skrev Li-Lo i Ensamhet vid nykterhet

Tack för ditt inlägg som berör frågor som ensamhet, rädsla och svårigheter att hitta strategier för att få det vi behöver. Du har märkt att alkohol kan vara ett sätt att förändra din sinnesstämning samtidigt som du uppmärksammat att det är svårt att hitta en balans och alkoholen tar över även i andra sammanhang, så som då du är ensam. Jag hoppas att din tråd får fart och att du fortsätter skriva här.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen


skrev Nyckelpigan i Insikt mitt i ångesten

Tog tid att hitta min tråd... jag har hållit mig nykter sedan den där urspårningen, vilket är bra. Har dock haft det väldigt tufft, blivit mer och mer trött. I förrgår bestämde jag mig för att det inte gick längre, jag har varit hemma för att försöka landa. Tyvärr gick all energi åt att dra i en sak som gäller min dotter, kände hur jag villigt drogs med istället för att försöka landa. Det behövdes göras idag, men känner att jag inte är ibalans. Gick ut nu för att gå en promenad, satte mig på en parkbänk och började läsa här. Fastnade. Känner den där inre spänningen som trycker i huvudet och över bröstet, kan inte slappna av samtidigt som jag är så trött. Uppe i varv. Kommer inte ta till a, dock.
Idag skulle jag eg vara med i ett lopp (man kan gå) och jag sitter och funderar på hur jag ska göra. Det är arbetskamraterna som är anmälda tillsammans, några av dem ska gå, andra springa. När jag har kaos inombords vet jag inte vad som är bäst för mig och jag skuldbelägger allt jag gör. En del säger att det är väl bra att komma iväg, tänka på något annat. En annan del vet att det ärväldigt stor risk att min fasad går igång, det är mycket folk mm, jag kommer att stänga av och det tar i längden energi. Eller inte. Detta är ju en liten sak men just ni snurrar den runt i min skalle. Jag vill bara kunna ge mig själv tillåtelse att hoppa av samtidigt som en röst säger att det är bättre att gå iväg... jag vet liksom inte vad som är bäst för mig i någonting just nu. Kram


skrev MondayMorning i Gastric bypass, någon?

går direkt ut utan att passera magsäcken?
Kanske som att köra ut det intravenöst :D
Flera härinne har gjort GBP och har A-problem med
risk eller missbruk.


skrev MondayMorning i Nykter 2017 ! (?)

Glad att se ett par rader ifrån dig kloka Ikaros. Jag behöver dig här på forumet.

Trist att höra att det inte är på topp men som du skriver så är livet ibland.
En formsvacka, man får tillåta sig att vara där. Jag pendlar mycket mellan
intro/extrovert jag med. Hypersocial eller instängd helt ensam.

Huvudsaken är att vi tar oss igenom det utan A.

Kramar

MM


skrev Rövarkulan i Min tur nu

Det där med styrka, det vet jag inte. I bland känner jag mig liten och klen utan alkoholen i kroppen. Eftef jobbet far jag runt både inne och ute som ett torrt skinn för att inte tänka och känna efter för mycket. Ha! Det är ganska bra på ett vis för då blir det vårstädning på samma gång. Rastlös, sjukt pigg emellanåt, ner som en pannkaka igen osv osv. Stundtals även totalt omotiverad till att göra någonting alls.

Då är jag hemma igen efter dagens arbete, så det är bara till att svida om och gå till attack mot något igen. På återskrivande /läsande och lev väl där ute.


skrev Etta i Gastric bypass, någon?

