Senaste kommentarerna i forumet

Inte varit helt fri från alkohol, men inte försökt heller. Några öl i fredags och 2 glas vin igår. Har inga problem stoppa där när jag är hemma med familjen, det är när jag träffar polarna det går snett. Ny vecka och nya tag.

Visst är det smarrigt med vin, men det blir sällan ett glas, och fy faaan för att vakna lite lätt bakis och vresig och ful. Näää, bättre att träna och bli snyggare för varje glas vi inte tar!

Heja dig!!

börja med fem dagar, börja smått och klara det, och sedan öka på!!!

För mig har det blivit så att fokus sakta glidit över på annat; jag har helt enkelt börjat kunna släppa alkoholen och den sitt grepp om mig! Så verkar det nu, i varje fall. Istället har fokus glidit över på olika glädjeämnen och intressen som... svampplockning, heminredning, filosoferande,... etc. Känns sunt och riktigt. Jag får samtidigt energi att ägna mig åt mig själv på ett djupare plan, nu när a inte står som störande dörrvakt.
Men allt det här har fått ta den tid det tar. Jag tänker varken fly undan längre eller ta mig i kragen. Det ena ger det andra. Manjana, manjana.

Även denna helg har varit rätt blöt. Liten Stor, jag ska som du säger ta 5 dagar vita, förhoppningsvis mer... Tack för det, känner mig helt slut både mentalt och fysiskt. Jag ser att du också kämpar, jag ska läsa vad jag har missat i din tråd så kanske vi kan stötta varandra igen.
Sisyfos, jag tror inte det funkar för mig. Kommer nog bara påminna mig om alkoholen. Men jag vill lägga av ett tag... är så trött på hur jag mår.

är lite eller ganska bitter i smaken. Mycket mer smakrik än vanlig blaskig öl..
Min favvo kommer från en svensk ö med en stad med en ringmur och har en hund på etiketten.
Ingen reklam här inte! ?

Jag kan få liknande - om än vänligare - kommentarer när jag berättar om böcker jag läser.
Eftersom jag jobbar med psykoterapi tycker man att jag skulle koppla av från "jobbet" och inte läsa böcker i ämnet när jag är ledig...
Men just nu behöver jag det.
Just nu har mina reflektioner, studier och egenterapi hjälpt mig tillbaka på spåret.
Jag har ett trängande behov, besatthet om man så vill, att förstå mig själv.
Visst, det kan bli överanalyserande, men det ger mig samtidigt så mycket input, andra infallsvinklar, viktiga pusselbitar.
En besatthet som ger kunskap skadar mindre än att döva det jag inte förstår.

Det du skriver här, Ullabulla, påminner en hel del om mina egna tvivel.
Borde jag släppa allt och bara leva på?
Blir jag inte fixerad vid mina tankar?
Själper det mer än hjälper?

Bara du kan veta om du ska fortsätta skriva ditt inre. Bara du kan bedöma om det hindrar dig från det verkliga livet.
Jag hoppas du kommer fram till att det finns en nytta och mening med att fortsätta klmmentera och leka besserwisser här. Du bidrar med så mycket klokhet❤️

<3 <3

Ja, man får ju knappast mindre ångest på måndagen om man dricker på söndagen.

och jag tycker den verkar bra!! Så den rekommenderar jag! Vet att andra har rekommenderat ansvarsFULL också, men jag slänger även jag in en rekommendation om den boken.

Ja, söndagar kan vara ångestladdade. Jag avstår också vinet, vill ha en ångestfri måndag med. Ha en fin fortsatt nykter söndag. ? Kram

åtminstone inbillad sådan..
Så får jag på skallen av en av mina närmaste vänner.
Jag hade kanske tvålat till henne lite innan så hon tände nog till lite extra,men det hör egentligen inte hit.
Det hon sa var sant och riktigt och jag har behövt två dagar på mig att smälta det.

Du ullabulla håller ju på att fastna i detta skrivande,detta alanonspringande detta jävla surr om medberoende.

