Senaste kommentarerna i forumet

Han vill inte sluta! Du sja som ovan nämnt fokusera på dig. Klipp bandet annars kommer han bara fortsätta, vilket är stor risk även om du klipper banden.

Wow, vilka framsteg du gjort! Jag blir imponerad, bra jobbat.
Det här med att folk kommenterar och frågar varför man inte dricker, det blir ju påfrestande men jag tror också att en del blir skrämda/avundsjuka av att du faktiskt vågar avstå och gå emot normen. Säkert inspirerade du någon där på festen.
Det gick bra för mig, jag drack men gick inte över gränsen. Höll mig till det jag bestämt. Jag har resonerat lite runt det i min egen tråd, läs om du vill och orkar!

Det går bra men det är väl till helgen suget sätter fart. Får så bra stöd av min fina man som tror på mig trots allt som varit. Får sysselsätta mig med träning o promenader o ev lite julpynt då den där rösten försöker övertala och släta över att en flaska eller åtminstone en halv flaska vin inte gör någon skada.
Kämpa!
Ha en fin dag alla ♡

Oavsett hur bedrövlig tillvaron än ter sig så blir det tusenfalt värre om man super. Det är min erfarenhet.

Jobba
Jogga
Karta

på att fokusera på dig själv! Börja dagen med att fundera över vad du kan göra idag för att göra dig själv glad, trygg, nöjd! Avsluta dagen med att summera hur mår du, hur var den här dagen, vad var bra, vad var mindre bra! Bra att du är medveten om att du börjar och slutar dagen med att tänka på någon du inte kan rädda! Börja tänk på dig själv nu! Det utesluter inte att du måste få sörja! Tillåt dig att sörja, det är känslor som måste få komma ut och bearbetas! Du har valt att lämna så lämna fullt ut, sluta ring och kontakta honom! Det håller bara din sorg som ett öppet sår!

http://www.aa.se/aa-moten

jag väl har fått smaka på att leva som nykter alkoholist så inser jag att jag verkligen har ett val att göra varje dag.
Idag kan jag välja om jag vill dricka eller inte men när jag var aktiv alkis fanns inte det valet för mig. Jag var tvungen att komma ner i min personliga botten och välja dårhus eller bårhus innan jag jag kapitulerade och bad om hjälp. Jag har/har haft bekanta som inte kommit fram till det valet och de dör en tidig död och det känns så sorgligt när jag kan se att det faktiskt finns en lösning.

Att komma till insikt om att jag har ett val var en förlösande upplevelse och skänker mig en sinnesro som jag aldrig tidigare fick känna. Under min aktiva tid så var tvånget att dricka så starkt att jag sköt bort alla lösningar till ett bättre liv.

Om nån någonsin kommer på varför vissa kommer till slutsatsen att söker hjälp och andra inte kommer att bli ekonomiskt oberoende för all framtid.

Tänkte att jag ska skriva här hos dig nu ett tag. Vi gör det här tillsammans nu. Jag slutar ju så många gånger per vecka/månad, så jag inleder nästan alltid med att sova gott nu för tiden. Det är det bästa, bästa. Att ha nykter sömn. Min trigger kommer vid 4-5 dagar. Eller som för ett tag sen vid 10 dagar. Då när man tror att man inga problem har. Den här gången har jag bestämt mig. Ingen a hemma mer! Ingen a ensam! Måste lösa "problemen" på annat sätt... stress, oro, kaos, tristess etc vad det än är. En dag i taget. Och sömnen det är min gåva. Jag älskar i och för sig att drömma och det gör jag inte med a i kroppen - du kanske inte är lika förtjust i det... eller så kanske det är oron när a går ur kroppen som spökar sådär i början. Håll ut!