Det dom sa när jag gjort min gbp, va att man fick ta det försiktigt med alkoholen eftersom man vet inte hur kroppen reagerar, men inga varningar för beroende. Jag känner mig inte beroende på det viset att jag måste dricka varje dag, men när jag väl dricker så är det precis som om kroppen inte får nog, precis som om det är något ämne i kroppen som saknas, det är så det känns när jag dricker vin. Sprit har jag hemma, men det är aldrig något jag är sugen på och ytterst sällan jag tar, en riktigt varm dag och en kall gin o tonic är gott men där får jag inget behov av mer som med vin... Mycket som snurrar runt i huvudet. Just att man får såna minnesluckor och personlighetsförändringen som sker, jag kan inte stå upp för vem jag är längre känns det som. Det har varit så här dom sista 3 åren, men minnesluckorna kommer fortare och är mycket mycket längre än i början och personligheten är total förändrad, förr va jag glad och tyckte om alla men nu är jag arg ledsen och vulgär, det är vad folk säger till mig...Valet skulle va så enkelt, bara att sluta att dricka, men av någon konstig andledning så är det inte så... Men efter i fredags så är jag rädd och tänker försöka hålla mig borta från vinet så länge som möjligt...


skrev Ellan i Om jag löser problemen kan jag ha kvar alkoholen då?

Hej och välkommen hit,
Nu utmanar jag dig lite, skrivet med en del allvar men oxå med glimten i ögat. Vad sägs om att skippa alkoholen ett tag och sedan hantera problemen. Alkoholen genererar ångest och till slut vet vi inte om vi medicinerar med alkohol eller om det är den som är det stora problemet. En del säger att alkoholism är en andlig, känslomässig och/eller själslig sjukdom. Jag går inte in mer på det här men jag tänkte mer i banorna, behöver du verkligen alkoholen i ditt liv? Det är många av oss som medicinerat ett dåligt mående med alkoholen. Då är det dock svårt att reda ut vad som är vad.
Hoppas du stannar kvar och tolkar mitt svar på "rätt" sätt.
Kram Ellan


skrev Malta i Kanske nu då?

Idag har varit en dag med nervöst fladder i bröstet. En oro som inte vill ge med sig. Jag är mycket inne på anhörigsidorna och läser. Det hjälper mig att förstå den andra sidan och det motiverar mig att fortsätta kämpa.

Jag ser även här inne att det går att få ett friskt liv. Ett liv där ens kompetens växer och tron på sig själv. Det måste vara skönt när man har någon form av uppbackning. När det finns någon som ser en för den person man egentligen är. Jag har nog i hela mitt liv längtat efter någon som jag kan dela allt med och som accepterar mig med fel och brister. Någon som inte vill göra om mig. Finns det ens? Jag ska försöka lära mig att ta hand om mig själv och acceptera mig själv. Sen, kanske en dag, finns det någon för mig med. Det är tufft hemma. En iskyla, tystnad som gör ont i mig. Är han sur idag? Har jag gjort något, sagt något, inte gjort tillräckligt? Jag behöver packa, men står nästintill handlingsförlamad och tittar på lådor som behöver fyllas. Var ska jag börja?


skrev slutanu i Aldrig mer ensam.

Tycker inte att du ska köpa hem en flaska vin. Tycker tvärtom att du ska hälla ut/ ge bort all alkohol du har hemma. Men det är vad jag tycker...För mig hade det blivit katastrof om jag hade haft alkohol hemma. Men så fungerar jag, det behöver ju inte vara likadant för dig.

Har du några strategier för hur du ska lyckas hålla dig från att dricka ensam under semestern?


skrev Bedrövadsambo i Aldrig mer ensam.

Du ska skriva för din egen skull, inte för andras.


skrev Bedrövadsambo i Aldrig mer ensam.

Varför utsätta dig själv för frestelse? Var glad att du klarat din målsättning så bra hittills. Suget kan nog anfalla då du är som sårbarast. Under semestern, då tröttheten kommer ikapp, kan nog suget bli svårt.


skrev bumbibjörnen i Aldrig mer ensam.

Vet inte varför denna tråd inte blev så populär, kanske var det för att jag mer gjorde ett statement och inte bad om råd :) vore iaf roligt att höra om någon tänkt i samma banor.

Dagarna har gått, och det har varit svårt att hålla emot, men jag har inte druckit ensam ännu, dock fått i mig A med vänner. Hur som var målet att inte dricka ensam, och det har jag nu klarat i 8 dagar. Tar en dag i taget.

