Senaste kommentarerna i forumet

Det finns många olika typer av alkoholism, och även gradskillnader på s.k. periodare. Även detta hur periodiciteten utvecklats. Fanns den från början, eller utvecklades den över tid. För min del har den utvecklats över lång tid.
Det ligger också i sakens natur att om man dricker hårt och intensivt, så kan det inte pågå under längre tid.

Det här att någon inte kan bli s.k. måttlighetsdrickare (småkonsument) är jag övertygad om att det gäller för alla former/typer av dryckeskaraktär när det utvecklats ett beroende, när någon blivit alkoholist. Sjukdomen är progressiv oavsett dryckesmönster.

Det skulle väl inte vara så svårt att göra statistik över hur stor andel av de som först utvecklat alkoholism, som sedan lyckas bli måttlighetsdrickare. Jag tror det är en mycket liten andel. Nära noll.
Självklart kan man misslyckas att klara av att leva nykter om man slutar helt. Så som t.ex. jag gjort ett par gånger. Men, och det är viktigt, har man levt nykter en längre tid, så vet man fördelarna med det. Även om det är svårare att åter igen sluta efter en längre tid med återfallsdrickande, så vet man vad man har att sträva efter, alla fördelar med att leva nyktert, samt att man skaffat sig erfarenhet av hur man ska gå till väga. Man har tidigare verktyg som är användbara.

Periodare kan liksom alla andra alkoholister naturligtvis påverka genom förändringar, men här finns bara en förändring som hjälper och det är helnykterhet, inte minska eller försöka kontrollera genom planering mm

Nervcellerna i hjärnan är ju precis som alla andra celler en del av kroppen. Är man nykter i ett år uppfyller man inte längre diagnoskriterierna för alkoholberoende. Men...
Om man någon gång uppfyllt dessa kriterier innebär det att hjärnan under den tiden lagrade väldigt starka känslominnen. Därför kan man snabbt återuppta samma mönster om minnet triggas. Hur lättriggat det är beror på hur drickandet sett ut och hur allvarlig beroendet varit (ju fler uppfyllda kriterier, intensivdrickande mm).
Så funkar ju mycket annat inkroppen. Tänk på kindlingeffekten när det gäller kramp, depression, DT mm. Även muskelminne fungerar så.
Periodare har kanske varit långt ner i beroendetrappan och funnit att kontrollerat eller måttligt drickande är mycket svårt. Några av oss har aldrig druckit normalt. Jag tänker periodare som allvarligt beroende, men som inte orkar eller vill dricka på det destruktiva sättet men inte har något mellanläge. Det finns inget fysiskt behov så till vida att klara vardagslivet nykter. Däremot ligger beroendet och väntar på en signal, något som triggar igång långtidsminnet och därmed tvånget, eller suget att dricka. Då och då avleds det eller kämpas emot och vi luras ett litet tag att vi har kontrollen. Men allt som oftast blir det snabbt mer och mer, tills man är inne i slukhålet igen. Vi tillhör inte den gruppen som kan lära om till måttligt drickande genom beteendeterapi, eller som kan smådutta med ett glas här och där. För mig har det aldrig varit syftet med drickandet heller, så varför skulle jag ens vilja försöka?
Tänk alkoholberoende lite som typ ett och tvådiabetes. Typ ett är helt utan egen insulinproduktion och det finns ingen ännu upptäckt orsak, kan heller aldrig botas eller mildras. Typ två kommer smygande av livsstilsfaktorer (vilka delvis påverkas genetiskt), senare debut och kan påverkas av individen själv genom olika livsstilsförändringar.

Det är inte helt lätt. Ikväll delade jag och maken den där flaskan vin jag fick av brorsan. Jag glömde ta med den till min fars 85 års firande.
På något sätt är det ju så meningslöst att dricka en halv flaska vin. Jag blir inte nöjd. Hela själen skriker att den vill ha mer. Lockar och pockar och försöker med allt för att få mer A. Ikväll tänkte jag tanken att ta ett glas whisky som jag iegentligen inte tycker om. Jag väckte helt enkelt a-djävulen och den ville ha mer. Onödigt gjort men nu finns det inte mer vin hemma så nästa gång kanske jag klarar mer än 2 veckor...
Nästa helg ska jag åka tåg till föräldrahemmet. Jag ska gå på min väns begravning. På tåget finns krogvagn och där brukar jag sitta och dricka öl eller vin. För att undvika detta kommer dottern följa med den här gången.

