Senaste kommentarerna i forumet

Blir så trött på att skriva samma saker och läsa samma saker jag själv skrivit. Föll av igen, men vitt sen igårkväll. Det är när jag slutar föra dagbok som det liksom inte finns att jag fuskar?
Har så mkt fint att leva för så börjar om med min hälsa och nykterhet som prio ett så får övriga problem lösa sig.

Suck....

...det är så skönt att veta att man inte är ensam. A är inte ens vän, allt drama, allt skit som händer i mitt liv är oftast kopplat till A. Jag har bett om hjälp nu till min läkare, och hoppas nu få medicin, typ antabus eller annat.
Det är nu dag 2 som jag nykter - skönt. Men jag har svår ångest och tungt tryck på bröstet och kan fortfarande inte ta mig upp ur sängen.

Jag behöver vara här ❤ så man inser att man har ett stort problem med A samt så är "alla" helt underbara med peppning, råd och erfarenhet.
Korken kan jag sätta på men när den väl har öppnats dricker jag varje dag. Puh! Och det är inte bra för jag får inte uppleva baksmällan utan mest det positiva med A, vilket inte är bra!

Så underbart att du bestämt dig och är stark.
Idag är jag darrig. Vi har druckit massor! Jag och min man pratade tidigt imorse om våra alkoholproblem. Han höll med mig. Idag är vår första dag. Vi kallar startsträckan för detox och ska rensa kropp och hjärna. Jag är så innerligt trött på att vara trött. Nu är jag så långt nere att jag tom bett självaste Gud om hjälp. (hoppas det finns en sådan för nu behövs hen!)

(ser att du ändrade autokorrens gin till "fin") Och hej(a) på dig, Gunda! Jag följer med spänt intresse din historia åsså!

Säger jag också!

Haha

– jag tycker INTE vår Heueh ska ha en gin-dag!! Varken med eller utan flicka. Så de så.

Dessutom utspelande sig på den tiden när unga kvinnor enbart doftade blomma och sket rosenblad om ens det!

Lustigt, den där affischen av och med Albert Engström med devisen "Kräftor kräva..." införskaffade jag i tonåren och hängde upp i hallen därhemma, – jag tyckte om bilden på arg Albert, kräftornas (som inte förekom i vårt Norrbotten = exotiska) röda färg mot det svart-vita och den underbara allitterationen k-k-, d-d som jag i och med det upptäckte. Men, mina föräldrar tyckte inte om den, utan den plockades ned. Långt senare förstod jag att det hade med deras så dåliga erfarenheter av spritkulturen att göra att man inte ens ville höra talas om skiten, än mindre propagandan för den. Detta tabu kom förstås att trigga mig lite senare...

Idag är sista dagen på semestern.
Jag kan inte fatta att jag har klarat det, inte en droppe och då har jag varit och campat, ätit flera gånger ute, varit på festival och konserter, firat födelsedagar och varit utomlands.
Jag trodde det skulle vara svårare för mig men kanske är det annorlunda denna gången? Jag har ju som tidigare nämnt försökt förut. Vad är skillnaden?
- Denna gången är barnen äldre och jag har lovat dem.
- Denna gången har jag pratat med mina vänner och har deras fulla stöd.
- Demna gången har jag ett arbete jag trivs med så vardagen är faktiskt helt ok.
- Denna gången hade faktiskt inget val.

Jag är fortfarande lite orolig för att trilla tillbaka. Samtidigt känns det så långt borta. Att inte dricka alkohol är inte hemskt och tråkigt det är ju faktiskt jättebra. Jag upplever mer, jag MINNS så mycket mer, jag tränar oftare och jag mår så mycket bättre.
Det är verkligen bara en vinst!
Kämpa på alla där ute! Tillsammans är vi starka!

Ja du bjuder på många goa skratt ??
Ha en fin dag utan flickor på utedass!

Jag har sagt att det inte kommer in någon alkohol i mitt hus.. Men har lite svårt att ö.h taget tänka mig en man i huset. Helst då att det börjar med vänskap. Kommer ihåg när jag var singel sist och skulle träffa en engelsk kille. Halsade en folköl innan jag klev ur bilen för att jag var nervös. Bättre då att lära känna varann som vänner först..

Vad jag/du/ni kallas eller diagnostiseras. Vi har alkoholproblem. Kroniska. Sen kan man använda ord som vi själva bäst kommer överens med. Poängen är att vi gör något åt problemen för att få ett liv vi trivs med. Ett liv där vi kan må gott och göra saker vi mår bra av. Kram❤️

Välkommen hit..Det verkar som om du har bra planer. Det är viktigt att ha mång strategier för alla möjlig tillfällen. På semesterresor kan någon sträcka fram glas åt en. Då är det bra att ha tänkt ut hur man ska agera. Ta en stund i taget och ta hand om dig själv, det är viktigast . Jag har aldrig ångrat en nykter dag. Kram

är överstånden men då och då dyker det fortfarande upp bilder på Facebook med glada människor och dukade bord. Det får mig att tänka på en episod ur min fars liv som han har berättat mer än en gång:

Det var på trettiotalet, han var ung student och bjuden på kräftskiva någonstans ute på landet. Det var en stor fin kåk, snudd på herrgård, och det var åtskilliga blivande ingenjörer på plats. Med tanke på den status en ingenjör hade i samhället på den tiden var där också en hel klase med förhoppningsfulla unga damer. Långborden stod dukade och dignande av kräftor och alla de likvida medel som Albert Engström år 1922 propagerat för med frasen "kräftor kräva dessa drycker". Min far var där tillsammans med en god vän och studiekamrat, låt oss kalla honom Gustaf. Snart skålade man och skrålade man av hjärtans lust, stämningen steg med var snaps och det hela artade sig till en mycket lyckad tillställning.

