Senaste kommentarerna i forumet

Oj nej Bedrövadsambo! Det var en oväntad vändning! Hoppas du hittar nåt sätt att hantera besvikelsen och att ni på nåt sätt får det att funka ändå. Om det är det du ändå vill i längden. Att flytta när man har barn kan vara svårt, med barn med specialbehov kan det vara nästintill omöjligt, så jag förstår du inte själv vill flytta med. Och som du skulle även jag nog tänkt tanken att han ordnar tid och rum
för att kunna dricka igen, kanske inte avsiktligt men lockelsen kan säkert bli större ensam hemma 15 mil bort från den som nykterheten hållits för.

Stor kram till dig!

Du fick mig precis att sluta tycka synd om mig själv för att jag är alkoholist, tack!!!

Jag vet att jag kommer få ett mycket rikare liv nu när jag slutat med alkoholen! Jag vet att det är nu eller aldrig. På något sätt är jag tacksam att mina fyllor spårat ut fullständigt den senaste tiden. Jag kan inte hantera alkohol och kommer aldrig att kunna göra det. Slutar jag nu när mina barn är små 4 och 6 år kommer jag få ett bra liv och barnen kommer så småningom bara minnas en nykter mamma. Skulle jag dricka igen skulle det gå riktigt utför för mig. Jag skulle så småningom förlora familj, vänner, jobb etc.... det första alternativet låter betydligt mer lockande, speciellt eftersom min egen mamma är alkoholist på heltid. Jag har vuxit upp med alkoholism och jag vill inte att mina barn ska uppleva samma skit som jag.

Min man supportar mig till 100% och dricker ingenting. Vi har ingen alkohol hemma och hittar på saker tillsammans. Går ut och går på kvällar tillsammans etc...

Jag lider även av ångest och depression, vilket alkoholen förvärrar så det finns inget positivt med att dricka för mig.

Jag vill inte förlora min familj etc precis som min mamma gjorde.

Jag vill vara totalt närvarande för min familj. Det är min drivkraft! Jag känner inte igen mig själv när jag blir full och blir rädd för mig själv! Jag har nästan varit på väg att vara otrogen tre gånger på fyllan! Jag litar inte en sekund på mig själv under alkoholpåverkan! Jag tror att jag kommer bli nykter denna gång, har en annan känsla, är fast besluten om att klara detta. Jag vet vem jag är, vad jag inte tål, konsekvenserna och ångesten jag får efter en fylla (en vecka)

Tack vare ditt inlägg så känns det helt plötsligt lite coolt att sluta med alkoholen! Nu ska även jag sträcka på mig! Kram

Jag har inte planerat något som kan riskera att falla dit det närmsta månaderna! Jag försöker också att ta dag för dag och inte planera för stort. På något sätt känns det skönt att man bestämt sig för att inte dricka och jag har insett och förstår att jag inte klarar av att dricka en till droppe någonsin! Jag är en alkoholist!

och lång nykterhet Miss Lyckad.

Självklart ska du vara glad, nöjd och stolt över att du valt ett nyktert liv. Det är ju det enda fungerande alternativet för oss som haft problem med alkoholen. Ett liv i frihet.

Din flytt innebär dessutom ett liv i frihet i dubbel bemärkelse.

Kramar!

Att sluta helt är väl en sund inställning? Alkohol är ett gift som möjligen kan intas sällan och i små doser för att inte vara farligt. Det är beroendeframkallande och det kostar många människor relationer, jobb, ekonomi och själva livet. Det förstör livet för anhöriga och kostar samhället en massa pengar. Hade a varit en ny drog så hade den aldrig blivit lagligt att bruka i vårt samhälle idag. Bara det är väl tillräckliga skäl att sluta helt?

Det finns massor med människor som klarar sig utmärkt utan alkohol men i vårt alkoholstinna samhälle så är det de som är normbrytarna vilket jag tycker är konstigt när man tänker på det?

En får också tänka på att människor har olika känslighet för alkohol, så bara för att en del kan dricka lite och lagom på ett sätt som inte skadar dem eller deras närstående så betyder det inte att andra kan göra det som vi alla vet. Dessutom tycks det bli det värre med åren och fler och fler åker dit.

