Senaste kommentarerna i forumet

@Kristoffer Men, tack!❤️ Vad glad jag blir över så fina ord❤️

@Andrahalvlek Tack så mycket fina du❤️. Du är en förebild för mig och var ett stort stöd när jag traskade in här. Jag ville så gärna komma dit där du var och tro på det du sade, att det är så mycket bättre och härligare på andra sidan😁. Så fint att även du är kvar på forumet så vi kan fortsätta våra intressanta diskussioner framöver. Kram❤️

Ska tilläggas att jag väntat på att detta skulle komma - det har nästan varit lite för lite hinder hittills! Jag tror att nu börjar resan på riktigt. Det ska jag fixa 💪

@vår2022, stort grattis till 3 år, så imponerande! Och tack för allt stöd du har gett mig. Många kramar ❤️❤️❤️

Just nu verkar jag ha lite ”thoughts of doubt” märker jag! Nästan lite - ”ska jag vara så här nu? Är det inte lite tråkigt?”

Även fast jag trivs så bra och mår så bra. Får vifta bort de tankarna och fortsätta lyssna på mina ljudböcker! Idag är jag nykter!

@vår2022 Stort stort grattis från oss på Alkoholhjälpen, vilket jobb du har gjort. Vi vill precis som @Andrahalvlek också tacka dig för din kloka och varma närvaro här på forumet!

@Himmelellerhelvette tack så mycket för att du delar med dig, jag som aldrig vågat mig på att kommentera här under ”Det vidare…” känner så mycket igen mig i din berättelse – det är så värdefullt att läsa om andras resor och inte känna sig ensam. Precis som alla vi ”lyckades” utveckla ett beroende kan vi alla tillfriskna, tack för att du visar vägen ❤️

Trevlig helg! 🤗

@Himmelellerhelvette Så bra att du påminner oss och dig själv om hur det faktiskt var. Aldrig glömma. Så viktigt. Grattis till 26 nyktra månader! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

@vår2022 Grattis till 3 nyktra år! 🥳🥳🥳 Och tack för alla kloka ord som du så generöst delar med dig av. Du har ett stort hjärta ❤️

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Tack för att du delade med dig. Det var precis så det var för mig med. Jag var sååå trött och jag är så tacksam att jag inte orkade vara den jag hade blivit. Nu är livet så mycket bättre.

Tack för din berättelse! Ja, man behöver nu och då påminna sig om precis hur eländigt det var och hur länge det pågick! Tack!

@Embla80 din partner har slutat dricka och du märker av en förändring i hans bemötande. Fullt förståeligt att det väcker en massa funderingar på vad det står för och en oro för hur det ska bli framåt. Kanske saknar du också hur han var förut, delar av honom som just nu inte är tillgängliga? Vad bra att du skriver här och delar dina tankar!

Det är vanligt att det tar på krafterna att bli nykter eftersom kroppen behöver återställa sig, både fysiskt och psykiskt och ofta tar det lite tid att hitta den balansen. Att han har låg energi behöver kanske inte betyda att hans känslor för dig har svalnat utan att han, precis som du beskriver, just nu har det tufft med sig själv. Även om det inte finns några garantier så finns det en möjlighet att han sinnesstämning förändras, att han får mer ork till dig och relationen. Vad tror du om det?

Du är klok som uppmärksammar din partners beteende och reflekterar kring vad du behöver i ert förhållande. Du vet bäst vad som funkar för dig och hur mycket tid och tålamod du vill ge relationen. Utifrån att du skrev att du vill ge honom ditt förtroende, ville jag bara öppna upp för att det är en process som kan ta lite tid. Hoppas att det känns okej.
Hur går tankarna nu?

@Carisie Ha, ha! Klok som en hel vecka, första gången jag hör det uttrycket😂. Tycker att du gjort en bra analys av din dröm. Och sedan är det så lätt att man projicerar på andra, att maken ska stänga dörren, men att det faktiskt är du själv som ska göra det😂.

Kul att få härja med ditt syskonbarn och tonnis en hel vecka! Du kommer att vara helt slut men lycklig😁.

Ha en fin fredag!❤️

@Carisie Tack kära du❤️. Det stämmer bra som du säger, det är inget jobb för mig att vara alkoholfri och inget jag behöver jobba med för att vara. Det är min självklara livsstil, lika givet som att hela tiden andas. Att dricka alkohol är endast blott ett minne från förr och inget jag överhuvudtaget saknar. Ja, att räkna hundår är verkligen ett bra mått på hur värdefullt varje nykter år är, så då blir det typ 21 år😂.