När ska du ta dig själv i håret och rycka upp dig och in i något friskare och bättre som ger dig energi?
Ja,när ska jag göra det.?
Författade ett långt svar till henne som egentligen mest var ett försvar till att jag kände att jag äntligen tog tag i alla mina problem.
Hade hittat hem och kunde för första gången i mitt liv gå till botten med mitt osunda beteende.

Men kontentan var och är egentligen,hon har rätt.
Jag har bytt ut mitt medberoende,mitt relations beroende,min arbetsnarkomani mot nya begär.
Att få bli sedd,förstådd hörd osv.
Få bekräftelse att jag är på rätt väg och kanske tom lite beröm för min klokskap.

Mänskligt javisst,men samtidigt osunt.
Det borde ju räcka med att jag är mitt eget vittne.

Men uppenbarligen gör det inte riktigt det.
I alla fulla fall så ska jag försöka att bara ägna mig åt mig och mitt ett tag framöver.
Undvika att gå in och kommentera och leka besserwisser i andras trådar.

Jag ska ägna mig åt att bli friskare först och kanske så småningom ge vettiga tankar till de som jag ju vet mår dåligt och blir lite hjälpta av vänliga eller hoppfulla rader från en som nyss varit där,eller som fortfarande simmar runt i dyn.

Jo ni ha väl rätt bara så jävla drygt detta känner ju inte igen mig själv alls längre . Men varit o köpt vitaminer idag iallafall . Alltid något . Hoppas ni få en skön söndag

Vad jag vet så spricker dom bara!

Fast jag tror att det är precis så. Kärleken, medkänslan, acceptansen för sig själv...det är vad som fattas när själen söker tröst och man inte kan ge den till sig själv för att man inte på djupet känner sig värd den. Och då kan det vara en tröst att dricka, komma bort från sig själv.
Kan du känna dig värd att må bra kommer du hålla dig nykter.

Ogillar skarpt ljus. Blir nog bara farligare?! Muuhaaaa ;-)
/PP

Vad rolig och inspirerande lista! Bra att ta till när man är ledig och rastlös. Att färglägga mönster (typ Mandala), med pennor i olika färger är rogivande, tycker jag. Men kan man lägga till aktiviteter på listan? Fast det kanske kan ingå i ”rita, eller måla”.

Vad bra och starkt av dej att du kommit så långt som till tredje månaden! Själv har jag bara lyckats hålla upp med alkoholen i en månad och några dagar. Jag känner mej också ofta ensam, men alkoholen är en falsk vän.
Lycka till i fortsättningen! Jag följer dej gärna på vägen. Kram

...

Förlåt en okunnig, men vad sjutton är en IPA? Låter ju fantastiskt!! Skulle jag också vilja ha, har bara min alkoholfria öl som visserligen fungerar bra men alternativ hade varit trevligt..
Glad helg till dig med!!

Kanske dags att ta lite prover för att kolla att allt är bra? Järnbrist? D-vitamin?
Märker själv att jag ibland behöver dricka för att orka (som bensin), det är dock sämsta medicinen som finns.
Depression?

Och då kan det vara gött att dämpa med ett glas vin eller fem, men ångesten i morgon kommer bara att bli värre, så jag väljer att avstå. Nykter söndag!!!!

Läst den inte jättebra skriven tekninskt.
Men värd att läsa. Han hade ju ett tungt missbuk undrar hur det fungera för honom i dag?
Schulman Alex skrev en bok om sin mammas alkoholism " Glöm mej" den var fantastiskt bra skriven.
Sedan finns det en film på You tube om en reporte i usa som höll på att stryka med i sin alkolism Elisabet Vargas heter hon.
Dessutom en film som heter en dag i taget. Alkoholism. Mycket bra bägge

