Senaste kommentarerna i forumet

Jag som nämnde My Skarsgård idag - så ramlade jag över den här artikeln. My ❤️

https://www.mabra.com/halsa/lakaren-my-skarsgard-alla-kan-utveckla-alko…

@Shiba .Välkommen hit.Att använda AH som en dagbok/journal är toppen.Att bolla tankar,känslor,erfarenheter & kunskaper med andra härinne på forumet är till extrem stor hjälp.Läs & skriv här ofta.Grattis till 1 månad.Stort.

@Chachi .Hej & välkommen hit till AH som fungerar som ett anonymt stödforum.Det kan verkligen vara en utmaning att sluta med A.Läs & skriv här ofta.Gör alkoholprogrammet härinne på AH som du hittar under stöd.Låter som att du behöver börja med en paus från A, då ditt drickande fortsatt att eskalera.Sätt ett mål.Börja med en nykter dag.Nykter helg,vecka,månad,3 mån. Prata med någon:
Att dela dina tankar och känslor med en vän, familjemedlem eller terapeut kan vara stödjande.
Hitta alternativa aktiviteter:
Ersätt alkoholen med hälsosammare vanor och aktiviteter som får dig att må bra.
Sätt upp realistiska mål:
Börja med att minska ditt intag eller ha nyktra perioder.
Undvik frestelser:
Ta bort alkohol från ditt hem och undvik situationer där du vet att du brukar dricka.
Lär dig hantera sug:
Var förberedd på att suget kan komma och gå, och hitta sätt att hantera det utan att dricka.
Var stolt över dina framsteg:
Notera och fira dina framgångar, även de små stegen.
AA erbjuder gemenskap och stöd för alkoholberoende genom möten och delning av erfarenheter.
Behandling:
Det finns olika typer av behandling, inklusive medicinering, psykologisk behandling och självhjälpsgrupper.
Viktigt att komma ihåg:
Det är okej att be om hjälp: Det är ett tecken på styrka att söka stöd när du behöver det.
Du är inte ensam: Många människor kämpar med alkoholproblem och det finns hjälp att få.
Återfall är en del av processen: Det är viktigt att inte ge upp om du skulle få ett återfall, utan fortsätta kämpa. Och återigen varmt välkommen hit!

Hej!
Börjat få rejäla humörsvägningar när jag dricker, skriker & börjar gråta. Skämmer ut mig gång på gång.

Det började 2021 när min dåvarande sambo jag levt ihop med i 15 år var otrogen när jag hade deckat i samma säng. Allt sket sig & jag flyttade till en nyrenoverad 1a mitt istan & skulle bo själv för första gången i mitt liv.

Med det kom singellivet igång, jag drack varje dag för att dämpa sorgen. Idag inser jag att jag bara gjorde allt värre. Gick hem med massa olika, vissa minns jag inte ens för jag var så alkoholpåverkad. Åt inget & rasade 11kg i vikt, blev sjukskriven från jobbet.

En September-dag 2022 gick jag på en dejt med en person jag tyckte var fin. Personen fick mig att känna känslor jag inte känt på länge. Vi gav oss in i relation en tid efter & har idag varit tillsammans i 3 år. Men har jag druckit mindre? Absolut inte! Har också fått min sambo till medberoende & det dricks vin i stort sett varje dag. Köper hem box efter box, går ut & äter och dricker. I mitt fall är det sånt fokus på alkoholen. VART man kan dricka, OM man kan dricka. Följer ofta inte med på saker om det inte finns alkohol i närheten.
Ska börja med en vit månad men vet att jag behöver längre tid än så.

Hur ska jag tänka bort alkoholen denna tiden?

Hej!
Jag har legat lite lågt och tänkt att vid 30 dagar ska jag göra mitt första inlägg, nu har det gått 1 månad och jag känner mig redo!
Vill använda forumet som lite av en journal, då jag är väldigt dålig på att föra en sådan själv.

Ser att det finns en gemenskap och goda tankar här inne när jag surfat omkring och läst lite, jag hoppas kunna vara en del av den någon dag!

