Senaste kommentarerna i forumet

till er alla här inne. Livet tuffar på i en lugn och behaglig lunk just nu. Är inne i en äppelpajperiod just nu och mannen börjar lessna men inte jag. Underbart väder här på solsidan och livet känns hur bra som helst. Långa promenader med vovven känna havsluften titta och känna naturen. Tar vara på min nykterhet nu och sköter om mig. Målat mycket sista veckorna men inget särskilt bra om jag får säga det själv, men det är roligt som är huvudsaken.
Kramar Konstnären

be very afraid, som Geena Davis sade i The Fly. Ibland är det inte fel att vara nervös inför en farlig situation. Det håller koncentrationen på topp. Och en jobbresa är farlig på mer än ett sätt; dels är man utsatt för mer stress än vanligt, dels är man i en främmande miljö. Det är lätt att tänka att man kan unna sig något och att allt kommer att återgå till det vanliga när man kommer hem igen. Lägg därtill att man kanske är i ett sällskap där man känner sig utanför om man inte gör som alla andra.

Tack och lov är du redan en stark person Levande, du kommer att fixa det här galant. Håll bara fokus på din viktigaste uppgift så rullar allt det andra på av sig själv! Leta reda på en bra lyssnare, om det är en ek, en vindpinad björk eller en palm spelar ingen roll, se bara till att du får lasta av lite dynga en gång emellanåt.

Strongt!! Har du några tips på hur du lyckats hålla dig nykter i åtta dagar? Jag vet att jag har problem med levern men vägrar gå till läkaren o kolla upp det för jag vill inte veta. Klarar just nu inte av att sluta dricka :( jag dricker "bara" på kvällarna och aldrig så att jag blir alldeles för märkbart full men jag mår skit. Har ibland klarat av att vara nykter i några dagar men så fort jag mår bättre igen så trillar jag tillbaka igen. Lycka till!!

Läst igenom sista dagarna, låter som du har en fin tillvaro nu med all planering inför hustillträdet och livslusten som kommer med det. Fint med dina söner och din glädje att de har det bra. Jag har en mini-svacka, besviken på mig själv,överöst med tvivel om jag kommer klara mig ifrån mina maror (dvs alkoholdrickandet i kvadrat). Trots många vita dagar blir det tillfällen jag dricker. Och det blir inte bra, jag mår dåligt psykiskt (brukar inte göra det bakåt i samband med ah), jag startar bråk, blir ledsen. Så det är fint att läsa om forumkamrater som håller linjen bättre, jag ska dit jag med. Jag SKA! Ska slicka mina sår och samla kraft igen. Det är forumet bra till!

Skall i väg på en jobbresa och detta blir en riktig prövning.
En vecka med matlagning ihop och annan samkväm på kvällarna.
Men är väl tid att ta den prövningen och klarar jag av detta så kommer jag att vara så mycket starkare.
Skall ta veckan innan här och förbereda mig mentalt och ladda mycket vilja.
Idag njuter jag av det underbara vädret önskar er alla en fin dag

Ikea är ett fördärv för optimister, mer en gång man tänkt att klart den går in i bilen ☺
Sen att någon skulle nämna att de läst på AH är nog liten och om det händer så är det en modig människa som vågar erkänna att de har problem och sökt hjälp via det forumet.
Så fortsätt att skriva och dela, du hjälper många med dina ord.
Ha en riktigt fin dag

Nu får jag ta rygg på dig istället, vita dagarna fick ett avbrott i lördags. Tillbaka på banan igen och får nog se hela hösten som en vit period minus en gång...och hoppas att det inte blir fler. Jag klarade inte en stor fest nykter, behöver undvika sådana situationer framåt uppenbarligen.

Får krypa fram under min sten. Ja hur går det, både upp och ner. Föll i lördags bokstavligen, på en stor fest. Skulle inte dricka men snabbt gjorde jag som vanligt trots min vita vecka innan. Jag blev inte för berusad på själva festen men drack för fort för tätt och precis när jag kom hem vid tolvslaget så snubblade jag illa och skar upp armen illa. Efteråt har jag såna våndor över mitt misslyckande (japp det är det verkligen för mig) och att jag dessutom fyllesnubblade och skadade mig själv, skammen är så stor så stor. Har kanske 12 vita dagar på två veckor och min intention är igen att fortsätta vit, och att avstegen inte ska finnas. Och gör jag sen avsteg ändå (om jag ser min egen historik finns viss risk) så får det vara just isolerade avsteg. Jag saknar nästan ord att beskriva hur jag känner själv inför att jag inte klarat det bättre än såhär, är inte glad just nu.

