Senaste kommentarerna i forumet

Hejsan. Söndag idag. Idag och imorgon ledigt och sedan är det jobb igen. Längtar inte. Har haft det så bra under ledigheten. Men å andra sidan är det kanske jobbet som gör att ledigheten uppskattas så mkt.

Jag längtar så oerhört efter vår och sommar. Tittar ut på min baksida och föreställer mig mina badande barn i poolen och mig bredvid med en iskaffe i handen. Längtar till att få lite färg från solen. Och känner mig så peppad på att komma i form. Jag är inte i dålig form nu men allt kan ju bli bättre om man vill.

Jag har storstädat huset successivt efter att jag städat bort julen. Tänk att en sån liten sak kan kännas så bra. Men utan semester hade jag inte hunnit det. Jag har ett förråd och en balkong som behöver rensas också och kanske tar jag det idag.

Tror aldrig jag känt såhär inför ett nytt år förut. Jag ser det som den ultimata omstarten eller snarare ultimata fortsättningen på det jag började 2017.

Kanske all denna pepp också stressar mig lite eftersom att jag tänker lite mer på A än vanligt. Men det gör inget för jag tror att det ingår i det hela. Jag tror man behöver få använda lite extra viljekraft ibland för att behålla styrkan. Sedan kommer man ut ännu mer glad och stolt. Så kände jag i somras i alla fall. Hade en veckas enormt sug då och när det gick över kändes det helt fantastiskt.

Nu har jag inte ett enormt sug som då men däremot en liten förbjuden och ovälkommen tanke om att ett glas vin vore skönt. Men tack och lov vet jag denna gång att jag inte kommer att dricka nåt. 100 procent säker är jag.

Ha en fin söndag allihop.

Tack för era svar. Hjälper mej. ❤

Jag blev tyvärr ganska ledsen när jag nu går in och läser vad du skriver pippis.
Mitt senaste inlägg handlar om att han nu sagt att han inte ska dricka mer. Just nu är jag jätteglad! Kan jag inte få leva i den bubblan en stund? Oavsett hur rätt du har?
Jag är 100% medveten om att i stort sett alla ramlar tillbaka. Det har vi också gjort, även om han inte slutat dricka helt tidigare.

Snälla! Låt mig glädjas åt hans beslut! Om så bara fram till det fallerar, om det gör det...

Efter en skön promenad känns allt bättre, känner mig glad faktiskt :) Jag är nykter, inte bakis och solen skiner!
Jag var för några år sedan långtidssjukskriven för utmattningssyndrom, den gången berodde det inte på alkoholen. Jag känner i stort sett samma symptom nu, men är ganska säker på att det handlar om att jag dricker hela tiden. Det har varit en process att komma fram till det, att mitt psykiska och fysiska taskiga skick beror på det. Och jag är livrädd för att bli sjuk igen, men det här kan jag ju göra något åt själv!

Jag har varit ledig den här veckan och jag hade nog planerat att dricka så mycket jag ville, utan att någon såg. Men.... så hände något, jag ville inte mer. Jag hade inte planerat att sluta, men nu känner jag att jag får väl "go with the flow". Hade jag planerat hade inte sömntabletterna varit slut.. Men jag ringer imorgon och ber om nytt recept. Ingen öl ikväll och sover jag inte inatt, får jag gå trött till jobbet eller i värsta fall stanna hemma.

Och jag längtar till att sova som en gris :)

helt Kows hänsynsfulla varning till ESTB! Var rädd om dig ESTB och sök hellre professionell hjälp i levande livet!
Därmed inget ont till En vanlig man.
Allt gott / mt

Om man tog bort alkoholen ur whiskyn (eller i något annat brännvin för den delen - gin, snaps, grappa, calvados, fernet branca etc)
Skulle folk fortfarande dricka den? Nä tror inte det .....

Hemma hos mig har vi såsat bort hela morgonen i sängen och sträcktittat på Ack Värmland :) Det blev sent igår. Vi skrattade gott åt hur "det kan spåra ur" med två flaskor Loka innanför västen ;) Långpromenaden igår var så välgörande så det blir en till idag. Solen skiner och luften är alldeles krispig. Jag vägrar fastna i min vanliga söndagstanke "måste vila och göra ingenting så jag orkar en vecka till". Jag blir deppig av att alltid "göra ingenting" för egen del. Om det är den skeva balansen som krävs så är mitt yrkesliv åt helsicke fel. Då är det dags att förändra.