Idag firar jag min födelsedag..Men det finns en ännu större anledning att känna sig glad idag, då jag varit nykter i 2 år!?..Jag ska äta räksmörgos dricka gott kaffe..Inte vaknat bakfull, utan minne från gårdagen, illaluktande av gammal fylla, dimmig och tankar som, ska jag till jobbet? Kan jag köra bil? Vad har jag för promille? Ringde jag någon igår i fyllan?Var det något bråk? Ska barnen till skolan? Hinner jag duscha? Har vi alvedon? Vad ska jag dölja lukten med? Gå ut i huset och kolla om det finns spår av gårdagen..Oftast ställt vinglaset på diskbänken..Ibland ställt ett vinglas i sovrummet.Och så detta dåliga samvete..Fy fan vad kass jag är..Beroende av denna jävla skit..När ska detta helvete ta slut..Nyktra kvällar bad jag med med knäppta händer.Universum och ni .kära på andra sidan..Hjälp mig att sluta dricka..Snälla hjälp mig, jag vill inte ha det så här... Hjälpen kom och nu börjar livet bli bättre och bättre..Nu är jag en frisk och välmående kvinna i mina bästa år☺som ska leta upp den rätta mannen..Finns han inte, så klarar jag mig själv..Stark och beslutsam känner jag mig oftast..Livet har sina goda stunder..Dom blir längre och längre..Önskar alla ett gott nyktert liv..Vi bör alla se till att leva livet som vi önskar..Kram❤??

Tråkigt att höra, Ikaros ich förresten bra jobbat som inte självmedicinerar ändå nu.
Hoppas det blir bättre snabbt!
Modigt att tänka tanken att åka till kalaset, jag är otroligt nyfiken. Allt skulle säkert bli helt fel i mitt huvud. Tror det var Berra som beskrev det på ett målande sätt förra året. Säkert väldigt givande.
Synd att du har förhinder.

Och tack för att ni säger att jag är stark, det berör mig verkligen. Vi är alla som är här inne, vare sig vi är långt på vår resa eller bara skrapar på ytan, starka. För är det någon konst att vara modig om man inte först är rädd? <3

Paradisbruden, Cecilia Svenssons bok heter ”Tack det är bra” och handlar om hennes resa. Den är självutlämnande och fin, när du behöver känna dig mindre ensam. Lite som detta forumet. Jag har inte läst hela, köpte den som ljudbok på Adlibris så kunde jag börja lyssna direkt via deras app. Rekommenderas om du gillar ljudböcker!

Ett redskap som jag har haft mycket hjälp av är appen Sober Time som jag fick tips om här. Det gör det lätt att sätta upp mål och få en överblick om man vill testa en nykter period. Älskar att öppna den och se på mina avklarade mål och känna mig stolt och duktig, bara för mig själv. Det känns fint.

Det fungerar inte för mig heller.
Jag tror inte att jag någonsin kommer att kunna dricka normalt och ibland så verkar det som om ingen annan förstår läget..

"Jamen ett glas ibland, kan ju vara gott" tycker de flesta...
"man behöver ju inte dricka så mycket" säger någon.
De förstår inte att det är döden i grytan för mig. Ett glas blir aldrig ett glas.

Ett glas väcker odjuret i bröstet som viskar "bara lite till..." och som sen förvandlas till ett vrålande monster som gör allt för att få mer, ändå tills mörkret tar över och jag hamnar i ett oroligt töcken som byts ut emot extrem ångest dagen efter.

Det är inte värt det.

Tänk om... Livet har motgångar. Börja ändra inställning stegvis. Gör bra handlingar framöver. Tänk större. Kan man må bra fattig? Vad är det primära för att må bra för dig? Tak över huvudet och mat... något mer? Vilka pryler behöver du? Vad är mest ett begär? Om allt är löst om fem år? Sök skuldsanering? Bli fri från samhällets mentala bojor! Hitta inspiration för att förändra allt? Endast ditt psyke som kan bryta ner dig. Ingen annan har den makten. Ta små steg varje dag i rätt riktning! Alkolen dövar bara... skjut inte upp skiten mer. Good luck!