Jag har slutat för att jag kände att jag drack mer och oftare än jag ville. Så jag tänkte att jag slutar nu när jag kan. Dessutom ville jag inte hålla dörren "på glänt" eftersom jag visste att risken för både sug och återfall skulle öka i och med det. Med dörren stängd har jag varken haft sug eller något återfall och alkoholtankarna upphörde också med en gång. Jag har testat att ha uppehåll men det har bara triggat sug och en längtan att snart få dricka igen. Sen när jag väl har börjat ökar toleransen snabbt och jag överkonsumerar igen. Så den här gången är det för alltid.

Mitt inlägg handlar inte om att moralisera, jag vill bara belysa ett alternativt tankesätt. Det är helt ok att sluta helt.

I min framtid ser jag mig både festa och ha kul och dansa utan alkohol. Innerst inne tror jag det kommer att gå bra men jag behöver fortsätta träna min hjärna på att se mig själv som en nykter person med alla utmaningar som finns framför mig.

Så tänker jag :)

Även om jag försökt få honom att förstå hur jag känner och upplever vår situation, verkar det inte som om han tar det till sig.
Inget av barnen har heller direkt till honom sagt att de inte vill lämna sina barn (2,4,11 och 13 år) till oss. Det har bara pratat med mig. Den äldste tillbringade alltid en vecka hos oss varje sommar när han var 3 - 8 år. Även hans lillebror har varit här själv några gånger som liten, men när min man inte kunde lova att vara nykter under barnbarnens besök, vill inte heller jag att de ska komma hit. Barnen samarbetar med mig, så jag kan besöka dem regelbundet, men jag missar det roliga att få ha hand om de små på egen hand - utan föräldrar.
Det finns försvårande faktorer som att han medicinerar för nedstämdhet/depression sedan många år samt har två andra medicinska diagnoser som försämrar livskvaliteten ganska märkbart.

En kompis slutade med alkohol helt. Han la ner det. Dock sa han inte att han aldrig skulle dricka igen. Men han slutade likväl helt med alkohol. FÖr en tidsbegränsning skulle bara bli en längtan till den dagen och sen skulle det eventuellt bli kalkon direkt. Dock kanske han en dag skulle ta ett nytt beslut. Idag fungerar det mycket bra för honom. Han höll dock upp 2-3 år helt. Då ställer hjärnan om sig helt (oftast) samt så kan situationen förändrats. Individ+situation=beteende

Jag personligen håller oftast upp en viss tid, för att jag måste fokusera på annat som är viktigare, vikt, hälsa och form. Men har tidigare slutat helt och hållit upp runt 7-9 månader två gånger men sen tagit beslut att dricka igen. Dock har jag inte varit helt medveten om besluten och jag har fallit hårt efter dessa gånger. Idag ska jag bara ha kontroll på skiten. Går dels i terapi för ett förändrat beteende och jag tänker att situationen oftast avgör hur det slutar. Dricker jag en öl med grannen eller vill jag bara fly tankarna ensam framför datorn. Dessa två scenario brukar sluta väldigt annorlunda även om jag inte alltid blir dyngrak framför datorn precis.

Viktigt att förstå varför man dricker. Längtar man efter en rejäl fylla för att slippa känna något och ha det som flyktbeteende så är det ju bara att skita i drickat för det finns bara en sluthållplats då.

Varför han inte erkänner.... alkoholen skadar hjärnan ibland ungefär på samma ställen som åldersdemens... Det kan göra det svårt att se orsak-verkan. Kanske därför han blånekar. Du kan inget göra tyvärr och, nej ni överdriver inte. Det vet ju du som börjat fundera över din egen konsumtion. Fundera mer tycker jag. Du kanske inte har möjlighet att se klart på det senare. Varför vänta tills det blir värre?

... funkar för mig, än så länge (har gjort så i 9 veckor). Jag har gjort en hel del tokigheter med giftet i kroppen och när jag läser andras trådar så har det ofta handlat om att man når den s k "botten". Det kan ju vara olika för olika personer såklart. Det kan handla om att man har kört onykter och åkt dit, förorsakat olycka, familjen har övergett en, barnen vill inte träffa mig o s v. Hur som helst verkar vissa när då mår jävligt dåligt med superångest använda denna erfarenhet till en drivkraft/motivator på något sätt.

