Senaste kommentarerna i forumet

"Sedan jag skrev sist för två år sedan har det verkligen escalerat". Så skrev du den 12 maj. Det tyder nog på att du har verkliga problem och behöver sluta för gott. Se sanningen i vitögat. Jag är känd för att säga beska sanningar men det är detta forum till för. Like it or not. Jag har själv blivit hjälpt av såna kommentarer.

Har ni aldrig haft vänner eller har ni valt bort dom till förmån för drickandet? Man kan knyta gamla kontakter igen, de flesta skulle bli glada. Att hitta partner är väl enklare än aldrig förr med alla dessa datingsidor? Eller har jag missförstått?

dina tankar är typiska när man börjar vackla och hitta ursäkter. Jag har inte läst din historia (ska göra det) men har du hamnat här så har du förmodligen ett problematiskt drickande. Så glöm alla tankar på att lära dej dricka "normalt". Har man supit sej till ett missbruk så funkar inte det. Historierna här är fulla av såna som försökt och alla vittnar om att man väldig snabbt är tillbaka i ett ökande missbruk. Jag själv är en som prövat det vid tidigare försök. Det kan finnas nån som lyckats men satsa inte på det. Jag tror inte på det. Mycket enklare att sluta och så småningom glömma tankarna på alkohol än att ständigt kämpa med att begränsa drickandet. Ta dej ur det och lev livet utan alkohol. Det går utmärkt.
Alkoholist är en benämning jag inte riktigt velat använda men så är det ju bara. Jag väljer för egen del att tänka att jag inte kan dricka alkohol och därför slutat. Allergi är en väldigt bra liknelse. Det är väl så det är. Men faktum kvarstår, har man banat upp en motorväg i hjärnan så finns den kvar. En som supit sej till ett beroende är alkoholist för resten av livet. Låter man bli alkohol är det inga problem med det men man ska veta att man kan inte bli "normal" om man säger så. Om det nu verkligen ska vara det normala, att dricka alkohol.
Jag är stolt över att inte behöva ta till alkoholen längre i alla fall

Vare sig existentialism eller Feng Shui behöver vara rätt för alla. Men visst, jag avundas de som lyckas hålla sina liv till ett minimum av prylar - kanske är mitt överdåd av grejer, till exempel sju olika stekspadar, en symptom på något annat.

Eller så tycker jag om det, jag trivs med mina grejer, lånar gärna ut och ger bort så det är inte ha mest när man dör, vissa grejer skäms jag lite för att jag skaffat så de behöver ju inte stå synligt. Saltsten från Pakistan till exempel.

Det. Är ett evighetsprojekt att hålla ordning på allt, men När man måste leta efter något varje månad lär man sig var allt ligger till slut det värsta som finns är ju när man letat efter abrovinken i två helger och plötsligt kommer på att det där kastades nog för fem år sedan. Nä, därför skall man aldrig kasta något.

Tänker på chocken man kan få av att ha stoppat någon "böna" som till form och färg verkar vara söt (=god), i munnen och det sedan smakar helt annorlunda... vinäger, salt, ingefära,... you name it! Gaaah! Något som med rätt inställning, rätt förförståelse normalt smakar utmärkt smakar nu som skit! Man äter med ögonen, det stämmer. "Fördomarna", förförståelsen ställer till det. Vi är ett trögt släkte.
Slutsats: man ska inte döma hunden efter håren.

Det går lite i perioder, ibland får jag lust att titta in här. Kanske nu i samband med årsdagen. Fem år om några dagar och det är ett datum som sitter i minnet. Tyvärr har jag ännu inte lyckats med sockret men jag kämpar vidare med det.

Bra-å-ha-träsket har jag varit fast i från födseln! Har vuxit upp i en sådan miljö, och sedan har det rullat på, trots att omständigheterna förändrats, – jag bor ju inte längre på en stor gård utan i en liten storstads lägenhet där varje cm måste vara välplanerad. Jag avundas dig, Janne, din blivande förvaringsvägg... Ska snart tömma mina sorteringslådor och skänka en del av... innehållet till den lokala välgörenhetsloppisen. Voj, va stort och luftigt det kommer att bli i min närmiljö. Och mitt sinne!!!

vaknade också upp till fågelkvitter, ett Real Madrid som CL vinnare, en liberal som tror på blocköverskridande regering, en farmor som låtsas göra fartkontroller med en hårtork och att den hemlösa man som bodde på en bänk i Manchester och var först att hjälpa offren nu har fått hjältestatus och en bostad.