Det känns som att jag kommer klara detta. Snart kommer jag ha semester 2 veckor själv, och det känns som att det kan finnas en risk att dricka under vardagarna där. Just nu är jag inte sugen...

Jag funderar på att köpa hem en flaska vin och ha stående, som en ytterligare level för att se om jag klarar frestelsen. Är detta en fälla? A som försöker lura mig till något?


skrev Dionysa i Nykter 2017 ! (?)

leker ibland. Gäller att hålla kvar den insikten. ("Insekten", höll jag på att säga... det är ju vår!). Jag har det annorlunda, samtidigt – likadant. Bra att höra från dig igen. MM nickar instämmande, tänker jag.


skrev Ikaros i Nykter 2017 ! (?)

Ibland går livet trögt. Just nu är det så för mig. Det är svårt att finna glädje och jag drar mig gärna tillbaks i ensamhet och väl där blir det ännu mer tomt.
Men jag inser att detta inte är en depression och förmodligen inte heller någon form av försenad abstinens. Livet är helt enkelt så ibland, åtminstone för mig.
Alkoholen då? Jag har inte blivit sugen på alkohol på allvar. Vetskapen om konsekvenserna och det jag läser härinne räcker för att hålla alkoholtankarna på avstånd. Med hjälp av antabus och annan medicinering går det bra.
På söndag åker jag till Tyskland och jag vågar redan nu påstå att det inte kommer att bli något problem med alkohol där heller. Jag har börjat lära mig att känna av sådant nu.
Jag är inte mycket för att räkna nyktra dagar eftersom det för mig inte är någon prestation att gå nykter en längre tid, snarast hör det till min sjukdomsbild. Men visst är det skönt att konstatera att jag varit nykter i snart sju månader nu och när livet känns litet dystert är det ändå något att luta sig emot.
Min färd mot ett nyktert 2017 är inte i dagsläget hotat även om jag befinner mig i en formsvacka.
Ikaros


skrev Brynolf27 i När man inser problemet...

Tack. Ska försöka skriva här och läsa. Har provat det mesta i behandlingsväg utom behandlingshem. Har varit inskriven men hoppade av pga nytt jobb. Kan tyvärr varit mitt livs största misstag. Kanske hade det gett mig verktygen att inte börja dricka igen?
Som många säger, det svåra är inte att sluta dricka, utan att inte börja igen. Att stå emot när hela kroppen skriker att klart du kan ta en öl.

Låser jag in mig i hemmet är det ju inga större problem. Men jag vill ju ha ett familjeliv som är normalt. Vill ju kunna hänga med kompisar, åka över till England och se fotboll, bjuda hem vänner. Det svåra är att hitta glädjen i det om man inte får dricka...


skrev Värmland82 i Ny här - tacksam för hjälp och svar!

Du klankade absolut inte ner, ville bara förklara:)
Allmänheten skiter jag i men däremot vill jag inte såra familjen och de kära igen. Vet ju hur oroliga de va sist.
Soc är ju också bara en bisak egentligen...
Bara rädslan för att sambon ska känna sig smutsig att ha Soc med i familjen...
Och rädslan att de funderar på min roll som pappa


skrev NyaMagnus i Ny här - tacksam för hjälp och svar!

... klanka ned på dig på något vis.
Det finns undersökningar som visar att svenska folket är mer rädd för att tala inför folk än att dö. Detta känns konstigt och bakvänt.

Vi alkoholister är ofta mer rädd för t.ex. Socialens inblandning än vår egen hälsa och välfärd. Jag menar att även om soc blandar sig i så är det ett mindre problem än fortsatt supande. Kom ihåg att alkoholismen är progressiv. Även om du känner viss koll idag så kommer drickandet att eskalera om du inte gör något åt saken.

Jag har all förståelse för obehaget med soc och det behöver inte bli någon inblandning från deras sida. Testa AA. Som jag brukar säga:vad har debatt förlora? Att återgå till dagens läge är ju enkelt.