Berätta för oss om hur du tänker och gör och funderar och våndas! Det hjälper så många andra i samma sits. Kram ?

Det måste varit så att du haft TUR tidigare när du druckit och cycklat och inte vält eller ramlat.
Nu när du druckit mer cycklat och ramlat har du också haft TUR att det inte blev värre.
Tabletterna gör inte att du dricker mer eller känner dej konstig det är alkoholen och dess påverkan som gör det..
Din son har all anledning att vara orolig och säkert ledsen.
Men så bra att du insett det och vill göra något åt vin konsumtionen.
Man förstår att du har en inre djup smärta och sorg som du försöker döva.
Och det är svårt att överbemanna den enkla lösningen, en flaska vin eller två . Den smärtstillande effekten kommer snabbt den lugnande likaså ....men sen blir det värre......
Hoppas du nu vill jobba fram av egen vilja och kraft det verkar så.
Inte skylla på doktor hit eller dit vårdcentral eller beroendemottagning mm.
Ansvaret är ditt att börja förändra och det har du gjort nu ❤ för dej och din son.
På sidan här är det mycket kärlek eller ja brödraskap värme men också rakt på sak.
Jag har kommit att uppskatta besöken här.
Kämpa på nu kram å lycka till

Ringde till alkohollinjen för att prata om medicin men de ger inga råd om medicin.
Ringde till vårdguiden - 1177, väntade i kö i 20 minuter o hoppades få hjälp men det var bara antabus de kände till.
Jag erkänner att jag har drabbats av denna djävliga sjukdom o ropar efter hjälp.
Finns det någon som har testat Antabus och vunnit över sjukdomen?
Hur påverkar Antabus kroppen? Måste man ta den regelbundet eller kan man hoppa över den dagen man har tänkt att festa/dricka?

Det knatar på bra här. Älskar den återfunna energin! Kan GÖRA saker igen, VILL göra saker igen. Känns underbart.

Imorgon ska jag ut med jobbet. Vi ska fira och det blir tufft att köra alkoholfritt. Men jag tänker att jag bara låter bli att förklara mig själv. Ibland har jag märkt att jag känner att jag måste säga någonting när jag väljer alkoholfritt - komma med någon form av förklaring. Men varför det? Frågar någon så kan jag ju berätta, men annars tycker jag nog att det inte ska behövas. Vi får väl se hur det går ;)

Är uppe på hästen igen, dag nio idag.
Tänkte bara meddela det, nu krigar vi på vidare.

Du låter stark och motiverad du med! Och att du skriver att det "rullar på" är ett tecken på att det blivit vardag utan alkohol och det är en underbar känsla.

Jag antar att de tankar om att bli "lite full" försvinner snabbt nu, de kommer väl alltid att poppa upp lite nu och då kanske. Men som sagt, de håller ju i sig kortare och kortare stunder och till slut blir det liksom bara en lite "viff" som man bara borstar bort. :)

Ha det fortsatt fint och alkoholfritt!

Kram

Vad modig och stark du var som berättade och vilken fantastisk respons du fick! Exakt det som du behövde och kanske inte vågat hoppats på? Som många här säger, det lyser av kärlek i det du skriver. Och vilken lättnad du måste känna som sagt. Tänk att våga ta det steget och så blir det ett sånt otroligt fint mottagande!

Nu har du stöd och känner dig lättad och stark! Du klarar det här!

Kramar!

Den tiden när du mådde bra och hur det kändes!

Du skriver så målande och fint och jag känner med dig. Jag har inte blivit helt nykter men har kontroll på intaget. Kan bara hålla med Santorini, det blir lättare och lättare att avstå med tiden.

Men det finns inget piller som botar utan man måste jobba med sitt beteende och med en hel del andra problem för det mesta. Jag håller inte med beskrivningen att man inte kan påverka, motivera. Jag tycker att din beskrivning som du fått, haltar rejält. Verkligheten är komplicerad och vi som har problemen väljer olika lösningar.