Senaste kommentarerna i forumet

idag, Berra?! Det ingår. Och du lever ut det i din tråd. Tja, det rör ju om i grytan... Visst är det så att det finns en benägenhet att skylla ifrån sig. Eller försöka hitta orsaken? Det finns faktiskt en orsak till att man går ned sig i självdestruktivitetens träsk! Något har definitivt gått snett. Jag behöver bara gå till mig själv.... Att styra upp det tar tid, kraft och tillförsikt. Och lagom smisk....

"lära" sig i alanon är också just detta att sätta gränser kan man bara göra för sig själv.
Jag har egentligen ingen rätt att säga,du får inte dricka på helgen.
Däremot har du rätten att säga,jag väljer att gå om detta drickande fortsätter eftersom jag inte mår bra av det.
Dvs du tar konsekvenserna av hans drickande.
Inte så att den som dricker får bära skulden.
Han gör sitt val och får också ta konsekvenserna av dina val som du gör på grund av hans drickande.
Om du följer med i mina tankebanor.

Han har en sjukdom som gör att han dricker för mycket.
Du kan välja om du är kvar i det eller inte.
Han måste ta alla beslut och ställningstaganden kring drickandet.
Du bör inte vara bödeln som tillåter eller förbjuder drickandet.

Däremot kan du passivt se på och sen ta beslut utifrån hur han agerar.
Det gör att han tar sitt ansvar och du tar ditt.
Han gör det ju inte för att "straffa" eller plåga dig.
Han dricker för att han inte kan låta bli.
Och så länge han inte fattar ett beslut att avstå och sen hittar kraften eller hjälpen att stå fast vid det så kommer han troligen att fortsätta dricka.

Men vi som anhöriga gör då ofta tankevurpan att om han bara lät bli att dricka så skulle allt vara bra och vi kunde ha det fint tillsammans.
Sant visserligen,men bördan ska inte ligga där.
Du får ta ditt ansvar över ditt liv och han tar ansvaret för sitt.
Du kan välja att vara kvar och sätta egna tidsramar eller annat som skyddar dig från effekterna av drickandet.

Eller så väljer du att gå.
Valet är ditt,alltid.

Du namnger ett nick..det har jag inte gjort. Vill du forts censurera folk VG gör det i din tråd.
Trevlig helg

Känns jobbigt idag :( 5 dagar sedan hon skrev sitt brev till mig, och jag svarade ju tyvärr tillbaks vad jag kände och att hon kunde ringa mig om hon kände för det. (sorry), var säkert dumt av mig... men jag försöker å fokusera, men väldigt jobbigt...läser en bok som heter hemligheten nu...funkar lite men måste boka någon tid snart å prata.

... Berra. Skam och skuld har många av oss tillräckligt mycket av. Om du visste hur många ADHD har stöttat och hjälpt sista månaderna skulle du nog inte skrivit som du gjort nu när hon kämpar.

Carina (från alkoholhjälpen) skrev så fint inlägg om att medberoende idag inte egentligen klassas som en egen sjukdom.
Jag kan inte varken bestrida eller hålla med.

Jag vet i alla fall att jag för egen del sätter etiketten medberoende på mig själv.
Just oförmågan att sätta sunda gränser och sätta mig själv i fokus.
Att hela tiden glida iväg och gå med på saker som man egentligen inte vill.
Sakta skjuter man sitt eget självförtroende och självkänsla i sank.

Kanske har man en benägenhet för att "trilla dit" på en beroende partner.
Kanske är självkänslan så skör redan i ingångsskedet.

Jag vet i alla fall att jag för egen del varit både stark och beslutsam och handlingskraftig när det gällt mycket annat i mitt liv.

Men när det kommit till min drickande partner har jag haft väldigt svårt att sätta ned foten och sen stå för det.
För mig har det inte funnits någon genväg.
Precis som för den som dricker och vet att den borde avstå.
Så vet vi lika väl att vi borde sätta gränser eller kanske tom lämna relationen för att hitta igen oss själva.

Men vi förmår inte.
Läs runt här och bilda dig en egen uppfattning.
Kanske hittar du någon som påminner mycket om dig,dvs en gammal tråd som du kan följa och se vad den personen gjort.
Kanske finns alanon i din hemstad.

