Senaste kommentarerna i forumet

Wow, vilken kämpe du är! ♡ Jag tror stenhårt på att du fixar det här. Bara fortsätt som du gör, så läggs de nyktra dagarna till i en rasande fart.

God vit jul! ?

Hur jobbigt du än verkar tycka att det är just nu, verkar du hoppfull. Det är bra! ♡ Själv är jag inne på femte helgen som nykter. En härlig känsla, även om det ibland känns lite sorgligt att inte kunna dricka "normalt". Det är dock inte värt att testa igen. Nu håller vi i det här!

God vit jul! ?

Vad är det som händer? Har läst dina senaste inlägg och blir alldeles förskräckt.

Fina fina du, har jag rätt när jag tycker mig kunna märka en liten ljusning i din senaste uppdatering? Hoppas verkligen det.

Åh, skulle kunna göra vad som helst för att du ska känna dig värdefull och må lite bättre. ? Skickar i alla fall en bamsekram och viskar att du är jättebra som du är - och fortfarande nykter! ?

Jag har också hittat aa.Det är faktiskt väldigt härligt..Jag har varit på några möten på olika ställen..Just för att se vilken grupp som passar mig..Har inte börjat med stegen..Vet knappt hur man gör..Spelar ingen roll, min nykterhet har bearbetats av mig och forumvänner på alkohjälpen..Nu har jag även hittat människor i min närhet och vi hjälper varandra att hålla oss nyktra och bearbeta våra svårigheter i livet..Helt gratis..Jag tyckte du var tuff Gunda som gick på möten..Nu är jag lika tuff själv.☺Alltid välkommen på aa mötena, inget att vara rädd för, tvärtom..Kram på dig, duktiga du❤

Min man är alkoholist , första steget att må lite bättre är att sluta ljuga och skydda. Om folk runt dej undrar så säg som det är : Mina föräldrar har alkoholproblem , du behöver inte förklara om du inte vill. Bara att våga uttala det högt utan att skämmas är ett steg framåt!
Gå på magkänslan med dina barn och låt dem träffas om DU vill , inte annars !
Vi är så många som är medberoende , vi försvinner i våra försök att göra rätt ....
Själv är jag så fruktansvärt trött på offerkoftan som jag lagt på mej själv ! Det är inte jag som har problem, varför skäms jag ?!?
Fan ta alkoholen och vad den gör med oss som lever med / i närheten av en alkoholist !!! Min mans son har ingen kontakt längre och det finns inte någon som klandrar det, ingen som vet orsaken i alla fall. Så sträck på ryggen, håll huvudet högt och älska dej själv och din familj ! Du kan aldrig lösa dina föräldrars problem , hur gärna du än vill , det viktigaste är att du gör ditt bästa för att må så bra du kan , det är din uppgift !!! Stor stor kram ❤️

...i en flaska alkoholfritt, men ställde tillbaka den. Om jag nu inte ska dricka alkohol, varför ska jag dricka något som påminner om det...i alla fall förpackningen, men som inte är särskilt gott och har noll effekt?

Antingen eller var min känsla idag.

Fick lust att ta vägen om bolaget, men gjorde det inte. Hade en destruktiv känsla av meningslöshet, att det kvittar om jag är nykterist eller tutar rödvin om kvällarna. OM jag skulle göra det, dricka nu, snart eller innan året, som jag lovat mig, gått...då kommer jag inte förlåta mig själv, kalla mig mänsklig och ”hoppa upp i sadeln igen”.

Jag behöver bevisa någonting för mig själv. Jag gör skillnad och tänker att det kommer med en positiv förändring av känslorna...allt eftersom...det har inte hänt än, men jag kanske kan välja även det? Välja att ändra på hur det känns...typ...NU.

Jag vill det ✨

God jul till dig också vännen!

Så tänker jag också, hur ska man kunna lita på nån som gömmer sitt drickande? Dricker lite, låssas som inget. Döljer och ljuger, skjuter upp eller slätar över. Om och om igen. För mig blev svaret tydligt för min del: det kan jag inte leva med. Det kommer jag inte. Inte nu och inte sen och det spelar nog ingen roll hur lång pausen blir mellan fyllorna. Förtroendet är borta och tillit finns inte mer. Jag hatar fylla och vill inte se en enda till. Inte nu, inte om ett halvår, aldrig. Inte ett återfall, inga misstag på företagets julfest. För jag orkar inte mer. Varför ska vi anhöriga ha ett oändligt tålamod för mänskor som klampar rätt över oss så fort tillfälle ges? Är inte vår oro och magont värt nåt, då drickat alltid går före? Nej för min del är det enkelt, noll tolerans eller så är det klart. Nån mer skala än så finns inte mer i mitt tålamod. Kanske inte det svar du tänkt dig, att förtroendet kan komma tillbaka låter säkert behagligare men det är kanske inte det lättaste att uppnå och det kräver nog total avhållsamhet av den som druckit. Ljudet av den första ölen är i mitt fall nog för att ta mig tillbaka till ruta ett dvs förtroendet bortblåst.