Lycka till med allt nu!

//M


skrev MondayMorning i När man inser problemet...

Skriv här. Du kommer få stöd och pepp. Detta är som att ha ett AA möte i tfn 24 timmar om dygnet.
Och här finns så mycket kärlek, vänskap och förståelse. Det finns ingen här inne som kan kasta den första stenen...

Kram

MM


skrev MondayMorning i När man inser problemet...

Jag har inte heller alltid druckit i så långa perioder, inte heller starksprit. Men det är progressivt och aggressivt. Sista fyllorna var katastrof. Vadå? Jag har ju bara partat på krogen och haft kul. Jobbar som bartender så mycket att gå ut efter jobbet etc. Men det stannar inte där. Det eskalerar om man inte lägger ner skiten.

Och en öl innehåller ca 6 cl starksprit, samma mängd A.
Så får du i dig 24 st så får du i dig en hel del A. Mer än mig som drar i mig 75 cl vodka :)
Men A är A oavsett ur vilken flaska den kommer ur. Och det är den man måste akta sig för.

Ofta skriver människor -Men jag dricker ju bara folköl.
En folköl innehåller 4 cl ren sprit så dricker du ett 6 pack är det 24 cl sprit.


skrev Brynolf27 i När man inser problemet...

Så mycket och under så lång tid har jag inte druckit. Ofta är det 1 dag/kväll jag spårar ut. Men ibland varar det 2-3 dagar.
Har aldrig varit mycket för starksprit egentligen. Ölen är min akilleshäl. Kan hälla i mig 24 på en dålig dag. Starkspriten kommer om ölen tar slut.

För något år sedan var jag helt på det klara med att jag kan inte dricka A alls. Då höll jag 1 år. Sen har jag bara haft mindre uppehåll på max 1 månad. Blir inte dödsfull varje helg, men 2/3 iaf.
Så full så att mitt familjeliv och sociala liv inte fungerar.

Så nu måste jag börja om igen. I tisdags var jag stensäker på att aldrig dricka igen. Men redan nu känner jag hur något knackar mig på axeln....


skrev MondayMorning i Gastric bypass, någon?

GBP opererade som fått risk/missbruk, bl.a. min bästa väninna.
Många här inne som skriver är opererade så det stämmer nog.
Undrar om man får den infon:- Ja du kommer bli smal men du kan
få A-problem? Talar läkarna om detta innan?

Kram

MM


skrev Bedrövadsambo i Min sambo ljuger om att han har druckit

Allt blir inte lugnt och bra direkt förstås, det är en stor sorg att tvingas bryta upp. Men det blir bra till slut. Ha tillit för det.
Styrkekram ❤️


skrev MondayMorning i När man inser problemet...

det är därav att jag inte vill ha ha 0,0 öl. Rädd att smaken ska trigga igång. Sen tillhör jag typen som vill bli aspackad när jag dricker och blir jag inte det så kan jag lika gärna dricka vatten. Jag har två års nykterhet mellan 2012-14, men trodde jag var botad och gick på en AW. Kört igen. 2 öl ledde till återkommande återfall, och sista gången i Oktober 2016 drack jag 7-8 liter ren sprit på 8 dagar. Med risk får hjärtstillestånd och hjärnkramp. Bara att fatta att det kommer inte funka. Ant. så super jag ihjäl mig, eller trillar framför spåret i t banan, Det kommer bli min död om jag inte lägger av. Så 3 ord finns alltid i min skalle. JAG KAN INTE. Det kommer aldrig nånsin att funka. Livet blir lättare när man accepterar detta. Och när man accepterat det, så känner man frihet.


skrev Brynolf27 i När man inser problemet...

Fy fan med ringen, sorgligt det där.

När jag höll upp ett år så körde jag alkoholfri öl. 1:a och 2:a ölen funkar bra. Men sen vill min hjärna det ska hända något.
Så är kluven till alkoholfri öl. Ibland är det kanon och får en att känna gemenskapen. Men ibland gör den mig bara mer sugen.