Just att börja klippa trådar och tentaklar till den som dricker och rikta kraften mot dig själv för att kanske tom kunna vara en hjälp i långa loppet om du väljer att stanna kvar i relationen.

Välkommen hit!

..men vi hjälper nog inte oss själva o andra om vi "kammar medhårs" hela tiden. Problemet för merparten här är att vi kan inte hantera alkohol..o det behöver vi hjälp med. Måtte alla här lyckas!

För att vi har svåra problem med alkoholen och för att vi ser vad den ställer till med. Gör oss till kriminella, till svikare, lögnare. Vi sviker oss själva och vi sviker våra löften.

Han är borta ur mitt liv nu

.... "vann" igår. Det var nog klokt att inte berätta för dottern tror jag, eftersom hon förmodligen tar ordentligt med stryk när du dricker. Men du (eller mr Hyde) verkar vilja leka med elden nu. Tänker på stunden vid sjön och på att du förmodligen körde med promille i kroppen igår. Drömmen vill hjälpa dig, jag hoppas verkligen inte att det är på väg utför nu och att du ska behöva ner djupare och vända. Hyde vill säkert så gärna att du hamnar i fängelse och förlorar allt.... familj, hus, jobb, hälsan som nyss var rätt utmanad. Håller han på att lyckas? Håller han på att förföra dig ner i träsket ordentligt?

Jag hoppas och tror att det goda i dig vinner. Använd kryckan Antabus nu. Kram!

Tack AlForest för att du försöker få mig att se ljuset i tunneln ? efter ca 1 h så ställde jag mig bara upp och gick väldigt snabbt till tåget istället för systemet.Gick snabbt så jag inte skulle ändra mig, som om systemetbolaget inte finns i stan där jag bor haha och även om inte så finns Malmborgs där jag kan köpa min 12 mellanöl som jag annars brukar! Aldrig strävat av att bli nitad /full sen att jag blir de till 90% är en annan femma. Jag gillar effekten av A, jag känner mig avslappnad, hjärnan går ner i viloläge och de är då jag känner att jag kan välja själv om jag vill tänka/grubbla eller inte, men pga jag inte kan sluta dricka så blir jag automatiskt full! De kan ta timmar men full blir jag.
De du skriver om självförtroende fy vad jag hoppas du har rätt, de är nog A och O för man ska lyckas med detta! Iallafall för mig! Just nu är de mer den negativa listan mot den positiva listan som avgör om jag ska dricka eller inte! Just nu vinner de positiva - Men de är lätt att glömma och de är det jag är rädd för. Även de du skrev ang att lita på sig själv. Att veta att man inte kommer gå emot något som är skadligt för en och bara följa de, istället för detta velande och osäkerheten ! För just nu litar jag icke på mig själv! Om man inte ens kan lita på sig själv hur kan man börja lita på andra! De är min kropp min hjärna men ändå så kan man inte styra eller kontrollera de. Hur länge har du varit nykter nu?

Som sagt tack för dina meningar, jag uppskattade dom väldigt mycket. Och nu är jag inne på min 10:de dag och halva helgen har gått ? Hoppas de går bra för dig med? ?

Har suttit här o läst lite trådar...kan inte låta bli att göra en elak kommentar (gör den ju i min tråd). De finns de som hela tiden skyller sitt A-beroende på annat, som en psy-diagnos typ adhd. Dessutom gömmer sig bakom fina ord...tror att man är för mer.."har fint jobb"...etc. Skriver sen "drack några dl vodka innan jag körde o hämtade min dotter".
SKÄMS ?

att höra från dig, Pi! Jag är själv allt närmare det stadie du beskriver, men är fortsatt fashinerad av alkoholfrågorna...

efter mig och hur jag har det.

Jo, allt är bra. Nykterheten är en självklarhet för mig nu, och därmed har alkohol för mig personligen blivit en ickefråga.
Jag är fortfarande inne och läser här ganska ofta, men skriver inte.
De flesta frågorna och svaren kring alkohol finns i hundratals trådar och inlägg här inne redan.
När jag var ny läste jag i genom dussintals bra trådar, det var ett bra stöd för mig då.