..fastän julen idag känns som nåt jag vill fly från, i år igen.

Det är som om jag är förföljd av otur och elände. Har letat bostad nu ett tag, varit och tittat och ringt runt. Bara för att råka ut för märkligaste tänkbara bostäder, hyresvärdar och mäklare som aldrig ringer tillbaka. Varje gång nåt dyker upp och jag pratat med dem som hyr ut känns det bra, bara för att varje gång krascha tillbaka till verkligheten av de märkligaste anledningar och dagarna stretar på.

Vi har haft några lugnare veckor sen han fattat jag på riktigt tänker flytta och han har med vita knogar hållit sig ett tag. Tills idag. Jullov. Jippii vilken jul vi har att se fram emot, fylla innan barnprogrammet på tv redan fredag eftermiddag. Jag som sett fram emot att äntligen få vila från jobbet några dagar, bara för att inse jag ska tvingas vara hemma och gömma hans fylla för barn och släkt hela julhelgen. Eller gömma går inte men försöka ignorera elefanten i vardagsrummet. Ni fattar.

Men min beslutsamhet består, jag ska ur dethär. Igenom, över, under, förbi eller bara rätt över men bort från dethär. Sista julen jag ska ha förstörd av fylla. Sista gången jag pyntar granen med tappert försök att dölja tårarna för mina barn.

Tänk om det finns en jul i framtiden, där juldagarna är gläde och vila och samvaro. Inte ångest, krav och irritation och skådespel. Sänder en tanke till alla er andra som sliter med de näras fylla nu till jul, vad långa dagarna kan bli när missbruket äter upp syret i hela hemmet.

Men god jul på er alla där ute, ta hand om er!

Jag har ju vart nykter i några månader nu. Jag minns dagligen saker jag gjort på fyllan som än idag ger mig ångest. Jag har suttit i fyllecell. Jag har slagits. Jag har kört bil. M.m hur hanterar ni dom saker ni gjort på fyllan och ångrar ?

Idag är dagen du skulle prata med honom. Har du fått läge till att göra det? Hur gick det i sådana fall?

Det är som så många vittnar om här på forumet känslomässigt svårt att leva nära och att oroa sig för en person med alkoholproblem. Så hur mår du i allt det här?

Det jag läser mig till är att du tagit stort ansvar och försökt hjälpa din man att dricka mindre, såsom att han ska få ditt godkännande för att fylla på glaset osv. Jag undrar, hur ser han själv på sin alkoholkonsumtion? Tycker han själv att det finns vinster med att dricka mindre/vara nykter och förluster med att dricka? I sådana fall, har han själv idéer om vad som kan vara till hjälp för honom att dricka mindre/vara nykter dessa juldagar (och kanske andra dagar)?

Högtider brukar ofta vara extra svåra för anhöriga. Det finns så många förväntningar på att det ska vara på ett visst sätt (som i och för sig är olika i alla familjer). Och nu tänker jag på din och din dotters situation, OM din man skulle dricka på ett sådant sätt att det påverkar er negativt - hur kan du hantera det? Har du några alternativa strategier eller aktiviteter du kan göra i stället så du och dottern inte behöver stå ut med hans påverkan om ni känner att ni mår dåligt av det?

Med hopp om en lugn och fin jul!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Vad fint och medlidsamt du svarat mig Lerigen ❤ tack ❤ det värmer mkt.

Jag läser kommentarer på sociala medier kring vit jul. Och jag håller ju med i sakfrågan att man ska låta bli alkohol på julafton om man har barn med. Håller ju med mer än de flesta säkert och jag kommer ju absolut inte dricka på jul. Men jag märker att många som skriver inte vet hur det är för de som har svårt att inte dricka. Eller som har ett beroende. Det räcker liksom inte med att de ser ner på de som dricker och skriver att "kan de inte vara utan på julen har de ett problem". Jaa det har de nog och det hjälper inte att folk utan förståelse för beroenden skriver hur vita och nyktra de är och hur fel de som dricker gör.