Så jag vet inte om du behöver krascha mer för att landa i en mer hållbar nykterhet. Din (och många andras) hjärna verkar ju glömma bort de negativa konsekvenserna efter ett tag. Eller behöver man krascha och kanske förlora jobbet eller familjen? Kan man inte sluta tidigare för att man inte vill att det ska gå så långt?

En annan tanke som hjälpt mig denna gång är att tänka: Jag slipper dricka idag! Jag kommer därmed att må bra imorgon, i alla fall bra mkt bättre än om jag bedövat mig.

"Spela hela filmen-verktyget" har också funkat för mig, d v s visst känns filmen bra i början efter 2-3 öl och timmarna, men sen då...., hur känns det sen, t ex på morgonen när man vaknar och tittar sig i spegeln?

Vet inte riktigt vad du menar med den sista frågan riktigt. Kommer jag aldrig mer att dricka? Jag hoppas det, ser redan så mkt vinster med att inte skicka i sig nervgiftet. Men jag vill inte låsa mig vid att säga aldrig, det skulle då bli en besvikelse för mig, vilket i o f s är väldigt vanligt med oss som har mer eller mindre problem med alkohol. D v s att man tar ett snedsteg eller återfall som en del kallar det. Vill hellre kalla det snedsteg och jag har ännu inte valt att kalla mig för alkoholist (jag gillar inte ordet och den etikett den ger på människor, är ju fortfarande ett rätt laddat ord). Däremot skulle jag gärna vilja kalla mig nykterist. Jag mår inte bra av alkohol och har valt att sluta med det.

Hur som helst, lycka till med dina val och funderingar.
Fortsätt och läs och skriv, det är också en riktigt bra hjälp!

//M

Jättebra att du klarade dig utan, känner igen mig i att inte ha några problem att umgås utan alkohol med vänner o s v. Detta att "programmera om" hjärnan går, det kräver lite disciplin och tid, och såklart motivation. Man behöver inte agera på ett sug, men det är ju bra att man är medveten om när och i vilka situationer som man tidigare valt att dricka. Så att man kan planera hur man kommer runt eller förbi.
Tänk vad fräsch du (och även jag) kommer att känna dig (oss) imorgon!

... nykter :)
Jag har faktiskt inga problem att umgås med vänner & bekanta nykter, det jobbiga är att jag vill åt den där känslan när arbetsveckan är över. Öppna en kall öl och slappna av. Fast sen öppnar jag ju flera... Imorgon är det Lördag och det innebär vanligtvis att man fyller dagen med något trevligt tillsammans med familjen, för att sen avsluta med mat och så klart ett antal öl. Utan det senare känns dagens aktiviteter inte lika roliga. Denna betingning måste bort från mitt huvud.

Imorgon är det bara aktiviteterna på dagen som är det roliga!

Andersson123 och Morgondag, tack för stöd och pepp! Och Andersson, jag hoppas det är OK att jag hänger i din tråd, annars måste du säga till. Jag har ju en egen någonstans :)

Jag rekommenderar att du gör ett totalstopp på lite längre tid än 2 veckor och gör en utvärdering efter det. Du skriver att du älskar alkohol, men du märker att det eskalerat. Det är precis så det funkar med nervgiftet/alkohol. Hjärnan behöver mer och mer för att uppnå ngt slags rus.

Min egen resa kring alkoholen började med att jag (liksom du verkar det som) hade en romantisk bild av att kunna sitta och ta några öl, i princip vilken dag som helst på en pub på väg hem från jobbet. Det var ju så härligt när det blev kontinentalt och så fort man sågs skulle man ses över en AW. Nu, ca 20 år senare efter denna kombination av den kontinentala och den nordiska/ryska (kröka till rejält på helgen), är vi många som har problem med nervgiftet. Det är ju mycket pengar i denna alkoholvärld som man liksom man gjorde men nikotin, försöker upprätta hålla en bild av en härlig och fri livsstil.