Igår kväll skrev jag mer eller mindre en roman här men något datafel satte stopp för min författarambition...
Men behovet att skriva av mig finns kvar så jag försöker igen.
Jo, ansvaret för hus och hem ligger helt på mig men egentligen är det ingen skillnad från när jag drack, jag skötte allt då med. Det som skiljer sig nu är att jag drivs inte av ångesten längre vilket gör mig trött och irriterad. Låt mig förklara: Misären i ett smutsigt hem och glömda gympapåsar kunde jag inte tillåta. För syntes det på ytan kunde jag ju inte fortsätta låtsas som om den, misären, inte fanns. Så jag städade och hur bakis eller full jag än var på morgonen måndag till fredag var det som om jag gick på autopilot. Allt ordnades som det skulle. Det var en lättnad, puh, jag lyckades idag med... Nu försöker jag inte rädda mig själv längre för jag behöver inte dölja något och det borde ju vara en lättnad men istället blir jag irriterad och trött.
Jag förstår att det verkar idiotiskt att fortsätta men jag kan inget annat. Och vad händer om jag slutar. Då drabbar det mina barn och mig själv på ett sätt jag inte vill utsätta oss för.
Men jag väntar, vet att det kommer en dag då han kommer bli tvungen att ta ställning. För detta kommer hända efter nyår: Vi flyttar tillbaka till Sverige och kommer första tiden bo tillsammans med hans mor i hennes hus... Jag kan bara inte låta bli att flina lite skadeglatt när jag tänker på hur han ska förklara för henne sitt behov av att dricka varje kväll.
Ja, jag vet, men jag är bara människa och ett litet underhållningsvärde måste ni väl hålla med om att det har?
Så jag väntar. Låter honom hållas ett tag till. Jag älskar honom så att lämna honom finns inte, inte än, hoppet är ju det sista som överger människan sägs det ju...
Jag förstår att det låter svårt att ha alkoholen runt mig, vet att för många skulle det inte funka. Men det är ju det enda jag vet så för mig gör det saken varken svårare eller lättare. Det är bara som det är. Och visst kan jag förstå att det verkar som jag gått från 0 till 100 väldigt snabbt och fick en enorm insikt som en blixt från klar himmel. Jag känner så själv ibland, undrar hur i hela friden det gick till?! Men jag glömmer mycket. Glömmer alla de dagar då jag vaknat på morgonen med en skam och ångest som känns nästan livshotande så jag bestämmer mig för att jag måste begränsa mitt intag. Dricka som en normal människa. Så jag håller upp två dagar, bevisar därmed för mig själv att jag har kontroll, sen är jag igång igen.
Inför flytten har jag rensat på vinden och hittat fler dagböcker. Där har jag redan runt 2002 resonerat kring mitt drickande, kallat mig själv alkoholist, undrat varför jag inte kan sluta, analyserat var behovet kommer ifrån osv. Allt detta hade jag glömt. Men insikten fanns redan då och jag har utvecklat den in i minsta detalj. Jag har fört diskussioner om hur beroende fungerar och mina åhörare har beundrat min kunskap och förståelse. Egentligen borde de ifrågasatt hur jag kan veta så mycket om hur en beroendepersonlighet fungerar men det gjorde de inte...
Så man kan nog säga att när jag hittade hit och började skriva här var jag väl förberedd. Den största insikten kom nog dock inte förrän första veckan i augusti i år och det var att jag inte kan dricka alls. Och den insikten var och är så kraftfull att det blev ett enkelt val. Därmed inte sagt att detta är slutet på det hela, just nu sover draken i mig gott och jag känner mig som självaste Sankt Göran men vad händer när den vaknar? Det vet jag att den gör så småningom. Då hoppas jag bara att jag är stark nog, stark nog att försvara mig själv och mina barn.
MEN. Om endast kärleken till sig själv och sina barn vore nog för att få oss att avstå från alkohol skulle det ju inte finnas många alkoholister här i världen.
Så jag oroar mig. Och tar en dag i taget.
Fan vad jag tjatar, hålla mig kortfattad är inte min grej riktigt....
Kram på er alla!! Jag tänker mycket på er ska ni veta.