Önskar att det var mindre skam i beroenden för då kanske jag vågat skriva också och sagt att jag inte dricker på jul men att det förut var en kamp för mig att låta bli. Och att jag förespråkar vit jul men förstår att det inte är lätt alla gånger.

Och sedan tycker jag att det ska pratas mer om att vara nykterist eller alkoholberoende i allmänhet. Prata mer om barn som far illa och hur alkohol påverkar oss negativt med depression som följd etc. Inte bara kring jul. Det är helg 104 dagar om året plus lite till med röda dagar och därtill kommer sommarlov och andra semestrar. Är alla de dagarna fulla med alkohol så är väl det lika illa som att det dricks på jul. Att komma hem från skolan till en full mamma till exempel? Det är det ingen som pratar om så ofta för det kan folk inte ens förstå. Men att de inte dricker på jul "skryter" de gärna med.

Jag tycker det ska bli förbjudet att göra reklam för alkohol till exempel. Och att presentera vin i morgontv. Tror det skadar mer än vad mkt annat gör. Om jag ser en film på tv hinner jag se ett flertal alkoholreklamer innan den är slut. Både för vin och whisky. Hur känns det i magen för barnen när de redan oroar sig för om det ska bli fylla hemma snart?

När jag var barn HATADE jag när mina föräldrar drack. Särskilt min pappa. Han var snäll och extra generös men jag tyckte det var obehagligt. Han ville ge mig pengar och sånt men jag sa nej för jag visste att han inte var sig själv. Jag lever alltså med en vetskap om att barn kan fara illa av alkohol även om det inte sker hemska saker.

Jag önskar förstås innerligt att alla barn ska få en vit jul. Och ett vitt år!! Men för att det ska ske måste skammen bort från alkoholismen. För då kanske de som behöver hjälp att sluta vågar söka hjälp. Nu sitter nog många fast i träsket för att de inte klarar det själv. Jag har ju haft sån tur som klarade att sluta på egen hand för jag hade aldrig nånsin vågat söka hjälp. Det är sanningen.

När jag var barn var jularna alltid vita och det är jag tacksam för. Men sedan dess har min pappa druckit ikapp det där. För en vit jul löser inte problemen för resten av året.

Jag har provat både en terapeut som är kunnig på medberoende och hur det påverkar en som människa.

Det har hjälpt mig oerhört mycket att se i vilka fällor jag går och hur jag ska kunna hålla mig utanför dom.

Sen har jag gått i alanon till och från och nu det senaste året mer intensivt då jag förstått att jag behöver fler påminnelser och mer vägledning än enbart terapeutiska samtal.

Det bygger i stort sett på att man ska släppa taget om den som dricker och fokusera om på sig själv.
Det har för mig varit en jättesvår och tuff resa.
Att förstå hur många beteenden och egenskaper jag lagt mig till med för att kunna fungera tillsammans med en alkoholist.
Förnekanden, gränsförflyttningar och oförmågan att se eller känna vad jag själv behöver och vill.
Men sakta har jag börjat kunna bena ut vad som är viktigt för mig.
Vilka gränser jag vill sätta och sen försökt börja sätta dom.

Det är mycket svårt och jag misslyckas rätt ofta.
Men sakta men säkert så har jag börjat bygga på mig själv mer och mer och blivit tydligare i konturerna.

Jag rekommenderar att du söker upp någon anhöriggrupp eller terapeut.
Det är guld värt.

Hej, känner igen mig mycket i dina berättelser. Jag kommer strax bakom dig med dag 1. Haft en jobbig tid då alkoholen tog över mer o mer. Lycka till o kram

Ja det kan absolut vara så hon blir ofta elak när hon är orolig. Just sjukdomar är hennes fobi. Det är ett bra beslut att låta bli alkoholen. Men lätt är det inte. Men vi hänger kvar ett tag till och ser vad som händer ? sköt om dig ❤

Nej inte speciellt roligt att höra. Men jag kämpar på. Jag pratar mycket med min mor.Tack för stödet ?❤

Ja det är lite kämpigt just nu ? tack för stödet ❤

Ja det är sant, håller med om att luften är lättare att andas. Har också känt skuld många gånger, kunde jag gjort mer, varför räckte jag inte till, är jag så känslokall som han säger att jag är, osv...
Som du också säger blev jag ju lämnad tusentals gånger innan.... en sak att reflektera över.
Tack för stöttande ord. Önskar dig all lycka till i framtiden, du gjorde också ett bra val!