ESTB, jag tycker inte du ska prata med män med samma problematik som du har under icke-kontrollerade former, dvs utanför forumet. Jag säger inte att En vanlig man vill dig något illa, eller ens har de problemen som du och jag har, men jag känner igen beteendet, från mig själv. Han verkligen söker din kontakt, flera gånger och går omvägar för att få denna kontakt och du har inte direkt dolt att du har ett problematiskt beteende runt alkohol, sex och bekräftelse, an easy target, så att säga. Jag menar inte att han är farlig, snarare att han har samma problematik som du, jag och många andra, söker ångestdämpning genom att få bekräftelse, gärna med sex och kontakt.

En vanlig man, jag menar inte att anklaga dig, dina intentioner kanske är genuina, men man kan inte hjälpa alla och jag tycker nog att du kanske inte ska söka kontakt utanför forumet med en kvinna som säger sig ha just ett komplicerat förhållande till män och en låg självkänsla. Det ser lite illa ut kan jag tycka och i detta fall tänker jag på ESTBs bästa, inget annat.

Paniken över att inte kunna sova och se arbetsdagen torna upp sig framför en... Men jag har lärt mig att man överlever faktiskt arbetsdagar utan nattsömn också. Förr eller senare ger hjärnan upp sin insomnia och man sover som en gris. Jag vet inte hur det ser ut på din arbetsplats, men sedan jag valde att vara ärlig mot mina närmsta kollegor och säga som det är "Jag har inte lyckats sova inatt, så jag är inte riktigt i form" så har mycket stress över att inte sova släppt. Det finns förståelse hos andra för att man är litet snurrigare än vanligt när de vet vad de beror på, att det inte bara är att man inte bryr sig... Sjukskriven har jag aldrig varit, om det inte gällt något akut, som magsjuka. Anledningen ör enkel. Om jag stannar hemma i sängen vet jag faktiskt inte om jag kommer upp igen, eller om det blir långtidssjukskrivning av det hela.

Miss Mary Poppins, jag har följt dig och är oerhört imponerad av din styrka och beslutsamhet med tanke på vad du går igenom. Nu är det bara för oss båda att fortsätta på samma spår!

Kan bara inte sova... sov några oroliga timmar på morgonen och är supertrött nu. Oroar mig för att jag ska upp och jobba imorgon, jag klarar inte det om jag inte får sova. Funderar på om jag ska sjukskriva mig eller ta ett par öl innan läggdags ikväll..
Just nu känns det som jag inte ens kan ta mig ur sängen och ut med hunden :(

God morgon. Ja idag ska jag i alla fall bars nykter. Samtidigt som jag slåss med A har jag fått en jätte förkylning. Har använt vin som tröst. Satt uppe i natt och tyckte synd om mig själv. Somnade om efter hostattacker. Mår bättre än jag förtjänar. Min nykterhet måste komma först. Får börja om med räkningen. Idag är dag 1. Idag ska jag hålla mig nykter.

MT, att frigöra sig från medberoende är en lika stor kamp som att bli nykter alkoholist! Ett beroende det med! Först trodde jag allt handlade om honom men har insett att det handlar lika mycket om mig! Jag får en (nästan pervers) tillfredsställelse av att va i ett liv som inte är tillfredsställande, det är inte bra nu men ska bli...sen! Man läser om den andres problem, söker information, försöker tala tillrätta, förlåter och ursäktar! Den man borde jobba med är sig själv! Det gör jag nu, känns övermäktigt i många stunder men jag gör som tåget tuffar på! Vet målet men försöker att inte tänka så mycket på hur lång vägen dit kanske är! Och så läser jag och lär här :-)

Om du vill, kan du beskriva vad som bidrog till höstens ’snedsteg’? Kan vara värdefullt både för dig själv och oss andra att se processen beskriven i ord.
Jag är glad att du är tillbaka, iallafall
Kram

Att bli genuint nykter handlar om mycket mer än att sluta dricka! På samma sätt som att bli fri från sockerberoende handlar till ca 10% om maten. Min man valde nykterhet för sju år sen, ett och ett halvt år med s.k vita knogar men sedan av egen vilja. Vi har fått lov att möta och tampas med mycket gammalt både han och jag. Att frigöra sig från medberoende är också en stor utmaning. Dock tror jag att frihet från alkohol är ett avgörande första steg - nödvändigt men inte tillräckligt - eftersom alkohol omöjliggör konstruktiva och äkta samtal.
Allt gott / mt

Nja de gick både bra å dåligt igår. Vi gick ut och jag drack lite. Dock kom jag till insikt efter 2 öl att det här är bara skit. Jag vill gå hem. Glädjen och kicken jag brukade få finns inte längre. Det kunde likagärna varit vatten i glaset. Jag får inte ut något av alkoholen mer känns de som. Och i natt mådde jag jättedåligt. Hade världens hjärtrusningar och har knappt kunnat sova. Känns som jag inte ens tål alkohol längre. Även en mindre mängd och kroppen reagerar som den vore rejält förgiftad. Det där roliga med alkoholen finns inte ens längre.

