Senaste kommentarerna i forumet

Rätt väg. Nått jag har funderat en hel del på indag är Tålamod, Rom byggdes inte på en dag. Det viktigaste först, vi kan inte hitta alla lösningar på drickandet på en gång. Men sakta och säkert går vi framåt och under tiden kommer insikterna.
För någon månad trodde jag inte att jag skulle nå hit men nu har jag många veckors nykterhet bakom mig. En dag i taget!!
Du fixar det⭐️?

Pusselbit som saknas, så då är det bra att börja fundera vad du ska göra för att hitta den. ?
Jag vet i alla fall att min pusselbit saknas och jag letar febrilt för att hitta den.
Att skriva här och gå på AA är mitt försök att hitta ??
Sov gott ??

Idag har jag glömt att ta medicinen jag fick utskriven för några veckor sedan och jag mår mycket bättre. Nu blir det ingen mer medicin. Bra mat motion och ingen alkohol. Jag hänger lite på min bror. Hoppas att han orkar bära mig en bit så får jag bära honom när han är svagare. Vi ska ta oss ur alkoholträsket tillsammans. Ingen av oss ska fastna.
Ikväll är jag hemma själv. Duvorna och fasanerna i barndomens skog kommer inte att hålla mig vaken i natt.

... har en bra plan och kan få en bra start på en förändring. Vi är många här som gjort konstiga och hemska saker med giftet i systemet. Slå inte för hårt på dig själv, men dessa erfarenheter kan ju fungera som en motivator och drivkraft (d v s dit vill vi inte igen).
Det jag delvis glömde skriva som också är viktigt för mig att vara medveten om är vilka risksituationer/triggers du kan ha: T ex för mig har det blivit en ovana att jag åker förbi puben på vägen hem från kontoret (Finns många av sådana här i Sthlm). Ofta har det också handlat om att jag varit trött, vilket jag varit konstant känns det som sista 10 åren då vårt första barn föddes. För mig är det alltså extra viktigt att ha bra sömn, men också att se till att äta något bra mellanmål där vid kl. 15 så att jag håller blodsockret/energin. D v s se till att man identifierar sina triggers/risksituationer och sen planerar hur man ska hantera dom.

Ser fram emot att höra mer från dig, en dag och stund i taget. Vi väljer livet och friheten!

Nej, jag tror inte han kommer hålla detta. Mitt förslag är att du slutar räkna flaskor, boxar och burkar. Du kan inte kontrollera hans drickande. Och slutar du räkna och leta så befriar du dig självvfrån ett jobbigt moment.

Kan känna igen det med att den som dricker alkoholen blir elak till sättet att prata, märker inte av det själv och svarar man på det så är det en annan som är dum.
Vet inte riktigt hur man ska ställa sig till någon som själv inte inser att de inte kan hantera alkohol.

Ja, så rätt. Att vara tydlig är nog det bästa Så att hon vet vad jag kan ställa upp på, hur länge jag kan tänka mig att ha överseende och när jag inte vill längre.

Ja du har säkert rätt. Kroppen behöver verkligen läka. Och det är såååå skönt att slötitta på TV i sängen och veta att man inte druckit något utan vaknar pigg i morgon ?

Ja, det är kanske det som är jobbigast att alkoholismen är så nyckfull. Ena dagen är allting soligt och alla sorger glömda - hos samtliga parter. Nästa stund är det galenskap, oro och misär.
Sex månader är nog väl länge.

Ja, det är den här kombon av att min sambo både är ett offer för en sjukdom och även håller på att förhandla om beslutet. Vet inte om förhandla är rätt ord, förhala är nog bättre.

Jag berättade för mina närmsta vänner men dom avfärdade det direkt och tyckte inte alls att jag var någon alkoholist, haha, då får dom väl tro det men JAG vet! Det verkar vara ganska vanligt att en del runt omkring en anser att man inte har problem, vilket blir ganska tokigt om de får en själv att tro att man inte har problem.

borde också se sin egen del i dina bekymmer! Han har låtit sitt barn växa upp i skuggan av alkohol! Orsak och verkan existerar inte för en alkoholist. Din pappas problem kan du inte göra något åt men väl dina egna. Gör det innan du är lika fast i det som din pappa. Fokusera på dig själv, investera i dig själv!

Tack för dina fina svar. Jag ska resa bort med en god vän som inte dricker nästa helg på semester i 2 veckor, då brukar jag inte dricka men det håller aldrig när jag kommer hem. Tänkte försöka med antabus och att vara i en ny miljö kan vara en bra början.
Det syns ingenting på utsidan att jag dricker mycket, jag tränar, har ett bra jobb som jag sköter men dricker iallafall. Inte varje dag men flera ggr i veckan - alldeles för mycket. Ångesten är svår att hantera. Så som många andra som dricker så har jag haft det bitvis trassligt i livet och har känt att alkoholen hjälper att glömma för stunden men sen när man inte kan sluta dricka, det är svårt. Det går inte att dränka sina sorger och problem för de jävlarna kan simma.
Men jag vill inte dricka mer, jag har gjort hemska saker på fyllan. Ska kontakta min läkare på måndag.
Tack igen för ditt stöd.
Det kommer att bli en tuff resa men jag ska klara det.
Greta