Tack!

Ja, det tar nog längre tid att läka än man tror. Jag har alltid varit rädd för att bli ensam. Men jag var ju rädd för andra saker även innan... man får väl låta ta den tid det tar helt enkelt.
Vad fint att du hittat en så fin man och att du kan ta dig ur rollen som medberoende. Har inte riktigt tänkt på det innan, men kan tänka mig att det inte är helt lätt att ändå bryta det mönstret...
Önskar dig en riktigt fin jul och nyår!

Jag har pratat med honom nu. Jag passade på när tonårsdottern inte var hemma.
Han ser väldigt svart på tillvaron och menar att han behöver något som gerhonom lugn. Det finns inget att glädjas åt. Han har inte samma vilja att låta bli som förut men vill absolut inte bli full, arg och dum mot mig eller någon annan. Det har han inte varit heller.
Skönt att ha pratat ändå.

Jag ska sluta tycka synd om andra för att jag inte dricker...för uppenbarligen tycker de att jag är roligare utan alkohol???
Jobbets julfest var sååå trevlig och rolig!!
Min vän som sagt att vi skulle dricka ”vino” frågade efter vi ätit om jag hade tänkt köra alkofritt hela kvällen, hon lät mest nyfiken och själv drack hon cola. Jag drack iste. Jag sa bara att jag inte dricker a längre, slutade 31 juli och att jag mår jättebra av min nykterhet.
Då visar det sig (såklart) att hennes pappa är alkoholist, hon själv nästan aldrig dricker, att hennes pojkvän hänger lite på gränsen, har helt klart ett riskbruk etc etc... Som jag ser det verkar alla jag möter ha någon form av negativ relation till alkohol. Vilket är sorgligt men vi med ett beroende kanske ska lägga skammen åt sidan eftersom den i mångt och mycket bara hämmar och skadar oss??
Nu ser jag fram emot en vit jul för första gången som vuxen. Det gör jag med glädje?❤️???✨??‍♀️

Välkommen hit, jag är kanske inte rätt person att ge råd just nu. Då jag varit ute i kylan och druckit en del. Men en dag i taget brukar funka, ibland en timme i taget. Man lovar sig själv en nykter dag i taget. Det känns lite lättare då. Lycka till och kram

Jaha, då är jag åter här för att försöka mig på nykterhet. Ber till högre makter att jag klarar mig denna gång. Börjar med idag. Kram alla kämpar

Hej på dig! Vad bra att du söker hjälp och information! Här på forumet finns många berättelser från andra anhöriga som är oroliga för sina närstående och du kan säkert få tips på hur man kan kommunicera här. Först vill jag bara säga att jag ändrade ditt användarnamn till "Gunnars" då jag tror att du hade ditt riktiga namn som användarnamn. Vi värnar om anonymiteten på forumet. Hoppas att det är ok! Om inte så är det lätt att ändra tillbaka. :-)

Av de förslag du skriver så tror jag att du har många bra idéer. Om jag får ge tips så skulle jag rekommendera denna linje: "trycka på känslor och säga att man är ledsen/orolig för henne?"

Det man har sett tidigare är att hård konfrontation, sätta etiketter på andra såsom "alkoholist" brukar bara leda till förnekelse och försvar och därmed inte ge någon bra grund för samtal och förändring.

Men att uttrycka oro, omtanke och förhoppningar om förändring kan ge en bättre möjlighet. Om det är flera som uttrycker sin oro - då blir ju personen också medveten om att det är flera som har uppmärksammat problemet. Lägg gärna till frågor på detta: Hur hon själv ser på situationen, vad hon tror att hon skulle behöva för sorts stöd för att må bättre osv.

Det finns två böcker jag skulle vilja rekommendera, tyvärr båda på engelska, men det är "Get your loved one sober" av Robert Meyers & Brenda Wolfe och "Love first" av Jeff Jay & Debra Jay. Sedan får man ta till sig av det man tycker passar ur böckerna, och strunta i resten. Men de handlar mycket om förhållningssätt och kommunikation till den man håller kär som har en beroendeproblematik.

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jättebra om du tar ett omtag. Du fixade att leva nykter länge förra gången, och du kan göra det igen.

God jul på dig Jullan!