Hej "Sundare".
Jag undrar hur du har det? Vill också säga att det säkert inte är enbart jag som saknar dig.
vänligen
Ikjaros

48 nyktra dagar har min sambo haft nu. Undrar när jag ska sluta räkna? Jag är inte orolig dagligen längre, men vissa dagar kan jag känna lite orosgnag i magen precis innan jag kommer hem från jobbet. Håller nästan andan sekunderna innan jag hör honom säga de första orden. (Skulle höra direkt om han hade druckit, vem behöver alkomätare liksom?) Allra helst när han varit ledig, för det är oftast då han druckit för mycket. Men oftast känner jag mig bara så innerligt glad och tacksam över att han valde mig och vårt gemensamma liv ❤️

Så mycket fint och matnyttigt ni har skrivit. Jag har läst igenom det två ggr och känner mig verkligen stärkt av er. Det tackar jag verkligen för ända från hjärtat.

Igår höll det på att sluta med ett brak. Det var en sabla tur att jag gick från växthuset och började göra något annat. Fortsatte fara runt i trädgården hit och dit, helt oorganiserad. Kände mig som en kula i ett flipperspel. Lite här och lite där.

Begäret var inget att leka med igår. Till slut stoppade jag in älskade maken i bilen och körde runt här i Skåne nästan tre timmar. Helt oplanerade vägar och mycket prat. Det räddade mig på eftermiddagen. Fortsatte hemma i trädgården tills det blev mörkt och då kom det ta mig fan igen. Full fart, totalt överkörd utan förvarning. In med maken i bilen igen och ut på vägarna. Lördagskvällen avslutades med att jag körde in i en biltvätt och gick lös på bilen vid elva tiden. En perfekt tid att fixa bilen på. Ingen kö och ingen annan som gjorde likadant. Älskade maken kommenterade att han nog aldrig hade tvättat en bil en lördagskväll i allafall inte vid den tiden.

Idag hade nog jag behövt en stoppknapp. Skitnatt men flög av sängen och ut i köket för att baka frukostbullar till familjen. Fick tag i bilen igen för dammsugning och skurning. Tre timmar senare körde dotter och jag en sväng för kvinnoprat. Hem, laga mat, tvätta och lite dammsugning. Hallå!!!! Var kommer denna energi ifrån? Maken har frågat mig några gånger idag om jag inte skulle ta det lite lugnt. Det har varit en bra dag med mindre alkoholbegär än igår. Tack och lov.

Anledningen till attacken mot bilen är att jag ska börja pendla med den i stället för med tåget. Skånetrafiken gör mig stundtals knasig och vill inte känna någon stress för att komma hem i tid. Kör jag bil kan jag inte dricka på kvällen.

Denna veckan kommer att bli tuffare än innan. Sedan jag startade detta försök mot ett alkoholfritt liv har jag jobbat kvällar, men nu är det dagtid och eftermiddagarna kommer att göra mig törstig som en vampyr. Nu ska jag inte låsa tankarna på det utan komma på något bättre att göra än att längta efter min följeslagare. Antagligen är det väl bäst att jag håller mig sysselsat med vad som helst direkt när jag kommer hem.

Nu är snart dag 21 utan alkohol i hamn. Underbart! Jag är inte kaxig över det eftersom jag inte vet när denna hunger dyker upp igen, men jag måste klappa mig lite på axeln ändå. Längtar till den dagen när jag inte förknippar allt med sprit i alla dess former och färger.

Jag önskar er allt gott och styrka att motstå detta skit. Vi fortsätter kriget och tänker positivt. Lev Väl!

Miss lyckad, jag vet vad du går igenom och jag förstår hur jobbigt det måste vara.

Min man har haft mycket värre alkoholproblematik än mig och jag är rätt säker på att detta bidragit en hel del till mina dilemman kring alkohol (har inte skrivit detta i min egen tråd) och vi var mycket nära att skiljas. Vi levde åtskilda ett par månader på mitt initiativ men tillslut fick han en ny chans. Så nu lever vi båda nyktra, vilket är så skönt och bra, precis som du beskriver tiden när din sambo inte drack.

Om min man nånsin dricker igen tänker jag lämna honom. All plåga som jag levt igenom i många år pga. Hans drickande tänker jag aldrig genomleva igen. Dessutom är min nykterhet värd så mkt och jag vet att det är svårare att hålla kvar vid den om han dricker.