Jag blir så rörd av läsa ditt inlägg. Tänk om min älskade hade samma intellektuella tänk som du. För er finns det hopp. Du förstår att du sårar. Det är en så frisk insikt att jag önskar er alla lycka i världen. Min man blir tvärilsken och undrar i första hand hur jag kan bli sårad av att han dricker.
Du behöver sluta dricka helt. Nu. Både för din skull och för hennes. Ni måste börja om från början och det omedelbart. Drick något annat. Det finns så mycket gott att dricka till maten och i solstolen. Trocadero och Loka crush är fräscht och gott (!) jämfört med sunkiga alkoholhaltiga drycker och ska ni må bra igen måste du/ni börja där.
Ta hjälp och har du anlag för alkoholism kanske du kommer få svårt kan dricka sunt igen men är det bara en olycklig med tiden allt mer o mer ökat drickande kanske du kan hitta tillbaka till ett fint sätt att dricka. Vad sägs om att i framtiden kunna ha det till att på fredagen dricka fredagsglas vin med frun? Romantiskt och gott. Det är min högsta dröm gällande alkohol att det fanns i mitt liv iaf.
Du lyckades med snuset. Imponerande vilja. Någon min man aldrig ens skulle tänka tanken på tyvärr.
Du kommer lyckas med det här också. Alla gånger!

Tänk att den är kvar så att du inte kan dricka. Håll ut nu så är du lite längre på väg. Känner så väl igen de där funderingarna... Och man måste bestämma sig, måste ha en plan och stanna upp och tänka. Det är så lätt att tänka att det inte spelar så stor roll, att det är en gång, att agera på tillfället, men det är inte ok att dricka igen av gammal (o)vana. Det blir bättre och lättare efter ett tag. En dag i taget! Du klarar det här!

För mig går det jättebra. Dag 11 idag och tror jag lätt samlar ihop till mitt mål 21 vita innan jag beslutar mig för nästa steg. Mår bättre och bättre. Kämpa på!!!

Tack liten stor det värmer i hjärtat att veta att andra förstår, bryr sig och uppskattar och stöttar en som man inte ens känner det är underbart:) Hur går det för dig då liten stor bra hoppas jag:)

Grattis till dag 5!!!

Dag 5

Idag är det 5 dagar sedan jag drack något och det går bra men inatt drömde jag om att jag drack en öl och jag kände hur besviken och ledsen jag blev på mig själv pust vilken tur att det bara var en dröm:)

52,4 procent av målet :) mår toppen. Somnar lätt, sover bra. Ytterligare ett test har dykt upp inom mina 21 dagar. En fest med bekanta där inga spottar i glasen. Löst det lätt redan nu genom att bestämt att ta bilen dit samt har planerat in tidig aktivitet dagen efter, går som på räls det här. Tror och hoppas jag kan bruka vin måttligt i en framtid. Börjar tro att jag inte är/varit jätteberoende utan snarare druckit av fel anledningar och nu när jag börjar ordna de saker som orsakar stress etc minskar flyktbehovet drastiskt. men får se upp så det inte är min hjärna som försöker lura mig!!!!! Måste komna ihåg hur det var för 1,5 månad sen.

Hej höstlöven! Jag kan känna igen mig mycket i vad du skriver som en trasslig uppväxt som skapat oro stresskänslighet och ångest som i sin tur lett till destruktiva beteenden som att ta till alkoholen dom en slags flykt just för att slippa tänka och känna osv. Du är på god väg fär du har fått självinsikt och du börjar förstå vad som är grundorsaken till varför du dricker.Ja det är viktigt att man skaffar sig verktyg och använder dom på rätt sätt så man kan börja bearbeta allt det som får en att må dåligt.Tror på dig så upp på sadlen igen så kämpar vi vidare:) Ha en fin dag:)

...för stöd och inlägg här. Jag har nu varit a-fri igen efter att ha provat 2 folköl förra helgen. Helt onödigt, men av någon anledning ville jag prova. Dåligt, jag vet. Har efter det inte druckit en droppe och har bestämt att inte heller göra det mer. Känns bara onödigt att dricka. Ska fortsättningsvis köra Ramlösa med citron. Jag är trött på att vara sjuk och bakfull helt enkelt. Kram på er alla!

Ja, jag är på min resa, både inre och yttre. Och det är viktigt vad andra tycker om mig och klok vill jag vara. Jag vill vakna utan att vara bakis. Gilla det jag ser i spegeln och känna att jag trivs med mig själv. Och det viktigaste att fortsätta sköta om mig själv.
Behöver lära mig mer och tänker beställa mer litteratur för nytta och nöje!

