Senaste kommentarerna i forumet

Så roligt att du har lyckats ta dig hit och mår bra. Det gör mig glad. Jag önskar dig all lycka i kriget mot alkoholen.

Kram på dig!

Det låter som att du varit ett närvarande och omhändertagande syskon i många år. Kanske alltid. Nu känner du att det trots dina ansträngningar och din goda vilja inte hjälper. Din bror har fortsatt problem med alkohol och dess konsekvenser. Vad fint att du hittat hit! Här finns erfarenhet och vilja till förståelse. Mycket omtanke.

Jag blir lite nyfiken på vad du vill. Du nämner några alternativ. Vad skulle du må bäst av i längden?

Om det känns okej. berätta gärna hur det går för dig, vad du tar för beslut nu, hur du eventuellt förmedlar det till din bror. Jag hoppas att du får svar av andra användare, det kan ta lite tid ibland för en ny tråd att få fart.

Varma hälsningar Li-Lo

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Såg ditt inlägg och blev så glad! Grattis! Så bra tänkt. Man blir starkare när man kan säga att man inte dricker utan att skylla på nåt annat. Jag upplever nog att man blir respekterad för det. Ha det så gott.

Wow! Vilken känsla när jag vaknade i morse. Sovit helt ok och kände mig pigg och kaffesugen. Upp och full fart mot kaffekokaren och ut mot brevlådan för att hämta dagens tidning. Najs! Kaffe, cigg och läsa lite i morgonsolen var riktigt härligt. (Nästa krig blir att lägga av med rökningen)

Jag har fått för mig att när jag dricker för mycket alkohol så får jag ont i kroppen och då framförallt i lederna. Funderar på om det är kroppens reningsverk som inte orkar med och att det gör så hela kroppen mår dåligt. Ja, så måste det vara eftersom jag inte har ont någonstans i vanliga normala, nyktra fall.

Nu tänker jag fokusera på att vara nykter och må bra plis att njuta av det i fulla drag. Semestervecka tre har börjat och jag har mycket att uträtta här hemma och tänker passa på nu när jag mår bra.

Attack och tänk positivt!

Hej! Tack för dina mycket tänkvärda ord. Du har helt rätt! Jag klarade av 53 dagar (tror jag att det var) utan alkohol i förra försöket. Därefter vet jag inte vad jag tänkte på, eller om jag över huvud taget gjorde det? Dessa dagarna mådde jag så bra efter att kroppen hade återhämtat sig och torkat upp efter marineringen.

Denna gången har jag precis som du skriver mer erfarenhet av att möta suget och ändra tankarna över alkoholen. Vetskapen om att jag kan klara av vissa situationer bättre gör mig lite starkare för varje gång. Det är faktiskt en ren glädje och jag njuter faktiskt av den.

Hej på dig! Jag har liksom inget val om jag vill må bra. Innan april i år när jag gjorde mitt första ärliga försök att bli av med skiten så mådde jag sämre och sämre. Såg mer och mer sliten ut. Jag började misstänka att jag fick ont i lederna när jag drack mycket rött vin. Konstigt kanske, men så kändes det.

Jag önskar dig lycka till i kriget mot alkoholen.

Jag kunde inte längre låta barnen lida av mina fyllor. Jag blev rädd för mitt okontrollerade drickande och hur det påverkade dem. Och jag hade nog av att vakna med minnesluckor.

Män (förlåt alla för nu generaliserar jag!!) saknar ibland förmågan att uttrycka sig nyanserat. Kanske är det din mans sätt att försöka stötta när han säger att han kommer att bli förbannad? Vad vet jag...

Tror mycket på att prata. Men jag är ingen terapeut ☺.

Du funderar om ifall du får ett återfall. Men kanske bättre att tänka på dina kommande nyktra dagar istället?
Idag ska jag vara nykter, du med? Efterhand kommer din man att se att du försöker och dag för dag kanske hans insikt om ditt mål och ett nyktert liv växer? Min man var trött på mina ständiga "jag måste sluta dricka " följt av "köp hem vin" bara någon vecka senare. Det blir ju inte så piffigt i längden.. .

Nu är det dags att släpa mig ur sängen, väcka barnen och börja en ny vecka. Jag ska vara nykter och det känns så bra!

Denna tråd verkade verkligen dig en rejäl skjuts framåt Gunda? Härligt! Vilka kämpare ni är! Läser era respektive trådar även om jag kanske inte är så flitig på att kommentera.

Hej hon e nog tyvärr alkoholist jag har själv hållit på så men nykter i 150 dar vill inte se alkohol.Vet inte hur gammal du är men tycker du ska prata med nån som kan hjälpa dig detta e inte ok kram finns här om du vill jag e mamma till 11 o 14 årig flicka .lycka till

Jag håller med i ovanstående inlägg. Det är hans beslut, du var inte för hård. Din sambo måste se till att göra en hållbar förändring för sin egen skull. Men det är alltid jobbigt med separationer oavsett vad de beror på. Styrkekram

Tror faktiskt jag börjar känna mig helt normal igen, iaf i kropp och huvud ?
Sen att man har en sjukdom som aldrig försvinner är en annan sak, känner mig iaf stark idag.
Hoppas det känns likadant i morgon

Jag har inte sett några inlägg från dej på några dagar. Men ibland hinner eller orkar man inte alltid skriva. Vill vara säj att jag saknar dej och hoppas allt väl med dej. Kram

Bra att du var/är tydlig och att du gör handling av dina ord. Förstår ändå att det är mycket känslor, MEN du gör rätt!