@Silvertärnan Låter som att du har en fin process på gång med reflektioner, känslor, funderingar och tankar kring dig själv och kring ditt drickande. Jag skulle vilja säga grattis till det😁. Även om det många gånger kan kännas tungt, läskigt och ensamt så är det en bra process att våga närma sig sina känslor och sitt innersta liv. Där är basen och genom att lyssna på sina innersta behov och känna sina äkta och sanna känslor så kan man hitta nya vägar att vandra på. Vägar som kommer att leda dig till bättre mående och till ditt sanna jag där du är i kontakt med dig själv. Härligt! Det är en så spännande resa att närma sig sitt sanna jag, att nyfiket utforska sig själv och sina tankar om sig själv. Hitta den äkta jag som inte försvinner, bedövar känslor och flyr genom alkohol, vem är det? Ta sig själv i hand och stå upp för sig själv och den man är. Det kommer att göra dig starkare, tilltro på dig själv och goda tankar om dig själv. Självkänslan stärks liksom din självkännedom och självmedkänsla och det kommer att leda dig framåt och bli din inre vägvisare.

Jag tittade också längre fram i horisonten och funderade på hur jag ville att mitt liv skulle se ut då. Tittade också så långt fram som till pensionen, för jag ville inte bli en fylletant som startade dagen med ett glas och vinglade ute med mina hundar på deras promenad😂. Det gällde att göra en förändring nu och bli den jag ville vara i framtiden, frisk, fräsch, balanserad, tillgänglig, trygg, stark, levnadsglad och nykter. Jag är på god väg och varit nykter i över 3,9 år och jag ångrar inte en sekund! Allt blir bättre och jag mår riktigt bra, med ups and downs men det kan jag hantera på ett bättre sätt.

Så fortsätt ditt goda arbete med att nyfiket närma dig och utforska dig själv, det är en spännande resa! Kram❤️

Jag tror absolut du kommer kunna fortsätta vara festfixare framöver @2ansikten, det behöver bara byggas om nya tankebanor för dig, man ser görandet bakom drickandet efter ett tag. Det man tycker är kul är roligt även utan alkohol, det som inte är kul utan alkohol är inte roligt, på så sätt lär man också känna sig själv i vad man på riktigt tycker om om inte. Kram

Härligt när tre månader närmar sig @Silvertärnan ❤️ Där du är nu bestämde jag mig för nästa mål som var tre månader till men du verkar redan landat i vetskapen om att du aldrig mer vill dricka. För mig tog det 9 månader av nykterhet innan det förankrades i djupet av och i hela mig. Kram❤️

@Dan_Måne Bra jobbat! Jag sov också dåligt och hade ont i huvudet av och till i början, men det blir bättre. Jag tänker också att vi ofta har lite för stora förväntningar på ”quickfixar” när vi gör en förändring som att sova bra, gå ner i vikt, kunna springa snabbare mm. Man behöver ge det tid och gällande alkohol behöver hjärnan får tid att återhämta sig och komma i balans igen. När jag sov dåligt tänkte jag att återhämtning och avgiftning sker och då blev det lättare att orka med och jag var i alla fall inte bakis!😁.

Ha en bra dag och ge det tid och låt det ta den tid det tar. Förändring sker hela tiden även om den inte alltid är så märkbar i stunden, men goda effekter kommer!🌞

Toppen @Maud! Jag ser fram emot att få följa din resa! Jag började också snusa efter att slutat röka och slutat med nikotintuggummi😅

@ppilla God morgon 🙏🏼 Apropå din lättretlighet - började du självhjälpsprogrammet? Jag tror det kan vara behjälpligt för dig. Även kalendern har valbar "känsla" när man fyller i den. Jag tänker att du kan ju fylla i den och sen gå tillbaka och titta på statistiken och se när förändringen kom och vad känslan förändrades till tex. Jag tycker att svart på vitt är en motivator.

Önskar dig en fin och nykter dag 🩵

@Silvertärnan God morgon och vilken fin reflektion. I AA -(NA/CA) pratar man om "the window of opportunity" och när jag läser ditt inlägg tänker jag att det var exakt i ditt window du tittade ut. Det kan vara ett ögonblick där rätt sak faller på plats eller händer. Ett möte med en person eller något annat. Tips: "En beroendepodd" avsnitt 146. Jag har förvisso en personlig relation med Jeppe som avsnittet handlar om och trodde han var förlorad men även han fick sitt "window". Om du inte lyssnat på podden alls så gör det! Från början ☺️. Jag tycker personligen att de två första säsongerna gav mig mest men jag fortsätter att lyssna och vissa avsnitt har jag lyssnat om för att de innehåller så mycket bra kunskap, insikter men även likheter i tänk och beteende oavsett vilket som varit ens berusningsmedel. Markus Enochsson (68), My Skarsgård (16), Hanna Hellquist (168) har jag lyssnat om flera gånger! Några andra också såklart. Jag önskar dig en fin måndag 🩵

@Molnet Tack för dina tips. Dina pilar har varit så hjälpsamma🌸 men helt plötsligt så strunta jag i dom. De är när vardagen sätter igång och jag liksom inte hinner stanna upp och tänkta till utan jag tar till alkoholen av bara farten🤯🥲 både av tristess och trötthet.