Vill inte blir för långrandig kring detta, men det jag gjort märker jag är att jag först har ändrat attityd till nervgiftet/alkoholen. Hur j-a fräscht är det egentligen? Läste att bara är i Sverige kostar alkoholen ca 7.000 människors liv varje år. Var fjärde sjukhussäng upptas av alkoholrelaterade skador/sjukdomar. Alkoholen kostar oss medborgare ca 170 miljarder/år, vilket kan jämföras med t ex hela grundskolan (som i o f s kostar ca 220 miljarder). Jag tycker hela industrin är tragisk. MEN visst har jag haft mkt roligt också p g a alkoholen.

Jag pladdrar på märker jag, lite ostrukturerat...
Jag har nu varit utan skiten i ca 9 veckor och det kan jag rekommendera, det finns ett liv efter alkoholen eller rättare sagt tack vare att man är nykter, fräsch och närvarande.

Läs på forumet, skriv gärna lite och fundera sedan på hur du vill göra. Här är du inte ensam och här finns många stöttande själar.

Lycka till !

Idag har jag varit på min första fest sedan jag slutade med A. Det gick jättebra. Jag skålade med vatten, hade roligt och det var ingen som anmärkte något på att jag bara drack vatten. Saknade inte alls att dricka.

Jag tycker att det är en kanonidé att bjuda med din sponsor! Annars kan man alltid avstå från aktiviteter som äventyrar nykterheten. "Sjuk" kan man alltid bli, och man kan hitta andra sätt att träffas senare. Aktiviteter som är intimt beknippade med just drickande tror jag man ska vänta med tills man känner sig hundra procent stabil i sin nykterhet.

På grund av att jag har barn med särskilda behov kan jag inte flytta med honom, även om jag hade velat. Det finns inte i boken ens. Dottern måste ha båda sina föräldrar i samma kommun, och hon måste ha föräldrar som kan umgås och samarbeta. Det vet min sambo, och det respekterar han. Men särboskap kan förstås funka. Ett tag. Jag har dock stort behov av vila, och lör-sön vill jag göra så lite som möjligt. Inte vara på resande fot, det fixar jag inte i längden. Det första året var vi särbo, och det funkade. Men det hade inte funkat längre än ett år, för min del. Jag känner ett par där mannen veckopendlat i 18 år. 30 mil enkel resa. Han kommer hem varje torsdagkväll och reser igen söndagkväll eller tidig måndagmorgon. Skulle jag aldrig fixat! Och min sambo har ett jobb som kräver att han jobbar varannan helg, och jag jobbar alltid mån-fre. Suck.

När jag slutade dricka alkohol. Tror att hjärnan varvat mycket när man dricker. Jag satt ju uppe på nätterna i telefon eller framför datorn. Det tar ett tag för hjärnan som fått så mycket kemisk stimulans att återhämta sig. Hela kroppen och hjärnan stabiliseras efter ett tag. Ta hand om dig❤️

Nu har sambon börjat jobba igen, och han höll sig nykter hela semestern. Inte jag dock. Första två veckorna var jag helnykter, men när jag började jobba igen återföll jag i vanan fredag-lördags-vin. Förvisso inte mkt och väldigt stillsamt, blir inte bakfull alls. Och begränsat till fredag-lördag. Sambon verkar okej med det, och jag låter det vara så tills vidare. Men allt har ändå tagit en ny vändning. Min sambo har fått nytt jobb och ska därför flytta. Vi blir särbo igen, eller som han uttrycker det "vi får två hem". Jag vet inte vad jag ska tänka, tycka eller tro just nu. Jag är tveksam till att det kommer att hålla mellan oss, och då får det bli så. Det finns en mening med allt, och vi var kanske inte menade att "åldras ihop". Jag vet ju att han vantrivts på det jobb han fick här i min hemstad, och jobbet är oerhört viktigt. Om man vantrivs ska man inte stanna kvar. Han har fått ett kanonjobb och det är "bara" ca 15 mil dit. Det funkar inte att pendla dagligen, men veckopendla funkar förstås utmärkt. Men jag uppskattar ju verkligen vardagen vi har ihop! Så jag känner mig lite sviken faktiskt. Lite ödets ironi kanske. Och jag kan inte låta bli att tänka att eget hem på annan ort kanske ger honom möjlighet att börja dricka igen. Jag vill inte tänka så, men hur skulle jag kunna låta bli? Idag ringde jag hem fem-sex gg i rad, och blev kopplad till telefonsvarare. Direkt tänkte jag "har han..." Till slut ringde han upp. Mobilen var på laddning i ett annat rum så han hade inte hört den. Ska misstänksamheten någonsin släppa? Den som lever får se.