Kan också nämna att jag nu varit befriad i 487 dagar, eller 16 månader.

Ha det gott!

Single-varannanhelgs-pappa är jag. Nykter nu 26 dagar. Har bestämt mig att förbli nykter. För sonens (o min) skulle. Vad gör jag ensamhelgerna? Har ju inte hunnit vara många nykta helger än. Städa, tvätta, handla mat, läsa, tv, träna. Har liksom inte riktigt vant mig än. En sak är dock säker, jag dejtar inte, klarar inte det än och nykter... Det är en stress detta med single-liv, tankar på framtiden, dejting, ensamhet etc. Jag tänker så här, gilla läget idag, du mår bättre om ett halvår, allt löser sig......tids nog hittar jag någon när jag minst anar.
Trevlig helg!!! ?

Om jag inte varit alkoholist skulle jag säga, kanonbra. Men. Eftersom jag ju inte ska dricka alls är det ett skav av oro inombords just nu.
Igår satt jag o snackade med en kollega innan vi åkte hem. Vi bestämde AW nästa fredag och då sa jag "ok, bra, då är jag nykter denna helgen så får vi se hur jag gör nästa." Använde strategin att skjuta upp.
Därefter ringde de två yngsta barnen, och meddelade att de inte skulle vara hemma under kvällen utan övernatta hos pappa respektive kompis. Plötsligt befann jag mig åter i ambivalensen, tio sekunder efter jag bestämt mig för att låta bli systemet.
Under bilfärden från jobbet fortsatte jag och kollegan prata. Jag satte ord på ambivalensen, sa med en suck att nu öppnades plötsligt en dörr och här sitter jag nu och funderar på att köpa sprit trots att jag har alla argument emot.
Såg vägvalet bokstavligen framför mig när jag valde att svänga av mot tätorten istället för rakt fram på motorvägen och hem. Inte utan ångest och tvekan - som jag mötte genom att bli mr Hyde. Jag gör väl vad jag vill. Och behöver dessutom till apoteket och snusaffären. Eller hur?!?
Inne på systemet var det fullt av folk. Jag stötte på en kompis med familj som bunkrade upp. Hon hälsade glatt med ett "heej, är DU här!" Jo, jag borde verkligen inte vara här, svarade jag. "Joho, kvittrade hon, alla får handla här! Kolla in det här vinet, (visade upp en bib) jättegott! Det här iskallt, alltså, fantastiskt!" Varpå jag lyfte näven jag höll min hela vodka i och sa "mmm, eller den här, byxvarm" med ett snett leende.
På något sätt gillade jag mr Hyde där. Det är lugnt, tycktes hen säga, du är alkis och det är ok, dina vänner vet att du är det och ser det som helt normalt...alkisar dricker byxvarm vodka och vi andra sätter vinet på kylning, men det är bara två olika sätt att dricka på...
Jag var fortfarande inte helt säker på hur jag skulle göra. Äldsta dottern kanske ville hem senare men jag fick inte tag på henne. Så jag drack ett par dl....
Då fick jag meddelande av henne att hon ville bli hämtad. Och jag körde!
Jag kunde valt att ringa exmaken och be honom köra henne. Jag kunde bett grannen som ändå skulle ut och hämta sitt barn att ta med henne också. Men jag ville inte att min dotter skulle veta att jag drack igen. Hon är den som blir mest sårad och orolig.
I bilen hem satt jag och funderade på om det luktade sprit. När vi kom hem drack jag en liten skvätt till men slutade sedan.
Vi hade soffhäng och småprat resten av kvällen, men då och då stördes välbefinnandet av tankar. Fan, att jag drack ikväll! Om jag vetat att hon skulle hem, då hade jag låtit bli. Eller hade jag det? Jag vill tro att jag skulle låtit bli.
Jag blev aldrig märkbart berusad igår. Därför mår jag fysiskt bra idag. Men jag hade druckit när jag satte mig bakom ratten och jag tillbringade inte den värdefulla tiden med dottern nykter. Hon har inte sagt något. Kanske märktes det inte. Både igår och idag ville jag berätta för henne, men för vems skull? För att bikta mig själv? Om det inte märktes kanske det var bättre att hon slapp veta.
I natt drömde jag om att jag körde och såg blåljus blinka bakom mig. Att jag blev stoppad och fick blåsa. Lysande lampor runt bilen, blinkande blåljus, jag sittande vid vägkanten, poliser runt mig. Världen rasar....fängelse, böter jag inte kan betala, husförsäljning, indraget körkort...
Är det värt risken?