Ny arbetsdag, jag tänker inte dricka idag. I januari hade jag svårt att styra bilen hem efter jobbet utan en sväng på bolaget. Den vanan har jag brutit. Men det kan gå snabbt att hamna där igen. Min kurator gav mig i uppgift att göra allt lite långsammare, ska försöka med de😅 känna efter hur de känns och vad jag behöver istället för att bara köra på!

Funderar en del på var motivationen att ta tag i drickandet kom ifrån den där helgen i maj. Den har legat och grott i många år. Jag tog lite hjälp av en alkoholcoache för några år sedan men då blev det bara en kort paus. Jag har läst här på forumet länge men i maj så verkar det som att beslutet verkligen slog rot. När jag läser andras trådar där suget, vanan och kanske rädslan för att verkligen försöka sluta beskrivs så känner jag väl igen det. Men samtidigt vill jag också säga - vänta inte med att göra ett riktigt försök att sluta. Bara för en helg, en vecka, och se var det tar dig. Vad har du att förlora på det? Du slipper ångesten, bakfyllan, självbedrägeriet för en stund. Du vinner kanske lite tillit till dig själv och din förmåga att du kan, om du vill. Det är ett sånt fint forum här på AH, mycket förståelse, omtanke om varandra, så för mig har det blivit lite av att jag inte heller vill missbruka den här omtanken och slarva bort den genom att dricka igen, tro att jag plötsligt, som genom ett mirakel, kan ha kontroll igen när jag inte kunnat ha det på 20 år. Det är slut med självbedrägeriet. Jag försöker se mig själv om 5 år, var vill jag vara då? Kommer alkoholen att ta mig till ett psykiskt och fysiskt bättre mående? Nej förstås inte. Så jag behövde förändra mig, utmana mig själv för att kunna återfå lite självrespekt. Siktet inställt på 25 augusti, 3 månader alkoholfri då.

Så har man då trots ovanligt kämpiga dagar som gått tagit sig nyktert igenom ännu en svår vecka. Det blev ett litet stordåd till sist. Ingen rask promenad eller nåt cyklande till nån badvik som man väl hade önskat kanske. Men i alla fall ett lufsande i tofflor till sophuset då jag så här innan dagens slut lyckades att ta mig utanför dörren med en soppåse som var min målsättning. Snart börjar en ny vecka med måndag som vanligt, vilken man ekonomiskt hälsosamt kan avnjuta alkoholfritt som nu väl är lite av det nya normala sett till det här med rutiner. Får se om John Blund nu behagar komma på besök med sin påse med sömnpulver eller om det blir ännu en sömnlös natt. Men kämpar då på hur som helst. För det ska då till bra mycket innan man som nykterkvist ger upp numera. Det händer inte så värst mycket längre, och det mesta går väl bara runt på tomgång, men det är man ju rätt så van vid alltså. Så det är då inget speciellt att gny och gnälla över liksom. Man får väl vara tacksam för den lott man har fått. Känns nu som att man har skrivit av sig det mesta här i stunden, så får väl se när man hamnar vid tangentbordet nästa gång.

Ha det gott allihopa!

