget. Det var bara en anledning och det var alkoholen. Jag måste se framåt och aldrig låta det hända igen.

Oj vad trött jag är dessutom, har sovit som en bäbis men skulle nog kunna stannat i sängen och sova resten av dagen.

Tack för alla fina meddelanden.