I mitt äktenskap är det verkligen noll tolerans för alkohol nu. Så jag måste nästan också önska för din skull att du orkar ställa det kravet på din sambo, även fast sånt är svårt. Men din sons oro och din egen är något att ta på allvar. Vill någon hellre dricka än att göra sin familj lycklig och trygg så behöver den personen skakas om. Få sina prioriteringar rätt... Att leva med nån som dricker för mkt är faktiskt nästan värre än att själv dricka för mycket... ? så känner jag det i alla fall. Det är en sån jobbig stress och oro och den äter upp en inifrån på ett helt overkligt sätt. Samtidigt som man vill skydda alla. Det är för mycket för en människa att tvingas bära på för att ens partner inte kan ta rätt beslut.

Styrkekramar ???

Det låter verkligen som du behöver ta det lugnt med drickandet. Antingen bestämma dig för att endast dricka två glas, sen vatten. Och bevisa för dig själv att du klarar det. Ett annat alternativ är alkoholfritt, det finns ju både alkoholfri öl och vin och alkoholfria drinkar på krogen. Visst finns det nyktra studenter! Min äldsta dotter går första året på högskolan, men hon festar inte. Dricker inte alkohol alls. Hon fokuserar på sina studier. Hon brås inte på sin mamma! Jag brukar säga att om jag inte hade haft henne i magen hade jag tvekat på om hon verkligen var min ? Ordentlig och skötsam, och smart som fan är hon i alla fall. Veckohandlar till och med!

Ofta är det ju så att få är så negativa vad det gäller andras rökning som just ex-rökare. Gäller nog ex-drickare också! Man vet ju hur stor skada det gör.

Härligt att läsa att du mår så mycket bättre utan A, kan riktigt känna av din glädje!! Fortsätt så!! I morgon är det måndag, jippipipipipippi!

Pärlemor; klart vi ska kämpa tillsammans. Allting blir ju så mycket lättare när man är flera som peppar varandra. Låt oss hoppas på en framtid full av tillförsikt med mycket lugn och ro.

Bedrövad sambo; tack för tips om djupandning. Jag har delvis varit inne på det tidigare. Jag deltog för ett drygt år sedan i en kurs i medicinsk yoga och då var vi inne på djupandning bla. Tyvärr sammanträffade denna vistelse med när jag hade de absolut största problemen med mina diskar i ryggen så jag kunde inte riktigt tillgodogöra mig allting då. Tack för att du påminde mig. Jag ska pröva......

Godnattkram på er samtliga kämpar där ute för det är ni värda/Tjalle

Ja bedrövadsambo, jag håller helt med angående spelreklam!! Det är åt h-lvete att det får göras reklam för spel och alkohol. Spelreklam är nog den reklam jag ser mest på tv. Helt fruktansvärt och jag kan inte fatta det är lagligt... Har heller ingen erfarenhet av spel men förstår ju att sådan här reklam är katastrof för spelberoende och deras anhöriga. Precis som alkohol i tv är ?

Miss lyckad och MondayMorning, visst är det vansinnigt?! Och leder till sådan normalisering av alkohol att det är nätt och jämnt omöjligt att gå igenom livet utan att nångång falla för normen att dricka. Det var så jag kom att ens börja dricka sista året på gymnasiet... det gick inte då att passa in annars och jag orkade inte kämpa emot mer. För nästan alla runtom mig drack. Precis som de gör på nyhetsmorgon och allt vad det är.

Så hur ska en alkoholist stå emot om denne inte verkligen orkar kämpa? Eftersom det kastas i ansiktet till och med i morgonsoffan!! Usch jag blir så ledsen. Ledsen över att samhället bara fortsätter med samma blinda alkoholnorm. Till och med ungdomar som aktivt väljer att inte dricka just idag kan hamna där vi hamnat om några år. Eftersom det är en kamp att stå emot en norm!

Nä nu orkar jag inte vara arg såhär på kvällen så jag ska skriva lite positivt med. Jag är alltså just nu egentligen irriterad och lite låg. Men en väldigt glädjande sak i detta är att jag trots detta inte alls vill ha ett glas vin eller så. Tvärtom blir jag förbannad när jag tänker på det. Alltså hjälp vad arg jag blir. Det jag vill ha är en natts sömn, kanske gråta lite först till en sorglig bok eller liknande. Vin är min största fiende bara och jag är så rädd för framtiden om mina barn börjar dricka ?? Hur känner ni andra föräldrar om detta? Era barn och alkohol? När man vet alkoholens baksidor?? Jag vill inte att mina fina barn nånsin ska må som jag gjort så ofta. Mitt hjärta går sönder av tanken. Jag blir så rädd.