Jag pratade med min sambo idag, det var tungt och svårt.
Jag hade skrivit upp vad jag ville säga om hur jag mår, hur det påverkar mig och oss, min oro för honom, min kärlek till honom, när på sista tiden jag mått som bäst och känt mig trygg och nära honom, och att jag önskar att han vill ta steget att söka hjälp. Jag läste rakt av, annars hade jag nog inte fått ur mig nånting.
Han var mest tyst men ställde några få frågor om när jag mår dåligt och vad det är jag vill med hans drickande, han var inte defensiv eller något sånt utan mest tyst bara. Sen gick han och efter en stund gick jag till honom, försäkrade honom om min kärlek till honom och att han nu vet hur jag mår men att vi kan prata mer om det en annan gång. Vi kramades länge och sa sen inget mer om det.
Han sa varken om han är villig att söka hjälp eller inte men jag tror att han behöver smälta samtalet, men eftersom att han inte var direkt anti mot det så känns det som att det finns en chans.
Jag vet än inte hur bra jag nådde fram men jag tror att han lyssnade bra, det känns som det.
Nu på kvällen så kom han med en öl, sa att det är den sista han har hemma och att han ska dricka den. Han öppnade den aldrig medan jag var med, jag gick och la mig efter en stund.
Jag är rädd för att jag nu bara får några veckor utan eller iaf med mindre alkohol innan det trappas upp igen men vi får se, jag ger det några dagar iaf innan jag pratar med honom igen om vad han tänker om det jag sagt.
Jag trodde det skulle kännas mycket lättare nu efter, till viss del gör det det men också tungt, ansträngt och jobbigt. Som att luften var kvav och tung runt oss.
Vi har ju pratat om det tidigare men denna gång var annorlunda. Jag hoppas på en vändning.

Dagen har gått bra. Har städat i stugan, ätit gott, spelat spel, bastat, badat och gått promenader. I morgon åker vi in till byn och fixar lite, handlar och eventuellt käkar något gott där. Saknar inte alkoholen just nu. Det känns nästan som vanligt här i stugan trots att det brukar vara vin till maten, nåt gott, drickbart till kaffet, bastuöl och nån eftermiddagsdrink. Jag har druckit Pepsi Max och Heinekens 0,0 öl istället, vilket funkat bra. Ikväll blev det en kopp te efter bastun. Det känns just nu bra.

@Molnet känns som kommunen hade en hel del. Men det mesta kändes riktat till allt utom ”fungerande alkisar”. Men det fanns en rådgivning. Och VC har beslutat att hjälp mig till slut. Först fick jag beskedet att de ”kunde jag klara själv” , var ju inte så mycket. Men stod på mig lite

@Carisie tack snälla för bra tips!
Har just nu klarat av en vecka. Har gått ganska bra. Dock vart jag iväg på läger med jobbet halva veckan. Och sen har jag varit iväg med familjen under helgen. Det sistnämnda brukar dock kunna slinkas ner något alkoholhaltigt på. Men inte alls. Köpte ett alkoholfritt vin. Just för känslan. Men det smakade som äpplejuice så det blev cola zero istället. Dock känner jag mig både tråkig och låg. Och retligt. Superlättretlig. Försöker se till så jag får ordentligt med mat och sömn. Träning håller jag på ganska mycket med ändå. Men kommer säkert bli extra när semestern kickar in snart och suger efter alkohol kommer. Fick hjälp av en annan VC till slut.
. Ta blodprov, och ett alkotest. Visar testet noll så ska de hjälpa mig lite med suget och skriva ut champral. Kanske kan de hjälpa mig igenom Semesterdagarna. Kanske hjälper det inte alls. Känner inte till forskningen av det hela men om inte annat kan de ju mer än gärna få ge mig lite placeboeffekt. Nu kör vi v 2

@zalkin Härligt att du mår så bra 😍 Nöje och vila varvat är bästa strategin.
Dansa 🕺🏼 pausa ⏸️

Kram 🐘

Dag 11.
Började dagen med ett hårt träningspass igår. Sedan slumpade det sig att jag blev hundvakt på kvällen vilket nog var tur eftersom det började suga i öltarmen och jag nu hade en anledning att skippa att åka till systembolaget. Kvällen blev rätt bra. Åkte till en udde ett par timmar där hunden fick bada. När dom hämtade hunden runt 22 var jag trött. Kunde dock inte sova. Inte så att jag skakade direkt av abstinens eller så med det kändes tomt och konsigt. Tur jag inte hade nån öl hemma för jag vet hur svag jag är när jag börjar resonera med mig själv.