Säkert allergisk mot vin överlag. Suck.
Tur det finns annat gott. Vatten med lime till exempel. Synd bara att jag gillar vin så mycket, det alkoholfria var liksom lite min tröst..
Idag har jag lagt färdigt mitt 500-bitarspussel. Gissa vad. Det saknas en bit...
Jag började lägga det samma dag som jag bestämde mig för att bli nykter. Och det saknas en bit. En råkade jag få i dammsugaren för två veckor sedan men min man plockade fram den. Som en symbolisk gest för mig nästan..
Och nu saknas det en freakin' jävla pusselbit.. det kan en ju också överanalysera.
Nå grattis på 25,62-dagen till mig.
Nu måste jag skaffa ett nytt pussel..

Bra jobbat.. Så skönt att du märker positiva saker med nykterheten snabbt. Ser jag en fru i skogen med skimrande hy så vet jag att det är du.. Kram..

Välkommen hit till oss som finns på forumet. Här finns mkt stöttning och kloka själar. Att du nu börjar skriva och förmodligen läsa är en bra start. Du inser att du inte vill och kan förgifta dig längre. Gällande antabus tror jag att du vänder dig till din Vårdcentral (och förmodligen husläkare)
Några andra tips från min sida som nu är inne på ca 9 veckor som nykterist.
1. Se till att ha koll på basala saker som kost och sömn. Försök även att motionera på något sätt. Promenader i frisk och fräsch sensommar- och höstluft kan vara välgörande. Är ju också något läkare rekommenderar om man känner sig deprimerad o s v.
2. Läs och skriv på forumet
3. Skriv ner alla negativa saker som alkoholen innebär för dig och påminn dig om dessa om/när suget sätter in. Ditt inlägg idag tycker jag talar sitt tydliga språk att: "Nu räcker det! Detta vill jag inte längre!"
4. Har du möjlighet att gå på något AA-möte?
5. Gör det enkelt för dig att klara av din nykterhet: Ut med alkoholen ur hemmet?! Välj bort events/situationer som innehåller alkohol, eller se till att t ex köra
6. Försök "spela hela filmen", d v s visst kan det vara skönt första timmen och första 2 glasen vin eller öl eller vad man nu dricker, MEN sen då, Hur fräsch känner man sig efter några timmar och när man vaknar på natten med hjärtklappning och ångest? Eller dagen/dagarna efter... o s v

Det var några tankar från min sida, stort lycka till nu, detta kan bli första dagen på ett nytt liv för dig!
Det är såååå värt det att slippa dricka!
//M

Kan lägga till en dag iaf. Under dagen har jag haft mycket funderingar och grubblat över mitt drickande. Det känns bättre nu, men är trött och ska lägga mej tidigt. Ska bli skönt att vara pigg och utvilad i morgon.
Bedrövadsambo; Tack för dina ord. Ja, nykterheten är nog en lång process. Men jag ger inte upp ? Kram ?

Jag följer också dig och din kamp, du har verkligen kämpat du också.
De här sista veckorna har du verkligen fixat det kanonbra, lika att du börjat skriva mer
jag tror det är otroligt bra. Hade jag inte hittat detta forum så hade jag heller inte
hittat till AA, det är jag helt övertygad om.
Det där med AA är otroligt bra för mig, Jag behövde inte fundera på det där med
sponsor, jag fick erbjudanden av två tjejer och ringde upp dem båda och till slut valde jag
en av dem, det är kanontjejer båda två men man kan ju inte ha båda.
Det har gått i rasande fart, förstår knappt själv vad jag går igenom.
Men nått som gjort att det blev så här, är att jag är villig att hitta mig och varför jag
tillåtit att det gått så här långt med alkoholen, vad det är som styr mig.
De pratar om en högre makt, men det behöver inte vara någon utifrån oss
själva det kan vara vårt eget inre som är den högre makten.
Pratet om gud bryr jag mig inte om utan låter det bara vara.
Vist är det på ett sätt definitivt men det är nog så jag vill ha det.
Jag vill nog aldrig dricka mer, men samtidigt så känner jag att jag inte ska bli för
säker för det är som du skriver, suget poppar upp när som helst och det har
jag ju fått känna på den här veckan. Men jag har
klarat det och jag lovar mig själv 24 timmar, det ska jag vara nykter.
Kram på dig och jag hoppas att du får en fin semester i värmen.

