Senaste kommentarerna i forumet

..är vad vi firade idag på eftermiddagen.
Jo, visst pratar jag om det som jag kallar Riddarträffen, eller Alkoholhjälpens träff på Riddargatan i estockholmo.
Någon på jobbet hade med kort varsel bokat mig på utbildning samma dag, men se mina val var orubbliga.
Vi kom 6-7 st av ca tjugotalet anmälda, själv känner jag mig lite besviken på det stora manfallet, men dömer ingen.
Vi har alla våra anledningar och ibland kan vi inte påverka utfallet.

Men inte blev det dåligt för det, desto mer tid fick vi talas vid tillsammans, och det är verkligen en öppen och varm mötesplats.
Precis som vårat forum är, och vad jag har förstått helt världsunikt i jämförelse.
Förra gången vi träffades för ca tre år sedan kände jag fjärilar i magen, det var väldigt nervöst att möta våra skribenter Face to face.
Så var det inte nu, nu pirrade det i hela kroppen av tiden inte kunde gå tillräckligt snabbt, slog ihjäl sista timmen av att jamsa runt i Östermalmshallen men hade svårt att skingra tankarna, vilka skulle komma, skulle det bli lika öppenhjärtligt som förra gången, osv?
Och det blev precis lika bra, ja kanske bättre.

Det första jag gjorde var att ge Adde en stor bamsekram, för det hade jag lovat förra gången, ja och en till när vi skildes.
Allt kändes genuint och äkta, vi kunde prata väldigt öppet om allting, många skratt och igenkännande.
Vi fick också möjlighet att tala med en läkare och alkoholrelaterade frågor, det var mycket intressant.

Jag vet inte vilka jag ska nämna, ja bortsett ifrån Adde, jo jag måste erkänna ett stort misstag...
En trevlig man presenterade sig som HUI, lite svårt att höra när det var ganska så högljutt i lokalen, jag skakade på huvudet såg ner i golvet och ville inte riktigt komma ihåg det nicket.
Efter ett tag när vi presenterade oss i en ring så framkom det lite bättre, Huehe ett svårt nick att uttala då det i mitt huvud uttalas "hujje", herregud det är ju skaparen av tråden reflektioner, en av mina absoluta favoritskribenter.
Vid nästa bensträckare var jag bara tvungen att be om ursäkt till heuhe, hur kunde jag bara missa detta, dumma mig.
Han berättade att han vaknar tidigt och tar en morgonpromenad med sin voffsing som jag dessutom fick se en bild av,
Under promenaden funderar han ut vad han ska skriva, och sätter det sedan på pränt, inte undra på att det blir genomtänkta och välskrivna rader.
Och "hujje" inte såg du ut som jag hade målat upp dig i min fantasivärld, inte vovven heller som jag trodde var en amstaff.
Men dina ordval stämmer mycket väl överens med din text, det går inte att ta miste på dessa.
Jag är väldigt tacksam att få träffat dig.

Mie, tack för din hälsning via Adde, jag hoppas att det ordnar sig med allt omkring dig.
Jag tänker på dig ofta, och tycker mig se dina ansiktsdrag på folk jag träffar ute på stan, så du har gjort ett starkt intryck på mig.

Det fanns fyra damer till på träffen som jag låter vara onämnda, med respekt för om ni vill vara inkognito.
Dels också för att jag har ett så pass dåligt namn/hör-minne, men glömmer sällan en ansikte eller det som är skrivet i text.
Varav en som inte har registrerat sig men ändå följt oss på forumet, all heder till henne.

Med ifrån Alkoholhjälpen var naturligtvis Magnus, forumets skapare och anfader.
Carina och Rosette och Gud förlåte mig men jag har helt glömt bort resten av alla namn.
Det är ofta så med mig att när blicken tar fokuset ifrån mina tankar slutar öronen att lägga namn på minnet.
Men jag kan i detalj komma ihåg anletsdrag, mimik, kroppsmönster och underton i varje mening.

..och så är det en sak till, jag hatar att tala inför folksamlingar, jag är egentligen ganska så blyg av mig.
Men så finns det en annan sak som gör mig till raka motsatsen, när jag brinner för något så glömmer jag bort det ibland.
Det kan ge intryck av att jag är väldigt framåt och utåtriktad, men egentligen med bara de som jag känner.