Nähädu, i mina garage kastas tamejfan ingenting. Det kastas redan för mycket bra-o-ha-saker dit sambon har nycklar! :-)

Däremot fick dina imbecilla idéer mig att skissa på ny förvaringsvägg så idag skall jag bygga hyllor, jag kan ju döpa förvaringsväggen till "Papperskorgen". :-)

När jag började läsa här reagerade jag hårt på att folk nollställde om de tog några glas. Vansinnigt dumt. Bra att du tänker rätt och fantastiskt kämpat.

Vad vaknar man upp till?! Ännu ett terrordåd :-( Jag är iallafall inte bakis och ska njuta av en icke-bakissöndag.

Låt oss lämna sartre med att han för för många är felförstådd.

Igår hade jag om än inte uttalat nästan bestämt mig för att köpa med en flaska vin hem. Det glömdes dock bort. Kanske är mitt undermedvetna smartare än jag trott.

Är det 23:dagen som nykter nu? Då kan ju iaf hålla mig en vecka till så blir det en månad åtminstone. börjar ledsna på allt citronvatten för att inte tala om bubbelvatten.

Nu behöver jag hjälp av er sluta-dricka-proffs. Jag börjar gå i tankar att jag inte är alkoholiserad utan bara levde ett mycket trasigt liv utan konsekvenstänkande förut. Det lär jag ju inte vara först med att tänka och fundera kring. Finns det fall där det varit så? Där vederbörande försökt supa ihjäl sig men vaknar upp och börjar tänka igenom sitt förhållande till alkohol och landar vid normaldrickande?

Finns det folk som är övertygade att de är alkoholberoende men som inte är det? Vad
är en alkoholist, en som dricker för mycket eller en som måste ha alkohol för att fungera? Är en nykter alkoholist alkoholberoende? Kan man vara alkoholberoende utan att vara alkoholist? Om man inte behöver alkohol men dricker för mycket när man väl gör det, vad är man då? Vad är skillnaden, om den finns, mellan beroende, missbrukare och alkoholist?

Jag antar att jag går igenom någon form av obligatorisk fas just nu. Det är ganska roligt, sällan har jag tänkt så mycket kring mig själv och min omgivning som dessa nyktra dessa veckor.

Pratat med alla vänner och ex så alla vet.

Så roligt att se spår av dig här igen! Och läsa att allt är bra med dig?
Jag önskar dig en härlig och glad sommar☀️??/ mt

Är nog lugnt! En polare kommer med tabletter som knockar mig ett dygn eller så.

Så hemskt med din systedotter! Jag tycker du ska söka hjälp, kanske få nåt mot ångsten för att kunna ta itu med resten.

Bra tänkvärda ord att ta med sej, passar vid alla tillfällen. Såklart påverkar inställningen resultatet! Redan då man lagar mat känns skillnaden om man har inspiration eller bara slänger ihop nåt för att man måste. För att klara av att bli nykter måste man troligen ha nått botten för att få rätt inställning.
Det där med bönorna vet jag däremot inte om det stämmer. Lite skämtsamt sagt men det finns väl inget som säger att det är lika många bönor av varje sort? Tänk om 8 av de 10 bönorna man fått är sura? Eller kan det också ha med inställning att göra? Man blir härdad, erfaren, och så tycker man att de beska är ok i alla fall.
Lite funderingar på morronkvisten. Så intressant att gå in på detta forum, man hittar alltid nånting givande.

Hur står det till hos dig Gunda? Kram

och här sitter jag och glor.