Så sant som det är sagt.

Man tror gärna (eller vill tro) att bara han slutar dricka så blir allt bra! Mitt ex hade kortare perioder när han var nykter! Då var han som deprimerad. Först trodde jag han saknade spriten och så var det nog också. Men tror också att saker kom ikapp honom. Det finns en anledning till att man dricker på det sättet! Varje nykter period blev relativt kort för det enda han gjorde var att låta bli att dricka! Försökte få iväg honom till psykolog men han vägrade! Tror att han började dricka igen för att han inte orkade med allt som kom till ytan inom honom! Jag avslutade vårt förhållande första advent. Han fortsatte supa under december och över jul sen började han äta antabus. Fick väl nog av sig själv och allt som blir förstört av hans supande. Hoppas att han tar tag i problemet på riktigt den här gången! Inte för min skull, jag kommer aldrig tillbaka, utan för hans egen skull! Misty65, försök uppmuntra din man att söka hjälp! Passa på när han har de där djupa samtalen. Hoppas nykterheten håller i sig! Passa på att tänka på dig själv och bry dig om dig själv! Det behöver du! Det tar på en att leva detta liv! Precis som du har jag haft många sömnlösa nätter som man legat och oroat sig! Nu sover jag ikapp, kan sova hur mycket som helst! Lycka till!

Dessvärre Pippis, har du förmodligen rätt... För det där med att bli nykter för någon annan är lurigt, jag hade inte kunnat bli det. Inte enbart.
Jag blev så glad för ”Orolig fru”s skull, jag önskar så hett att min man också ska vakna upp en morgon och säga: shit, vad håller jag på med? Jag förstör allt genom att dricka varje dag, det här håller inte!
Men så känner jag att det nog inte kommer hända...
Jag hoppas så att hennes man även vill sluta för sin egen skull... för hur ska det annars gå?

Hej. Gammal tråd men satt och läste till morgonkaffet och jag känner sån sorg för dig och blir så irriterad på din man.
Att du ska behöva babysitta din egen man?
Att det är SÅÅÅÅ viktigt att dricka alkohol (ett glas i timmen godkännande hit å dit.) HUR kan det vara så himla viktigt att dricka A? Idag fattar jag inte det, men har nån rågat mig för 3 månader sen hade jag sett det annourlunda. Det kommer aldrig bli bra. Jag lovar..Han kommer gång på gång göra om detta. Vet av egen erfarenhet. Han är en vane/beroende människa, att så fort han fått i sig A kan han inte sluta. Å med alkoholens hjälp bryr han sig inte heller. HAN måste själv se sitt problem. Vara rädd om det han har, värdesätta er.

Ställ ett ultimatum, du ska inte behöver gå runt å känna såhär för att HAN ska dricka alkohol på tillställningar.Varför ska du anpassa ditt liv efter det? heldumt och otroligt egoistiskt från hans sida.

stor kram till dig och hoppas att du mår bättre.

3,5 månad är en lång tid i mitt perspektiv. Grattis! Du har rätt i att vi aldrig får glömma att vi har ett problem men jag håller med dig om att det inte får insyra vårt nyktra liv. Någonstans måste man bestämma sig för att vara nykter och sedan får övriga livet ta vid. Vi kan ju inte gå runt och älta det som varit...eller?

Jag försöker att fokusera på allt annat än alkohol och mitt missbruk utom den här stunden då jag är på Forum och när jag lyssnar på mitt ”sluta dricka självhjälpsprogrm” (den finns ju där runt oss ändå). Resten av vår tid måste ju bestå av LIVET. Livet som det är, bra dagar, dåliga dagar, glädje, sorg, roligt, tråkigt...Mitt ”sluta dricka självhjälpsprogram” tänker jag byta ut imorgon till något avslappningsprogram eftersom jag nu anser mig ha slutat dricka alkohol.
Det jag behöver ta itu med nu är helt andra saker. Det som jag dövat med alkoholen. Det vill säga in enorma energi, min svårighet att varva ner och min oförmåga att koppla bort saker när jag väl satt igång ett projekt. Att jag alltid går ”all in” eller ingenting.

Alltså; jag behöver lägga allt fokus på att balansera min energi - inte på min nykterhet - den finns här, den är verklig.

Nu blev det lång text i din tråd - menar bara väl - undrar vad du tänker?

Det vidare livet utan alkohol.