Pi och bedrövadsambo. Det är verkligen fint att människor som ni och flera andra på forumet finns. Jag känner att ni verkligen bryr er fast vi aldrig har träffats. Situationen känns emellanåt overklig. Nästan som att jag bor här tillfälligt, fast jag i andra stunder tänker att detta kanske är bostaden resten av mitt liv. Det är väl så att separera. Vi har ju levt ihop i 33 år med pauser på ca 2 år. Jag tror aldrig jag har älskat någon annan man. Vi får se om universum har någon ny man för mig i detta liv.. Jag har svårt att tänka mig det i alla fall. För några år sedan tyckte jag att nykterister verkade trista.. Idag är det den enda typen av man jag skulle kunna tänka mig .. Kanske om ett år, eller så... Det är nog slöseri om en sån kvinna som jag ska leva ensam resten av mitt liv haha..Nädå.. Jag klarar mig nog..Kram på er och hoppas alla har en fin kväll. Önskar miss lyckad som sitter och lyssnar på regnet...

Happy ending blir det till slut! Du måste ha tillit för att det blir bra till slut ❤️ Styrkekramar i massor till dig!!!!

Hej Gunda,

Jag är imponerad av din resa hittills. Jag har följt dig och sett hur du har kämpat. Att ta steget till AA är stort och i någon mån definitivt. Att du dessutom på så kort tid skaffat en sponsor är ju kanon. Jag har själv besökt AA från och till genom åren men dock aldrig varit i närheten av att få en sponsor. Tyvärr ligger nog mycket av det på mig själv. Jag har otroligt svårt att lämna ut mig själv och har en nästan sjuklig integritet. Jag önskar att så inte var fallet men är något jag har lärt mig att leva med.

Just nu har jag ingen fungerande AA-grupp "i närheten". Jag känner dock att detta forum fungerar som något slags AA för mig.
Sköt om dig/Tjalle

Hej på er alla duktiga,
Har nu "passerat" den första månaden av nykterhet och börjat så smått på den andra. F n går det ganska lätt att motstå suget. Jag drar dock inte för stora växlar på det utan vet att lusten till att dricka kan komma från en sekund till en annan. Min fru tar sig ett glas vin, då och då, till maten. Jag kan inte låta bli att förundras att det finns personer som kan hantera alkoholen som hon. Hon kan "suga" på en flaska i ca 5-6 dagar. Ett glas till maten och sedan vill hon inte ha mer. Så har jag aldrig någonsin upplevt det hela. Glas ett är ju liksom bara lilla a.

Jag lider av överskottsenergi. Tror att det är en kombination av min nykterhet men också att jag, mer eller mindre. blivit av med både min ryggvärk och magbesvär. Nåväl, ett egentligen angenämt problem men, som jag skrivit tidigare, måste jag nog varva ner emellanåt. Idag tog jag en rask och lång promenad. Två timmar och trettio minuter och 16 km. Det är inte utan det känns lite i höfterna.

Tankarna går fram och tillbaka och jag tänker mycket på vad jag gjort genom åren. Jag vet att det inte alltid är meningsfullt att älta det gamla men det är bara så att det är någonting jag måste igenom. Jag kan få flashbacks för sådana saker jag gjorde för 20-25 år sedan. Hur tokigt är inte det??

Nu är det lugnt ett par veckor men sedan bär det av till "solen" en vecka. Just nu känner jag mig lugn för detta. Vet att jag klarat av sådana veckor förr. Icke desto mindre vet ni ju alla vilka frestelser som uppkommer på en sådan semestervecka. Jag har även en annan "utlandsvecka" i slutet av september men den är av den mer "hälsosamma" sorten.

Ta nu hand om er alla, både ni som är nyktra och ni som försöker att bli det.
Tjalle

Tack! Även att det var lite rörigt i texten men det blir lite så när man skriver av tankarna!!

Det låter som du har det fruktansvärt svårt just nu. Jag känner så med dig!

Finns det ingen som kan hjälpa er nu? Någonstans där du och barnen kan vara så du får återhämta dig?

Jag förstår också att det är svårt att be om hjälp när man inte har någon kraft. Att just be om hjälp kan vara det svåraste. Men du behöver hjälp nu.

Jag tror på lyckliga slut ❤

Två veckor nu sen min akuta sjukhusvistelse. Har hänt så mycket sen dess och nu är allt ännu värre än innan. Orken slut. Jag har ont. Barnen behöver mig mer än nånsin och jag går på knäna. Biter ihop. Snart ramlar jag ihop. Önskar på kvällen när jag somnar, om jag alls gör det, att jag inte vaknar igen. Orkar inte vakna till dethär virrvarret som är ett oändligt svart hål av bekymmer varenda dag. När nån liten sak lite lättar så brakar hela helvetet löst på nåt oförutsätt håll istället. Och nu har jag inte ens hälsan mer. Tar nöjt de starka medicinerna jag måste ta för det domnar lite i hjärnan då också, ångesten släpper för en stund men kan ju inte fortsätta med dessa piller för då är jag snart pillermissbrukare också. Kroppen har redan markerat "stop, du klarar inte mer" och så läggs det på en ännu mer sten ändå. Ursäkta språket, men vad fan ska man göra när det känns som man saknar all makt och kontroll över sitt eget liv. Spelar ingen roll jag inte orkar mer, yttre omständigheter tar ingen notis om min vilja eller ork.

Det blir som det blir, det går som det går. Men något happy ending lär inte min historia få.