En vecka sedan jag skrev något här på tråden och den har gått i rasande fart. Jag har tänkt att skriva ner känslor och tankar flertalet gånger dessa dagarna men har inte fått till det riktigt. Denna tråd har blivit en form av dagbok och jag har läst mycket som många av er har skrivit, men som sagt inte fått till det själv.

Nu är det dag 62,3 och jag tänker inte börja räkningen från noll igen. Alla dessa nyktra dagarna som har förflutit tänker jag inte få ogjorda utan fortsätta mitt krig mot alkoholen. Tvärtom så vill jag känna mig stolt över att det inte är 3,62. Ha!

Under denna veckan har jag inte haft det hemska suget efter alkohol. Självklart har dragningen till vinet funnits där, men inte så fruktansvärt stark och sönderslitande som innan förra lördagens intag som gjorde mig så jäkla dålig och kräkig. Örk!

Dag 44 söndag, dagarna går och drömde inatt att jag levde mitt liv nykter. Det var en skön känsla. Närvarande, lugn och glädje.

är det söndag nu. God morgon heueh, njut av dagen! Hoppas den bjuder på välsmakande bönor?
/ mt

Eller så kanske jag bara missat dem. Skickar iväg en söndagshälsning och hoppas allt är väl med dig.
Vänligen / mt

man läser något tänkvärt på Facebook, men härom dagen kunde jag läsa följande: "Vad du än tar dig för så kommer din inställning att påverka resultatet." Visst stämmer det, i min värld åtminstone. Sista gången jag var på behandlingshem så fanns det på sedvanligt vis en hel palett av människotyper där och jag får nog medge att jag hade åsikter, kanske fördomar, om en del av dem; jag fann det svårt att tro att dom som inte deltog helhjärtat skulle ha samma chans som oss andra att klara sig efter avslutad behandling. Jag har alltid funnit det lättare att utvärdera olika anfallsvinklar, både i mitt yrke och i mitt privata liv, om jag helhjärtat går in för det och gör precis som kursledaren, eller gurun eller vad det nu kan handla om, vill att jag ska göra och dessutom har som mål att få det att fungera. Ibland blir det bättre än jag förmodat, ibland blir jag gruvligt besviken, i vilket fall som har jag i alla fall försökt på riktigt och vet med större säkerhet hur jag ska förhålla mig till det i framtiden.

Gunilla Bergström (som skapade Alfons Åberg) sade i en intervju att livet bjuder oss på olika upplevelser på en bricka, vi kan inte välja bort dom vi inte tycker om utan det är bara att gilla läget och ta de goda med de onda. Ungefär som ett serveringsfat fyllt med Bertie Bott's Every Flavour Beans från Harry Potter-böckerna. Man vet aldrig vilken smak man kommer att få men man kan vara säker på en sak; för varje böna med kräksmak man får i munnen så finns det en större andel violsmakande bönor kvar på brickan. Jag har tuggat i mig ett antal riktigt läskiga bönor i mitt liv, så jag ser det som så: nu är det inte många sådana kvar, nu har jag mest bara goda kvar. Jag har svalt den där beska som förde med sig mitt återfall, nu har jag en himmelskt god en i munnen och den ska jag suga på så länge jag kan.

Ha en härlig söndag allihop!

Tack för era fina ord men vet inte hur jag ska hantera ångesten. Ligger och gnuggar benen nu. Min syrras dotter hängde sig i förrgår och det borde ju göra allt men blev bara svårare för mig att kliva av.

... fantastiska ord och en uppmuntran som för tillfället verkade funka. Iallafall någon dag.
Men nu ligger jag här och tänker tillbaka, en månad har gått och jag har faktiskt inte gjort någon förändring.. har missbrukat alkohol och även annat näst intill varje dag igen, förutom de få dagarna efter jag läste svaret..
Återigen är man i någon slagsmål förändringstankar igen, men varför skulle denna gången vara annorlunda än det 100-tals andra gångerna?

Är jag så pass gången att det kanske inte finns någon mening med att ens försöka tro att jag skulle kunna förändras ?

Jag kryper mer och mer ner i tanken att det kanske bara är att acceptera att det är så här det kommer förbli, inte ens 30 år fyllda och redan är det för sent.

Jag vet inte längre.