Det fanns en annan grej som gjorde mig till synes självsäker förut, det var alkoholen men den känslan var falsk.
Den gjorde också att man sade saker som inte stämde överens med min verklighet.
Det problemet har jag inte nu, jag är ärlig med det jag säger och behöver inte ångra någonting.
Det kändes rätt just då, och mest troligt så kommer det att göra så imorgon också.

Och trots att det har gått knappt elva timmar sedan vi skildes åt, så fortgår debatten och mötet i mitt huvud.
Jag sorterar mina sinnesintryck, och idag var de enbart positiva.

Tjing!

Berra

nu i slutet på november!

Jag har lyckats!

När jag började skriva här inne valde jag att kalla min tråd "Tredje gången gillt", eftersom det var min allra högsta önskan att bli fri från alkoholen, för tredje gången i mitt liv.

Jag har nu nått en såpass stabil trygghet i min nykterhet, och jag har ju dessutom tidigare erfarenheter av långa nykterheter, att jag kan säga att jag har lyckats. Jag är fri, och kommer så att vara.

Jag är (precis som några till här inne) ett levande bevis på att man inte kan börja måttlighetsdricka alkohol om man en gång druckit sig till ett beroende. Oavsett hur länge man levt nykter.
Har man en gång i livet mentalt och/eller fysiskt lärt sig att älska berusningen och druckit sig till ett beroende, och sedan därefter under flera år använt alkohol som en mental flykt undan trötthet, dåligt mående, ångest och skam, ja då är det dömt att misslyckas.
Oavsett om det fungerar med ett par eller några glas en, 10 eller 100 gånger, så kommer förr eller senare tillfället när det blir för mycket. Och så är man tillbaka på ruta ett, i det ångestfyllda alkoholträsket.

Ytterligare en sak jag lärt mig är att när man ramlar dit och börjar dricka igen efter en lång nykterhet, så blir det mentalt mycket tuffare att leva jämfört med tidigare missbruksperioder. Ångesten och skammen blir svårare. Man har inte bara misslyckats inför andra människor, man har svikit sig själv. Man har tappat sitt egna inre fotfäste. Tillvaron blir som en sjuk mardröm. En sjuk och tärande mardröm, som korta stunder kan stängas av med stora mängder alkohol. Som i sin tur leder till en mörk och nedåtgående spiral.

Så för mig är valet väldigt enkelt nu. Jag kommer att fortsätta leva nykter i frihet.

//Pi31415

Tack! Det kan nog tänkas att morgondagen blir mer normal än de gångna dagarna.

Funderar på vad som händer om man inte ens lyckas med det enkla. Kämpar på men ibland är det enkla så svårt.

Sambons födelsedag. Han hade nästan druckit upp en vinare när jag kom hem (jobbade kväll). Jag bad inte om ett glas. Var inte sugen.
Det är här det börjar bli svårt. Efter bara några dagar har jag nästan glömt hur den senaste fyllan med tillhörande ångest var. Det var väl inte så jävligt? Jag överdrev väl? Nog kan jag dricka lite om jag skärper till mig?
Nä, inte ikväll.

... få ett livstecken från dig Dompa! Ja det är skönt att titta in och läsa lite ibland här, det gör jag också trots att livet är bra och för det mesta ok... ☀️
Saknar också "er som var så nära" då för några år sen... Det var så gott att ha varandra att stöta o blöta med. Hoppas du har det bra. Du skriver du har en tuff dag men hoppas de flesta dagarna är goda ?
Kram o så... Tilde