Tvingade mig till Viktväktarna igår trots min envisa nästäppa som letat sig upp i bihålorna och ut i örongångarna. Mycket riktigt var det dryga kilot minus på vågen. Nytt program som kändes krångligt att ta in även om det är lättare att följa än det gamla. Jag ska ge det en ärlig chans. 50% grönsaker om dagen är målet. Nu kommer hela familjen få en utmaning - vi har middagar rätt ofta utan en enda liten gurkbit ens...(när någon annan än jag har middagsansvaret). Vi har bokat solsemester på sportlovet så det är en stor belöning som väntar. Teoretiskt sätt så kan jag ha tappat mina 8 kg tills dess. Ska leta upp min fina baddräkt som jag köpte för 1,5 år sedan och kolla så att gummibanden inte har torkat - tänk om jag kan ha den på mig utan att spräcka sömmarna. Det låter ytligt när jag skriver så här men för mig är det en symbol för hälsa. Inta att vara pinnasmal, utan att vara normalviktig och vältränad. Att ha bra kondition och mota sjukdomarna i grind innebär livskvalitet.

Min förkylning ger inte med sig - igår fick jag ställa in ett kalas. Jag låg faktiskt i sängen i stort sett hela eftermiddagen, var uppe ett par timmar på kvällen och la mig igen 20:00. jag har sovit till 06:00. Vad som är förkylning och reaktion på utebliven alkohol vet jag inte men det viktiga är att det känns bra och jag är så tacksam för att jag har haft semester och verkligen vilat. Just nu vill jag mest glömma att jag har ett alkoholproblem och så tänker jag på alla trådar och alla återfall och att man ska lära sig krypa innan man kan gå. Dygn 11 är ingenting i sammanhanget.

Idag ser jag fram emot att träffa min lilla kvinnogrupp som jag hållt ihop med i 12 år. Vi träffas regelbundet, ca 10 ggr om året, och pratar om livet och olika livsåskådningar. Vi delar erfarenheter och lite djupare insikter. Flummigt kan man tycka så jag berättar aldrig om min lilla grupp för någon. Den är min, och bara min. Från början var vi 8 kvinnor men nu är vi 4 kvar. Ibland bjuder vi in någon ny person men det har vi inte gjort på länge. Det ska bli skönt att bara vara tillsammans i denna energigivande konstellation. Ingen i gruppen dricker alkohol.

Imorgon är det tillbaka till arbetet - jag ser verkligen fram emot att komma igång och ta vid där jullovet satte punkt. Går tillbaka med insikten att allt har sin tid och att allt det som inte blev klart innan jul inte har påverkat verksamheten något nämnvärt. Ibland hetsar man lite för hårt på saker som inte har någon större betydelser för det stora hela. Allt kommer att bli som det ska och företaget kommer att växa i lagom takt under detta 2018. På torsdag har jag min heldag med ledningen - det blir bra.
Jag kommer i alla fall nykter och med ny energi. Med en klartänkt hjärna och en vilja att satsa helhjärtat på affärsidén. Kompetensen har jag och jag ska hitta självsäkerheten som kanske slirar lite utan vinet. Nu måste jag hitta ett sätta att boosta min förträfflighet utan vinet. Inser att det har haft den påverkan på mig - blir kaxig och självsäker när jag dricker 1-2 glas vin (vad som händer på glas 3-4 är något helt annat) och på något sätt så hänger den kaxigheten med mig dagen efter trots min bakfylla. Det är verkligen konstigt. Verkligen konstigt. Jag kommer att vara tvungen att vara mig själv - helt och hållet - med framsida och baksida.

Ja, kaffet smakar lite mer idag och jag har lite lättare att andas. Lagom frisk tills imorgon. Måndag och arbetslivet tar vid. Jag tycker det är spännande och har höga förväntningar.

När solen går upp ska jag gå på promenad - det sägs att det är minusgrader i Sverige idag.

Jag blir hoppfull över min egen situation när jag läser ditt inlägg.
Jag hoppas att det är så min man känner över sitt alkoholproblem. Problemet med att sätta stopp.
Vi har testat det mesta under ca 14 år. Det har blivit bättre men fortfarande händer det att han blir för full. Jag lutar även jag mot att helnyktert liv är det ända rätta.
Regler som max två öl eller liknande brukar glömmas bort efter ett tag.
Fråga vad din fru tycker?
Lycka till!

Dina ord om whiskykommentarerna sitter som en smäck och påminner mig om en bekant som jobbat åratal med att servera dyra drycker i fina salonger. Han berättade att när gästerna klagade på temperaturen på vinet beklagade de artigt och hämtade genast rätt tempererad ersättning. Det gick till så att de gick ut ett varv med flaskan och sen tillbaka. De var mycket roade åt dylika försök att göra sig märkvärdig.
Alltid ett nöje att läsa dina texter! Nu ska vi ha en skön Trettondag! / mt

och godmorgon med en kram, mulletant!