Lät jag bli att åka på. Du gör som du vill Gunda och du har planer för nykterheten. Jättebra. Det finns inget som är viktigare än att hålla sig nykter. Eller hur? Vi campade nyktra några gånger. För mig var det inget problem,men exet verkade sakna sin alkohol... Det känns att du har kommit in i AA-tänket. Mycket bra jobbat❤️

Liljonkvast, förstår att det är kämpigt. Men du kommer ångra dig! Drick några trevliga kolsyrade drycker istället :)

ikväll är vi vita!

Tröttheten behöver inte alls bero på antabus. Min sambo sov nästan dygnet runt de första nyktra veckorna. Det tar tid för kroppen att läka sig.

Tröttheten behöver inte alls bero på antabus. Min sambo sov nästan dygnet runt de första nyktra veckorna. Kroppen behöver läka sig.

Bra mantra. Tacka antabus för att du vaknar utan baksmälla imorgon!

Jag älskar alkohol men märker att allt eskalerat.. jag vill liksom aldrig ha en ledig hemmakväll utan lite vin. Blir knappt berusad längre och tolkar det som att min kropp vant sig totalt vid alkohol.. jag måste få stopp på detta. Jag vill ju ha roligt utan att behöva dricka. Jag smuttar lätt på vin ständigt och längtar efter ledighet för att få koppla av med ett glas. Tänkte nu försöka få stopp på detta innan det eskalerar tills jag inte kan hejda mig alls utan dricka då och då som förr. Mitt alkoholkonto är i nuläget mycket högt. Dricker både ensam och tillsammans med andra. Skämmer inte ut mig alltid vaken längst av alla men dricker tills allt är slut. Klippt 3 l på 2 dar samt 4 öl och är fullt medveten om att jag stoppat i mig rubbet helt ensam. Slutat berätta för folk att jag smuttar vin då jag insett att jag alltid dricker när jag är ledig. Nån skulle så klart reagera. Att jag spårat ut är ett tydligt tecken då jag numera dricker i hemlighet och inte pratar om det. Andra som säger på jobbet ah nu ska jag hem och ta en öl då skrattar jag och säger åh vad gott ta en för mig med men jag vet ju att jag också kommer dricka. Ska ta 2 vita veckor nu och känna efter hur det känns. Om jag ens klarar av det känns som jag inte är densamma utan mitt glas.. nån form av tomhet och omöligt att ha lika kul utan. Kanske flyr min ensamhet i glaset men det är ju trots allt glaset som får mig att inte kunna åka någonstans så det är ju glaset som isolerar mig...

Hur gör ni andra? Totalt slkoholstopp eller begränsar ni er?

... en stund eller någon timme, MEN sen då? Hur påverkar alkoholen/nervgiftet dig? Visst kan jag sakna och ibland känna suget, den där sköna känslan, MEN det finns en prislapp som jag hoppas jag inte kommer att få betala mer. Alkoholen är ett j-a skit och ett gift som förstör för så många. Jag har ändrat inställning till a, är mest förbannad på skiten och den "romantiska" bild som målas upp kring den. Alla bilder på sociala medier o s v.
För mig är verktyget: "Spela upp hela filmen-verktyget" ett av mina viktigaste, d v s om jag väljer att skicka i mig giftet, visst känns det bra i början på filmen.
SÅ kämpa på, jag märker nu när jag varit fri och nykter i drygt 2 månader att det finns många andra aktiviteter som man kan få samma känsla, dessutom utan baksmälla och ångest.
KRAM Emma!

Ja, den delen av vår hjärna där a-djävulen bor är listig och falsk. Den intalar en att man blir lycklig och visst, första 2-3 ölen och timmarna känns säkert bra, men sen då..... Ja, du vet hur filmen slutar och hur du mår imorgon. Försök göra det enkelt för dig själv, kanske kan du köra, eller säg direkt när du kommer att du inte dricker ikväll, kanske kan ta med någon god kall kolsyrad dryck.
Du fixar detta och mår sååå mycket bättre imorgon!