God kväll Textaren!
Jag har varit nykter sedan 31 juli. Upplever det som om ångesten kommer och går. Likaså tristess och känslan av meningslöshet även om min tillvaro egentligen är allt annat än tråkig...
Ångesten tror jag tyvärr blir en trogen följeslagare, iaf för mig men jag försöker acceptera den. Tänker att: ”häng med då, blir jag inte av med dig kan jag väl lika gärna försöka lära känna dig, ta reda på var du kommer ifrån, herr Ågren.”
Har just läst din tråd och är nyfiken på om du varit på hälsoundersökning?
Känner tydligt igen känslan av att alkoholen inte ger önskad effekt längre...
Och egentligen, vad är då poängen med att fortsätta dricka? Om man nu inte har som mål att dö smärtsamt och långsamt förstås, då är det ju en utomordentlig idé att fortsätta hälla i sig...
I dina inlägg tycker jag mig ana en allt annat än tråkig person.
Finns det något sätt för dig att bryta tristessen?
Själv brukar jag ställa till nån oreda antingen för mig själv eller andra så är det iaf inte tråkigt längre... Ja, ok, jag har inte bara nykterheten att jobba med men vad jag egentligen menar är att man kan styra sitt eget liv och hur man vill att det ska vara. Förutsatt att man inte är full eller bakis dag ut och dag in....
Skriv gärna mer, var kommer ångesten ifrån? Rent konkret? Att bena ut sådana saker kan ibland vara till ganska stor hjälp har jag märkt..
Stort lycka till denna kyliga fredag och alla andra dagar framöver???

6 dagar nu.

Hej och tack för svar.
Nej, jag tyckte jag beskrev min situation så ärligt, och kortfattat som möjligt.
3glas/gång låter vettigt. Dock måste jag erkänna att det är i minsta lager. SKA jag dricka så ska jag känna av det... dvs minst fyra glas annars är det ingen idé liksom. Och det är väl ett typ av svar att jag har beroende/ är i riskzon.
Nej jag dricker inte varje dag utan oftast tre ggr per vecka. Men tänker, utan att veta något om mediciner, att jag med medicin skulle kunna dricka mer måttligt 1-2 ggr/v än som nu... dagligt sug känner jag inte. Denna vecka har jag tänkt mer än vanligt på alkohol men det är väl för att jag bokat tid, pratat m min fru och registrerat mig här. Medicin mot minskat sug men ändå dricka..?? Hur funkar det?? Typ att jag njuter av ett glas men sen sätter det stopp??

Släpper någonsin ångesten? Ju längre jag är nykter ju tråkigare blir livet. Ångesten gör mig galen. Jag vrider och vänder på mig som för att hämma den, skaka av mig den. Folk i min omgivning undrar vad jag håller på med.. de kan ju inte veta att jag försöker skaka av mig ångest. Men vad har jag för val? Alkoholen uppfyller inte längre sin funktion. Fördelen är väl att jag inte gör bort mig lika ofta längre eftersom att jag inte blir lika full längre.
Men ångesten finns där ändå..
Jag kände av levern idag. Kraftigt. Inte längre. Det kommer igen imorgon. Men kommer att släppa fram mot kvällen. I sedvanlig ordning.
Frågan är, släpper någonsin ångesten och skammen?

Tänkte på dig igår med anledning av forumets 10- årskalas där jag inte hade möjlighet att närvara.
Allt väl med mig. Ta hand om dig. Kram och så / mt

Välkommen tillbaka Nykteristen även om jag hoppats för din skull att ert ordnade upp sig.

Tråkigt att höra han håller på och vänder, tror han är färdigbehandlad. Vi får hoppas dina farhågor ska visa sig onödiga!

Hej mina vänner. Tuff dag idag så jag loggar in och "tjuvläser" lite. Känner att jag saknar mina "kära" , ni som blev en del av min familj. Men är samtidigt glad att inte se er här...att ni inte gått vidare utan tagit en annan stig.
Kram & så/R

Hej,
Det finns hjälp att få. Dock inget magiskt piller som botar oss från beroendesjukdomen. Tyvärr kanske jag ska skriva. Jag sjönk ganska djupt ner i skiten. Utmattningsdepression, alkoholproblem och högpresterande småbarns mamma var ingen bra kombo.
För min del blev en behandling i kombination med AA min räddning. Insikt och kunskap om sjukdomen och en helvetes massa arbete med mig själv. Inte enkelt någonstans men det är så jag tillfrisknar. Har många gånger önskat att det såg annorlunda ut. Att jag som är så pass klok (ironi ?) borde ha kunnat stoppa detta innan. Eller jag som har en sådan stark vinnarinstinkt borde kunna lösa detta själv. Det blev platt fall, lär om och göra rätt för att kunna leva som nykter alkoholist.
Så första steget till förändring var för min del att inse att jag är sjuk. Sedan att förstå vad sjukdomen innebär och vad den gör/gjorde med mig. Detta är inte enkelt och många behöver hjälp utifrån för att bryta med alkoholen.
Vilka möjligheter har du?
Kram
Ellan

Snart 50, vilken bra början på helgen med ett bad - och med juice! ? Själv har jag laddat med alkoholfria alternativ både vad gäller öl och vin. Det funkar bäst för mig att känna att jag ändå får ta något. Lurar kanske hjärnan lite. Stort lycka till! ?