Nåväl... jag är i alla fall glad åt min nykterhet och min ilska kanske är en fas i processen? Kanske man ska igenom glädje, ilska och sorg.

Och tack miss lyckad för dina fina ord. Jag känner mig stark ❤ hoppas du med. Nykterheten är värd allt. Och den gör oss till bra förebilder och trygga vuxna för våra barn.

Kram till er alla ❤

Och vänta inte till hösten.

Din resa gav dig verkligen bra insikter! Nu är du mer övertygad och bestämd än någonsin. Och jag kan rekommendera andningsövningar mot den typen av stress. Enklaste varianten är att blunda och djupandas tio gg. Andas in (räkna till fyra), håll andan (räkna till fyra), andas ut (räkna till sex), håll andan (räkna till fyra), och upprepa allt tio gg. Känn hur luften fyller magen, och hur magen/lungor töms. Försök bara att tänka på andningen. Genom medveten andning signalerar man till hjärnan att "allt är lugnt". Men det kräver daglig träning, och det kan ta upp till två månader innan man märker påtaglig effekt.

Känner likadant när jag ser all spelreklam på tv. Har ingen personlig erfarenhet, men spelmissbruk förgiftar mångas liv, både brukare och anhöriga. Liksom alkoholmissbruk.

alkoholen flödar i vårt samhälle och i media. Till priset av barn som är hungriga, svikna, ledsna, uppgivna, skamfyllda, slagna och måste se på fylla och slagsmål. Jodå de flesta kan dricka måttligt . Men alla dom som inte kan? Var 7;e person i Sverige har a-problem. Dom i sin tur har familjer och anhöriga runt sig. Det blir många människor som far illa. Varför så mycket reklam och PR för alkohol?. Jo det är en ofantligt stor industri där miljadärer frodas och reklamintäkter trillar in på människors konton. Det är väl inte deras ansvar!! Eller? Det vore underbart om jag under min livstid fick uppleva motkrafter mot detta. Fint Lim med din nykterhet. Jag hör på din ton att du mår bra och är stark och pigg.. Kram <3

Konstigt nog har jag/vi massa alkohol hemma, av olika sorter och nu är det inga problem att inte dricka.
Förut var det.
Kanske för att jag är ovanligt envis och nu bestämde jag mig, så är det så.
Slutade 100% med alla former av socker också, äter bara långsamma kolhydrater och bär i små mängder.
Jag mår inte bättre än innan, men det är kul att känna att jag uppnår mina mål, ha ha!

Din väg fram till att ställa krav om detta är förstås en process, som börjar här på forumet. Skriv här vad du tänker och känner, läs andras inlägg och "diskutera". Läs gärna inlägg från "andra sidan" för det ökar dina möjligheter att förstå din sambos svårigheter. Han behöver förstås hjälp att sluta, men det viktigaste är att han verkligen vill sluta.

Många inlägg här handlar om ungefär samma sak, och får ungefär samma svar. Får man inte svar direkt lär man sig mycket av att läsa andras inlägg. Att bryta upp i din sits måste kännas oöverstigligt. Men det liv du lever nu är också snudd på oöverstigligt. Ställ ultimatum och kräv att han väljer - alkohol/röka eller familjen. Han måste vilja sluta själv, och tvinga honom att välja är enda sättet. Just nu får han båda delar. Men du måste förstås vara beredd på vad du ska göra om han väljer alkoholen.

Han kommer aldrig att tro att du menar allvar om du kommer med tomma hot. Han kommer aldrig att bli nykter om han inte vill det. Du måste kräva att han väljer - alkoholen eller dig och ert gemensamma liv. Sen kan du förstås stötta, men han måste välja och verkligen vilja det.

Så skönt för dig Dionysa att du fick sagt allt du ville ha sagt. Hans iskalla yttre behöver förstås inte spegla hans inre, men det är hans problem och inte ditt. Jag säger som Grynet till er båda: Ta ingen skit! Kram ❤️

Låt oss kämpa på nu! Jag känner precis som du att jag inte vill låta mitt liv förkortas eller min ålderdom förpestas av krämpor pga A. Jag väljer nu att kämpa för livslångt uppehåll. Är bara inne på blygsamma dag 5 men känner mig konstigt nog stark och j-ligt laddad att kämpa och gör det gärna tillsammans med er andra så vi kan peppa, stötta och lyfta varandra!! Kram

Ny vecka! ☺