Sov uselt inatt. Kände mig näsan bakfull trots att jag inte druckit en droppe. Lite besviken då jag hade förväntat mig att vakna pigg och utvilad med klar skalle.
Jag är barnledig så jag fick för mig att gå ut och få lite motion innan det utlovade regnet runt lunch. Slutade med att jag tog en längre väg och promenerade i två timmar. Nu har jag precis kommit hem från gymmet efter ett hårt pass marklyft så det vore väl fan om jag inte får sova inatt. Om inte annat av ren utmattning?
Imorgon har jag för första gången jour genom jobbet sedan jag bytte avdelning innan semestern. Jour i 7 dagar innebär att jag inte kan dricka. Eller visst kan jag men om nån ringer en lördagskväll och jag är på fyllan så riskerar jag att få sparken och det tänker jag inte riskera.
Om jag nästa helg sitter och dricker trots det så vet jag att jag passerat en gräns och behöver hjälp på riktigt.

Tack för era hejarop @esterest och @fooliehutten och jag ska till mig detta om ”ett steg i taget”!
Just nu har vi inte en droppe hemma (det sista rök igår), och min man har inga problem med att vänta till fredag för att köpa något ”inför helgen” (det är jag som har problem och sedan inte kan ha öppnade flaskor hemma). Så nu blir min utmaning att inte dra till bolaget de dagar jag har tillgång till bil den här veckan. Det är måndag och onsdag!
Gillar bubbliga och kolsyrade drycker och om jag känner mig stabil inombords räcker det fint med zero- läsk, San Pellegrino, alkoholfri cider eller liknande. Vad har ni för favoritdrycker som jag kan ha missat? Tandläkaren klagade på min emalj förra året och sade att bubbligt i kombo med surt var dåligt så jag borde hålla mig till bubbelvatten och möjligen fun light.. men ska jag kunna minska på vin får det nog faktiskt gå före tänderna…

Imorgon börjar jobbet och då var första sommaren utan alkohol avklarad. Så hur blev det då? Klart det har funnits några kämpiga stunder, när folk korkat första ölen runtx17.00 tiden när solen gassat.. Men jag har utvecklat strategier som funkat och för varje dag blir det enklare, går av sig själv. Senast igår kväll hade jag mitt sista sommargig och det bjöds på mängder av öl, vin och whisky in på kvällskvisten. Var så sjukt nöjd i morse när jag valnade, stack och sprang. Denna sommar skulle jag inte byta ut mot ngt annat. Den har varit fantastiskt och jag har mått bra i kropp och själ, haft mera energi än på många år och också kunnat slappna av på ett annat sätt. Är så nöjd, glad och tacksam över att jag hällde ut alkoholen i vasken den 15 nov, 24. Nästa mål nu är ett år. Allt gott till alla på forumet jag har förmånen att dela resan med😀

@mlejnel jag tänker att det är just det som är så fint med detta forum, det blir lättare att se vad som händer när andra beskriver exakt samma sak.

Man vill så gärna hoppas och tro!

Jag tänker att en del av tillfrisknandet bör innefatta förståelse för vilken skada ens missbruk haft på sin omgivning. För oss var det så, så länge min exman gick i behandlingssamtal. Därefter not so much. Och allt blev till sist mitt fel igen.

Finns det något sätt du kan börja ta hand om din egen process i det här? Kan du få stöd och hjälp av någon med barnen till exempel?

Jag skulle också rekommendera en kontakt med kvinnojouren eller kvinnofridslinjen. Jag tror vi utsätts för saker som successivt normaliseras så vi tror att det inte är så farligt.

Men manipulation och att få en annan person att tvivla på sin uppfattning om verkligheten betecknas som våld. Att manipulera och skifta verkligheten är ju tyvärr exempel på symptom vid alkoholism.

Den där förvirringen det skapar är ofta det som får en att fastna, att inte veta varken ut eller in. Jag tänker att försöka ta små steg kan vara ett sätt att börja ta tillbaka sitt liv om det stora beslutet om eventuell separation känns för svårt just nu.

@stöd jag levde i 11 år med mina barns pappa tills jag bestämde mej att jag vill inte ha ett liv vad det innebär att leva med en alkoholist. Mitt ex fortsatte med sitt missbruk periodvis .Det va 25 år sen vi separerade. Han har varit på behandling flertal gånger .Han har blivit av med jobb , körkort och fått stroke .I våras va han på behandlingshem .Höll sej nykter 3 mån .Nu är det igång igen ..jag själv va 3 dagar på samma behandlingshem för medberoende. Personen som va Vd där hade själv haft ett svårt alkoholmissbruk och drogmissbruk. Han sa en sak som fastnade hos mej alkoholmissbruk är som diabetes 1 ..du har denna sjukdom och kan aldrig bli av med denna sjukdom ...tragiskt ❤