Senaste kommentarerna i forumet

Nordäng67:
Jo, jag växte upp med en jättefin mamma. Hon är fortfarande världens bästa mamma. Men min pappa var ständigt frånvarande, han bodde i ett annat land, sitt hemland, under större delen av min uppväxt, hade andra kvinnor... som min mamma accepterade trots att de var gifta. Hon var för snäll... han kom hem ibland och hälsade på.... Jag upplevde en stor ensamhet då mina två äldre systrar var mkt äldre än mig och vi bodde knappt ihop. Det var mest mamma och jag, i ett stort hus. Jag tror det påverkat mig mycket att jag inte hade någon stabil och trygg manlig förebild.

Smilla 1: Usch, jag vet. Det är oerhört jobbigt. Det jobbigaste är nästan innan man tar steget att faktiskt bestämma sig för att nu är det slut. Jag ångrar inte en sekund att jag gjorde detta. Jag tror inte man ska tänka eller grubbla för mycket, utan gör det bara. Våga kasta dig ut... vad är det värsta som kan hända? Det som är värre är att han drar med dig ner i skiten.... Vi lever bara en gång och jag lovar att du kommer inte ångra dig, utan känna dig starkare och vara jäkligt stolt över dig själv. Vi klarar så mycket mer än vi tror...

att tänkas på!

Nu har jag varit här en vecka. Vet inte riktigt vad jag ska kalla denna resa. Min intention är ju inte att bli nykterist. Vill inte heller kalla det ett nytt liv för jag är fottfarande jag. Men för mig handlar det om att återta kontrollen. Den här veckan har varit jobbig på det sättet att jag tänkt mycket på dumma saker jag gjort. Saker jag skäms oerhört mycket för nu men tidigare ignorerat. Jag har egentligen inte stått inför några svåra beslut angående alkohol den här veckan. Bara hållit mig borta. Framtiden kommer absolut innehålla större prövningar. Hoppas jag kommer kunna skriva här om hur jag klarar av dessa prövningar.

När du orkar, berätta gärna vad som hänt dig. Jag kan ta lärdom och jag behöver få veta.
Är inte här ofta men tittar efter ett inlägg från dig var dag.

Några ord på vägen tillbaks:

ostyriga moln
över virvlande toppar
roten hejdar kaos

Varm kram

MM

Är det någon som varit på någon form av kurs i syfte att må bättre?
Jag funderar på My Skarsgård, någon som vet.
Jag har förstått att man kan inte ändra på någon annan människa.
Men jag kan stärka mig och känna lust till livet. Det är så mycket jag vill. Bara en sån sak som att inte åka direkt hem efter jobbet utan sätta mig på ett fik eller den där stärkande promenaden, utan skuldkänslor.
Låter banalt, men jag börjar ta plats

Tack för pepp ? Jag ska försöka hitta styrkan och hålla upp med drickandet, för en längre tid. Är på dag 7 nu. Så bra att du höll alkoholen på låg nivå/procent, på nyårsafton! Det blev ju en jättefin kväll. ?
Meditation är säkert en god hjälp, liksom mindefullness (som jag brukar tänka på ibland). Men som du skrev, så är det nog klokt att börja med en sak i taget. Hoppas det går fortsatt bra för dej. Kram

Härligt att läsa dina inlägg, Vita jordgubben, och alla andras kommentarer. Det är så skönt att kämpa tillsammans. Forumet är verkligen en jätteviktig plats. Anonymiteten gör att vi lämnar ut oss på ett helt annat sätt än vi brukar - och får en annan slags feedback, från likasinnade.

Skönt att suget inte är lika stark länge. Sakta, men säkert... Lycka till! ♡

Tack, den var fin!

Jag hade också en relativt lätt nykter start rent fysiskt. Vet inte varför vissa får det tuffare. Tror dock, som Vinärgott är inne på, att det gäller att vara extra mycket på sin vakt. De förrädiska tankarna kommer lätt. Åtminstone var det så för mig. "Är det verkligen så illa?", "Det finns de som har det mycket värre!". Ja, listan på ursäktande och försvarande tankar kan göras lång.

Krya på dig och lycka till! ♡

Kan verkligen se mig själv i din historia o jag suckar med hela kroppen med känslan att det tyvärr då finns en till tjej som jag:(

Att ni är särbo redan gör det ju inte enklare för ett beslut medan det praktiska löser sig ju av sig självt...

Det du skriver att du skulle hålla upp stämningen för alla andras trevnad är ju exakt så jag känt på alla olika sammankomster senaste åren med släkt o vänner...det är det värsta...att hålla uppe en fasad när den andra inte bryr sig ett skit:(

Tack för feedback! Ja vi får stötta varandra och tittar jag runt i forumet så känns det som att man verkligen får stöd här! ?

Idag har jag inte alls känt lika starkt sug som igår och det har gått över snabbare. Jag har fortfarande tankarna på alkohol, tänker hur jag ska lösa situationer och hur jag ska göra när jag träffar andra vid tillfällen då de troligen kommer dricka. Sen får jag påminna mig om att jag tar det då. I morgon blir det jobb och vita dagar med träning! ?

Tack för att ni vill lösa o håller mitt mod levande

Ja ni...tack för era tankar o egna berättelser, det gör så ont i mig när jag vet att det finns fler som lever som jag...en vanlig svenssonfamilj på utsidan men så mycket ilska o aggressivitet på insidan.