Alkoholberoende sägs väl och tror jag klassas som en sjukdom. Är inte helt påläst kring detta. Men har hört att en del är fast i beroendet redan vid första fyllan. En hel del människor med alkoholproblem har s a s "inte en chans" när de väl har börjat dricka. Chansen är att erkänna detta, ta hjälp och förhoppningsvis hitta en livsstil och strategier för att hålla denna sjukdom i schack resten av livet.

Ja, mina rader till dig ovan är ett försök till att kanske lindra skammen och ångesten. Kanske har du varit extra känslig för drogen och ruset? Å ena sidan är det bra att du använder denna ångest och skam som en påminnelse om att det du känner idag, vill du inte känna mer. Nu när du börjar bygga din nykterhet kommer du att bli starkare och starkare för var dag, stoltare och stoltare. Jag läste några kloka rader från någon en gång: "Om jag visste det jag vet idag, hade jag inte gjort det jag gjorde igår, men om jag inte gjorde det jag gjorde igår, hade jag inte vetat det jag vet idag".

SÅ må lämpligt dåligt idag, det kommer en morgondag jag lovar. Nu vänder livet för dig ska du se!

Sitter här i soffan med skam och ångest för att jag har kunnat låta det gå så långt att jag antagligen aldrig kan dricka mer. Känner som ett stort misslyckande just nu. :( jag vet att det är bra att jag tagit ett beslut att sluta och att jag har erkänt för min man. Men känslorna känner jag ändå :(

Tack surkärringen, det betyder mycket att få prata med någon som vet vad man går igenom. Min man förstår allvaret men han vet ju inte riktigt vad han ska göra, och det är ju jag som måste gå igenom det själv. Även. om han är en väldigt bra person så är han inte speciellt förstående. Han sa tex igår - får du nu för dig att du ska handla vin om några veckor eller om ett halvår så kommer jag bli fly förbannad på dig... jag förklarade att han absolut inte kan bli arg, det hjälper inte mig alls. Till hans försvar så är han trött på mig och alla mina problem, det har varit en lång lista på tragedier i mitt liv som att jag nu lägger alkoholist till på listan gör ju inte saker bättre. Eller så blir det bättre om jag klara av att sluta. Men jag vet om jag skulle få ett återfall eller vilja dricka igen nångång så kommer han bli jättearg. Kanske så arg att han inte vill vara med mig mer. Jag visste detta innan, precis hur han skulle reagera om jag verkligen sa att jag hade tappat kontrollen helt, men jag måste erkänna det. Jag kan inte fortsätta såhär.

Stark du är som tog tag i din situation du med. Vad var det som gjorde att du kände att det var nog?

Tack för alla Grattis!

Håller tummarna för er kämpar här på forumet, ni kan också....
Ge inte upp...
Kram?

Det går inte att luta sej tillbaka, jag gjorde samma fel i fredagskväll. Men det är nog som många skriver, en lång process. Vi måste ha tålamod.
Låter intresserat med religionshistoria. Lycka till med allt! Kram

Åter två dagar av semestern, som jag inte kan räkna. Drack 1 flaska vin i fredags (själv). I lördags blev det 4 öl (3 folköl och 1 liten starköl) i under eftermiddag och tidig kväll, hemma hos en kompis. Kände mej dock helt nykter när jag gick till sängs i gårkväll. Så idag har jag kunnat jogga en lång runda, städat och fått saker gjorda.
Men jag är besviken över att jag inte kan låta bli alkoholen, under fler dagar. I lördags var ölen nog mer som "återställare", än "social dryck". Hemsk känsla egentligen. Nu har jag drygt en semestervecka kvar. Det ska nog gå bättre, har planerat in flera trevliga aktiviteter. Kämpar vidare ?

Ja popcorn är ju supergott!
Jag poppar mina i kokosolja det blir alltid perfekt!
Men åh, även med popcorn är det ju så svårt att sluta.. morot är inte salt nog för mig.. kanske bättre att gå och lägga mig. ???
Tack gulle du för tipsen i alla fall ❤

Det blir nog så!

i dipp? tillsammans med en kopp te och ett iskallt vatten med en citronskiva i. Popcorn är också gott.

Jag är hungrig!!
Nu när jag inte dricker alkohol om kvällarna (och en massa tomma kalorier) måste jag ha nåt annat och helt plötsligt tror jag att jag kan trycks i mig vad som, eftersom "allt är bättre än alkohol ".
Två mackor och ett kexchoklad senare är jag fortfarande jättesugen och hungrig på nåt..
Vad ska jag knapra på nu?
Tips mottages tacksamt...

Vi startade denna tråd.
Jag har ett återfall mitt i så jag kan också skriva
att det är en månad sedan mitt återfall.
Mår så oändligt mycket bättre än då vi började.
Hur mår du min vän <3

Det är bara att dubbelköra på, köra hårt på jobbet och köra hårt på nykterheten! Det är skönt att vakna utvilad och fräsch, så är det bara.