Även om det här var en med dåtidens mått mätt modern kåk så hade man, trots att man hade dragit in rinnande vatten till köket, fortfarande utedass. Av skäl som ligger gömda bak tidens dimmor hade utedassen på den tiden mer än en holk att sitta på, kanske kändes det som helt rätt miljö att sitta och diskutera politik i, vad vet väl jag? Hursomhelst lär det vara från den tiden uttrycket "att snacka skit" kommer. Praktiskt var det i vilket fall som, med så mycket folk på festen var det en väl frekventerad plats. Så småningom hamnade även min far och Gustaf där, i stilla konversation placerade på de två mittersta holkarna, alldeles innanför dörren.

Samtidigt hade en av de närvarande flickorna blivit varse ett illavarslande bubblande och morrande i sitt innanmäte. Kanske hade hon ätit för många kräftor, kanske hade hon blandat de olika dryckerna lite för omdömeslöst, under alla omständigheter blev ett besök på hemlighuset av nöden. Allteftersom hon vandrade mot den avlägset belägna lilla byggnaden blev nöden större och hennes steg snabbare för att så småningom utvecklas till fullskalig panik när hon insåg att hon kanske inte skulle hinna fram. Så småningom nådde hon dock den hägrande dörren och öppnade den samtidigt som hon drog ner byxorna, vände sig om, backade in, satte sig i Gustafs knä och släppte loss syndafloden. Gustaf fylldes i detta ögonblick av motstridiga känslor, han hade nog hoppats på kroppskontakt med ett exemplar av det motsatta könet på denna fest, men omständigheterna kunde ju vara bättre.

Flickan flydde hals över huvud och Gustaf lämnade den byggnad han nu inte längre ville vistas i, bredbent och uttalande ord och fraser som inte lämpar sig för återgivning. Min far, som inte drack, mer av ekonomiska skäl än av övertygelse, åtog sig att skjutsa hem en alltjämt svärande Gustaf som satt inlindad i en filt, med sina nödtorftigt avsköljda byxor i bagageutrymmet. Och så var den kräftfesten över.

Ha en skön söndag!

... köra onykter... det låter ju allvarligt. Där är man nog tvungen att agera något av "polis", med risk att verka medberoende, eller hur?

Det låter som abstinens det där, och den går som bekant över. Kontakta gärna vc i morgon och be om Antabus, eller annan hjälp de ev kan erbjuda. Sedan kan du med fortsatt lätt hjärta åka på en skön semester med din vän, förhoppningsvis. Ha det brai!

Jag tror att budskapet måste få tid att sjunka in. Det är provocerande att höra ordet "alkoholist", det väcker säkert olika känslor av skuld, skam, rädsla, etc. Dessutom är det numera närmast att betrakta som ett skällsord, som att säga "neger"...

Lite knepigt när man inte blir tagen på allvar! För mig kändes det konstigt först men inser att de förstår inte....

Läsa dina funderingar och om dina framsteg! Allt kommer att landa!
Precis som du ska jag träffa en man som är helnykter, hur skulle det annars gå?

Stor kram❤️

Vill flika in att en del personer kan ta antabus och ändå dricka utan symptom. Det sliter dock mycket på levern.

Det är verkligen en lättnad att sluta försöka hålla koll på alkoholintaget. Men ibland råkar jag hitta nya gömställen och då stiger mitt blodtryck omedelbart. Dessutom bär jag på en ständig oro för att han ska ge sig ut och köra bil onykter.

Ibland inser jag att jag måste förstå att livet kan vara så tungt att alkoholen tycks vara enda ljuspunkten, men ofta tar irritationen över. Jo, jag gör saker på egen hand, går på konserter, jobbar ideellt, läser, handarbetar och gläder mig mycket åt träffar med barnbarnen 30 mil bort. Jag har också ffg varit på en utlandsresa tillsammans med en väninna. Vår hund fick vi ta bort för några månader sedan - och då fick vi mindre anledning att gå ut och spontanträffa grannarna. Mannen har blivit allt mera sjukdomsorienterad, det är begränsande, men ändå förståeligt. Alkoholsuget, smygdrickandet och lögnerna begriper jag mig däremot inte på.

Rövarkulan2 vart är du och hur mår du?
Saknar dig. ?⭐️

...en utmaning. Bor i centrala Sthlm, pubar överallt, kompisar som festar hela tiden. Jag måste bryta upp med många eller berätta för de hur det är, men det får bli små steg. Detta är dag 1 som jag är nykter. Mitt hjärta känns redan lättare. Men jag kallsvettas och har ångest. Hela dagen har varit förstörd. Vill inte ha det så här längre.
Tack för alla tips!