Tänk vad det svänger!!
Vaknar vid gott mod med strimmor av energi i kroppen.
25 dagar?

Välkommen, läs här och skriv av dig. Det hjälper långt. Man måste inte gå på aa eller behandling, det avgör man själv. Huvudsaken är att du vill sluta dricka, ta en dag i taget och försök förbereda dig på hur du ska göra när a kommer in i bilden, som fester osv. Det är väl bra om din fru kan stödja dig oxå, åtminstone under den första tiden. Dvs inget a hemma osv. Lycka till

här på forumet är värdefull. Jag vet att många här föredrar att närstående och andra inte känner till i detalj hur dom har det, och då är det en fantastisk säkerhetsventil att kunna dela med sig här, med folk som förstår, som själva är i samma situation. Jag tror jag skulle bli galen om jag satt ensam på min kammare och inte kunde öppna upp om det som är det viktigaste som händer i mitt liv just nu. Ärlighet, både mot mig själv och andra, är oerhört viktigt för att jag ska må bra, så jag skriver så rakt och öppet jag kan. Visst friserar jag sanningen lite grand ibland, men bara för att så långt det går bevara min anonymitet.

Det här ger mig ibland ett moraliskt dilemma. Jag har bekanta som fortfarande dricker, mycket. När dom så småningom når sin botten och bestämmer sig för att börja leva igen, vill jag ju hjälpa så mycket jag kan. Att tipsa om detta forum vore då nummer ett på listan. Å andra sidan, en person som känner mig väl och läser min tråd skulle inte ha några som helst problem med att gissa vem jag är. Nu är det så att i princip alla jag känner vet hur jag har det, det är inte det som är problemet. Men, ibland skriver jag mindre smickrande saker om personer jag känner, inte för att se ner på dom eller så, utan för att det på ett eller annat sätt berör mig och mitt liv. Det skulle kunna bli pinsamt.

Jag tror jag måste förbereda mig, förr eller senare lär det hända; någon kommer fram till mig och säger "Du, jag läste på Alkoholhjälpens forum igår, det är du som är heueh va?" Jag vill inte bli överraskad och bara stå och mumla som om jag skäms för det, jag vill kunna stå upp för mitt val. Samtidigt finns det en risk att jag censurerar mig själv i mitt skrivande här och det vill jag ju inte heller. Jag tror jag måste lära mig att låta det vara, jag skriver vad jag känner för stunden och om någon blir sårad får jag väl be om ursäkt och gå vidare.

Jag har sålt min gamla Land Rover nu, den har gjort mig besviken för många gånger. Så nu har jag bara min sportbil att köra med. Min son och jag var ute med den igår, och jag fick för mig att köpa flyttlådor på IKEA. Inte tänkte jag på att dom var så stora. Enda chansen att få hem dom var att fälla ner taket och sitta med dom i knät. Min son körde och jag satt med huvudet vridet nittio grader åt höger, inklämt mellan nackstödet och lådorna. Dom stack upp ovanför vindrutan och fartvinden gjorde att mitt huvud satt som i ett skruvstäd. Allt jag såg på resan hem var trottoarkanten och benen på alla människor som var på väg hem från jobbet. Undrar om jag kommer att hitta mig själv på Facebook så småningom?

Ha en bra dag!

Tack. ?

Och det är ju skönt att få skriva det, har inget sug alls. Kommer säkert men fortfarande i färskt minne av hur söndagen slutade och hur mycket jag förstört i och med det. Så det hjälper väl till kan jag tro. Vill verkligen inte utsätta mig eller mina nära för det igen. Fortfarande jobbigt med min gubbe, han kan inte släppa utan tar upp Det om och om igen vad som hände. Jobbigt men förmodigen nödvändigt för honom. Oavsett anledning till att jag känner min stark i mitt beslut så är det skönt att jag är det. Så om det innebär att jag förlorar i kärleken så vinner jag kampen för mig eget liv. Låter kanske Lite flummigt, men om jag lever i att fly in i alkoholen så är ju det inget liv. Och jag vill leva nu.

Fallit tillbaks igen även om varningssignalerna går igång fort nu. Börjar fatta att jag självmedicinierar min ångest. Att få vila hjärnan är det jag längtar efter. Att få leva i nuet en stund och slippa alla tankar.
Börjar förstå hur jag hamnat här. Från en uppväxt med extrem stress som utvecklade ångest och flyktbeteende. Som jag aldrig haft verktyg att hantera själv.
Lät mig själv falla tillbaka 3 dagar men nu är jag tillbaks igen.... slutar igen nu. Måste bli förevigt. Igen. Men tänker ändå dag för dag.