Det gäller att hitta något som motiverar en mer än a. Inte så kul till att börja med....

Sex veckor, eller 42 dagar utan öl ?
Måste säga att allt börjar ordna upp sig!

Sover som en stock.
Magen har kommit igång igen
Suget är mer eller mindre borta

Det ända som finns kvar är tröttheten, hade en period för ett par veckor sen med massor av energi.
Men senaste veckan har varit hemsk, orkar knappt röra mig efter jobbet.
Jaja jag är nöjd ändå, är inte onykter iaf..

Antar energin kommer för eller sen

Tack Sisyfos och bedrövadsambo!! Jag struntade i städningen. Och även igårkväll! Och nu imorse har jag bara diskat undan i köket (det jag struntade i igår). Om en halvtimme ska vi cykla till badhuset. Jag och barnen. Mannen ligger bakis med vidöppen balkongdörr. Superkallt därinne men han mår väl så pass illa...

Han dricker när han är ledig och är bakis dagen efter. Turligt nog stör han mig inte som förr när han väckte mig och grälade. Han beter sig inte illa. Men. Han drack i ett rum och jag och barnen fredagsmös i ett annat. Vi hade tända ljus, chips, godis, läsk och en bra film. Vi vaknade tidigt pigga imorse. Min man missade både fredagsmyset med oss och en rolig lördag på badhuset. Han kastar bort livet enligt mig. Men jag känner mig inte bitter just nu. Bara tacksam över att jag har vaknat ur den där bedrövliga dimman. Förr eller senare tror jag han kommer att tvingas bryta med alkoholen. Annars kommer han att dö i förtid. Jag kan stanna i detta äktenskap så länge han inte beter sig illa. Om några år kanske vi skiljs åt eftersom intressena blir så olika när en prioriterar att dricka och den andra prioriterar familj, hem och aktiviteter. Tillsist finns ju inget gemensamt kvar. Och jag äcklas ju av drickandet och det är en dålig komponent för att vara ihop.... att känna äckel regelbundet gentemot den man ska attraheras av....

Idag är jag på bra humör får jag säga. Och nu ska jag leta fram våra badkläder. Ikväll när vi kommer hem igen ska jag pynta huset med lite ljusslingor. Och dricka julmust ? inte julpynta förstås men det är en förberedelse.

Ha en fin lördag allihop och skåla i julmust!

Kramar!

var är du? Ute i matematikrymden?

Bättre, sämre, oförändrat?

Hej hoppas det är bra med dig ?
Det var länge sen jag såg några inlägg från dig.
Hur har du det?
Kram

Vi får verkligen hoppas att han får den hjälp han behöver nu. Du kan inte göra mer just nu. Nu måste du lägga tid och energi på dig själv. Börja med att starta en tråd under "Förändra sitt drickande". Kämpa!

Att ställa ultimatum är att sätta gränser för sig själv. Var går din gräns? Är den kanske redan passerad? Vad blir konsekvensen då? Att fortsätta hoppas och bli besviken gång på gång kommer bara att dränera dig på all energi, lust och glädje. Då finns det till slut ingen ork kvar för att "satsa" på egna intressen.

Ja, gränssättningen känns genom att jag beslutade mig för att göra det jag gjorde. Och det är sant att det är han själv som måste ta ett beslut, men ibland måste man visa vägriktningen åt någon annan.
Men jag vet att han inte är så störande att det behövs ett akut ingripande så förmodligen händer inget. Han bor i en lägenhet där han inte har något ljus, kontraktet är uppsagt men han bor kvar ändå. Känns lite tråkigt!
Som sagt jag kämpar med ett eget beroende och jag klarar det inte riktigt!
Han har redan fått med mig i sitt fall och nu kämpar jag på egen hand. Men sitt eget fall får han ta hand om själv.

Vi får se hur det går, ingen lever för evigt.

?