Nyår har gått, en middag med de närmsta vännerna varav några få vet om allt...det började så fort vi kom dit kan man väl säga..."ge mig en drink, hon kör ikväll"....varför?? Varit nykter i över 1 år (förutom nån öl i sin ensamhet hemma när ingen kan drömma honom) o så slår han till på en redig fylla när barn är med...varför? Det enda jag kan komma på är för att såra mig, för att minnsan visa att du kan kan få känna på hur det känns att sitta där nykter o tråkig. Eller varför?
Det är bara det att jag hade inte tråkigt för jag kan ha kul utan...men det fick jag ju äta upp hemma på natten sen...han blir alltid arg o otrevlig när han fått i sig för mycket...säger saker han inte minns sen, vad lätt det måste va...att kunna skylla allt på alkoholen...
"Vem är det som har problem med spriten egentligen" frågade han mig.."Du gnäller över en enda kväll då DU va tvungen att köra så VEM har problem VA VA" skrek han innan han däckade i soffan o jag kröp ner hos barnen som redan somnat...fy ***!!!

Ännu en gång, så inspirerande att få ta del av dina tankar kring det nyktra livet. Tack! Jag kommer att läsa varenda uppdatering. Ha det gott! ♡

Vad skönt att få feedback! ❤️ Jag känner mig lite lugnare nu på kvällen än tidigare idag. Fysiskt mår jag bra. Jag får helt enkelt bita ihop imorgon och gå till jobbet med huvudet högt och möta chefen efter bästa förmåga. Ingen aning om hur han kommer att bemöta mig. Jag glädjer mig åt att jag i alla fall inte har SKRIVIT nåt tokigt till honom när jag varit påverkad ? Illa nog att vi talats vid i telefon, men ett samtal försvinner, sms eller mail har ju tyvärr en tendens att finnas kvar för eftervärlden... ?

...och försöka hitta grundorsaken till ångesten/problemen är verkligen ett steg i rätt riktning. Ibland vet vi inte själva och då behöver vi professionell hjälp. Hoppas att du får en bra sådan! Lycka till! ♡

Ute och gått en lång runda i skogen, ska hålla igång och träna istället för att sitta i soffan med vinglaset som fylls på tills flaskan är tom eller ligga i soffan och vara seg och bakfull.
Måste ta kontrollen över mig själv igen.
Klarade över tre månaders nykterhet i somras så jag vet ju att jag kan!
Jag är så trött hela tiden och mitt arbete tar så mycket energi Jag har ( som många andra här) alltid varit "den duktiga flickan" och nu börjar jag bli så trött på det.
Stressen och kraven har jag försökt dränka i vin, nu ska jag hitta min energi och lägga den på mig själv istället.

Kram

Skönt att din abstinens verkar släppa! Vedervärdigt, jag vet. ? Men nu fixar vi detta. Nu räcker det med att må så här dåligt för en löjlig drycks eller ett fånigt rus skull! Nog nu! ?????? ?

Jag menar att börja med att berätta om din ångestproblematik. I den ingår ofta, som du säger, alkoholen. Känner du sedan för det kan du berätta mera vid ett annat tillfälle. Oftast känner man när det passar. Fegt eller inte, jag skulle i alla fall välja att göra som du planerar. Lycka till! ♡

...kan se olika ut, men är ofta de som räddar oss från att trilla dit. Medvetna val som vi planerat i förväg. Vad smarta vi är. Det gäller ju att lura Mr och Mrs A!

Låter som en perfekt dag i mina öron. Keep up the good work! ♡

Hoppingivande nick! Vill bara säga att du verkar vara en riktig kämpe och önska dig välkommen hit - ett stort steg - och lycka till! ♡

en till som lämnat! Lämnade första advent och det var andra gången jag gjorde det! Första gången höll vi kontakt hela tiden vilket höll såret öppet och till slut gick jag tillbaka FAST han inte hade slutat dricka! Den här gången har jag brutit helt! Fått drama-meddelanden om hjärta och smärta uppenbart skrivna under fylla! Inte svarat på dessa! Fick slutligen ett vettigt efter jul där han berättade att han nu äter antabus och är uppriktigt ledsen för allt svekfullt han sagt och gjort! Kändes bra att få ett nyktert förlåt! Hade byggt upp hemska känslor om hämnd! Dessa känslor släppte då! Svarade vänligt att jag är glad över hans beslut att försöka sluta dricka och tackade för förlåt! Tillbaka går jag inte, vill inte leva mitt liv otryggt i skuggan av missbruk! Var rädd om dig och din självkänsla! Bra att du har markerat ordentligt att gränsen är passerad!

Skönt nick! Även jag har beundrat en fantastisk solnedgång. Härligt, speciellt när man inte är bakis. Vi kan nu välja när vi vill gå ut, inte längre behöva vänta tills illamåendet eller huvudvärken blivit lättare. Vilken frihet!

Alltså, kommentaren och beskrivningen om gruppen "Anonyma Puckon"... ? Så underbar, Miss Mary Poppins!

Nu håller vi i det här! ♡

Tack, Kow, för att du sätter ord på det också jag känner. Tänker att det finns en anledning till att inte admin har gjort något. Tror också att du, ESTB, ska söka professionell hjälp utanför forumet. Det här är en jättebra plats att läsa och skriva på, utbyta tankar och få tips och stöd. Däremot är det nog just anonymiteten som gör det så speciellt. Håll på den här! ♡ Självklart klandrar inte heller jag En vanlig man. Tanken är fin.