...med en god olivolja och färska kryddor, som balsam...

...du hjälper mig! Tack för att du sträckte ut din hand till mig här! Jag behöver dig och vi kan bära med oss Snart 50 rakt in i nästa år ✨

Tack ?

Du ska absolut inte känna att du bör satsa på ett år. Jag ska försöka, men har lovat mig själv att inte ge upp om jag snubblar emellanåt. En dag i taget, är en bra start, ibland en timme... Jag ville mest erbjuda dig att hänga med oss, kände att vi har många liknande erfarenheter.

?Just i dag är jag stark...? Trevlig och förhoppningsvis nykter helg på er!

Vi behöver varandra och vi behöver oss själva.

Jag är också så FÖRTVIVLAT LESS på mig själv, det jag gjort mot mig själv de senaste åren. Upp som en sol och ned som en pannkaka...om och om igen! Orkar inte mer!!! Vin ger mig åååångest och jag vill inte ha åååångest! Njutningen är försumbar jämfört med den dåliga nattsömn det ger och just ååååångesten.

Jag vill icke mer!

Vi är här nu! Fint! Hänger ihop ❤️

...det är just rädsla som hindrat en från att ibland vara där en skulle vilja vara.

I say no more!

Gör fast jag är rädd att misslyckas. Gör och lovar mig själv stort, dyrt och heligt. Tänker att jag är lika nykter sen som nu och nu är jag här, i mig själv, där jag inte behöver någonting annat. Nykter. Inte det minsta berusad. Närvarande. Vill inte döva mig nu!

Vad tappra ni är Skillnad och Vinäger?
Jag kämpar på dag för dag o vågar mig inte på att lova ett helt år nyktert i nuläget. Men vem vet?

Tack för ditt svar Carina!
Jag kommer såklart må prima på måndag om kag lyckas hela helgen ?

Tack för ditt svar Vinäger. Klart vi ska stötta varandra. Har just tagit ett bad med juice i glaset i stället för det vanliga vinet ✌
Trevlig helg!

det för några år sedan. Fungerade klockrent för mig. Tog en tablett en timme före jag skulle gå på en musikpub med en kompis. Drack en öl och hör och häpna, vill inte ha en andra öl. Har väl aldrig hänt:-) Blev glad som en lärka, nu vara mina problem lösta. Så jag använde metoden några veckor tills jag upptäckte sanningen om mig själv, jag vill inte dricka ett eller två glas, jag vill dricka för att bli berusad och som den alkis jag är så slutade jag förstås med pillren för att kunna och vilja bli full. En bra insikt i och för sig.
Men kanske kan det funka som avtrappning om man är inne på den linjen. En läkare en vårdcentral kan skriva ut recept.
Nu när du skriver så här blir jag lite sugen på att prova igen eftersom jag har en annan motivation att sluta nu.

Det är nog väldigt individuellt, men för mig brukar det ta tre dygn.

.....har gått in i historien om mitt liv sedan jag var här inne senast. Jag har inte hållit mig från alkoholen så många dagar under denna tiden, tyvärr. Mitt liv har kantats av långa arbetsdagar som har slutat med en whisky innan läggdags många av kvällarna. Känner mig otroligt rastlös, men får liksom ingenting gjort av det jag har velat.

Mörka november är en av årets bästa månader, tycker jag. Lever upp och mår hur bra som helst, vilket jag gör även nu med alkohol lite här och där. Ingen depression har inte, så det kan jag inte skylla på.

Jag är ledig idag men helgen som kommer är jag en turist i mitt eget hem. Jobba och sova och ingenting annat. Funderar på att ta en sväng ut i växthuset om några timmar när maten och baket är på gång-utan alkohol.

Hoppas det håller!

Jaja! Det var tankar från mig så har en fredag mitt på dan.