Maken ska laga middag till mig, färsk fjällröding, färska räkor, skirat smör, hackat ägg, gräslök och egen potatis. En favorit! Ha det gott!❤️

Tack för förslaget om brevet, jag vet inte vem hennes läkare är men man borde kanske kunna skicka det till den avledningen så hittar dem rätt på det. Dem gjorde en orosanmälan när vi var på akuten men jag tror att det hade lagt ner den efter samtal med min mamma. Efter jag läste din kommentar gjorde jag dock en egen och skickade in med information kring oron om hennes missbruk.

Aldrig glömma!
Det började med ett glas vin i tvsoffan efter jobbet. Sedan märkte jag att det gav mig energi att orka det jag inte orkade efter jobbet. Mängden ökade successivt och så också tillfällena. Planerandet började ”Nu får jag sluta dricka på vardagar” Funkade i perioder men det enda jag såg fram emot var helgen, då fick jag dricka! Vardagarna blev trista och jag började ”lyxa till” vardagarna och intala mig att det är så man behöver göra för att vara en glad människa, varför gör inte alla bittra människor så? Då kanske de skulle bli lite gladare! Jag hade kommit på lösningen! Det blev fler och fler ”lova mig själv” tillfällen att ”bara helger och när jag är ledig” sjukskrev mig många gånger per år för att få vara ”ledig” då fick jag dricka! Semestrarna på sommaren med alla dess veckor i streck av drickande var fullkomligt dränerande! Jag längtade alltid sista veckan efter att semestern kunde ta slut så jag kunde komma tillbaka till rutiner! Det blev alkoholfria månader här och där bara för att bryta dom efter ett par veckor ”för jag vart så duktig” och för att det inte var någon fara! Jag hade bara inbillat mig att jag var påväg att bli beroende! Jag hade koll! Satt inte på någon parkbänk, betedde mig inte illa, gick och la mig när jag blev för full så ingen skulle förstå.

Jag började planera mina återställare de kvällar jag fattade att ”imorgon kommer jag må riktigt pissigt och det orkar jag inte med” så jag gömde alkohol jag kunde dricka om jag var tillräckligt bakis, jag behövde inte ta det särskilt ofta men kanske 10gånger om året. Resten av gångerna kunde jag vänta till tolvtiden eller klockan två, då var det okej ”jag var ju ledig”

Det blev färre och färre veckor utan alkohol. Blev några dagar här och där men perioderna av att dricka varje dag blev fler. Vissa perioder bra andra riktigt dåliga. Höll på att ”lära mig” dricka måttligt i ca 10år!
Det är väldigt länge för att inte förstå att det inte gick haha men skam den som ger sig! Tillslut öppnades mitt fönster och jag tog chansen för jag var totalt slut! Min självkänsla var obefintlig och mina nerver satt utanpå, stressen i kropp och knopp var obeskrivlig! Jag orkade inte mer! Var så trött på att behöva vara rädd för att se mig i spegeln dagen efter, trött på att sova dåligt, att ha denna fruktansvärda ångest och ALL tid till planerande! Folkölen som fick hjälpa mig klara av dagen de dagarna bolaget var stängt! Jag drack en burk på 5dl i ett svep för att få effekten! Vid ett tillfälle gjorde jag det hemvägen från affären en förmiddag! Jag kunde inte ens vänta till jag kom hem, vek av in i skogen och svepte två stycken halvliter folköl!
Min personliga botten var inte att jag miste jobb, körkort, hus, relationer eller någonting annat! Man kan vara alkoholist på så många olika plan! Man kan dölja det så bra så man inte ens själv vet om att man är det, eftersom förnekelsen är så enormt stark! Så var det för mig! Jag behövde vara nykter i flera månader innan jag förstod att jag var beroende, jag behövde ta till mig mängder av kunskap kring beroende och jag behövde bolla med folk här på forumet!
Nu har jag varit nykter i över 26 månader och ibland känns det viktigt för mig att sätta ord på en del av min resa för att påminna mig själv och förhoppningsvis kunna hjälpa någon annan att se sitt beroende och ta tag i det. Livet utan alkohol kändes otroligt läskigt i början men livet blev varken grått eller trist utan det öppnade upp för att lära känna mig själv och våga syna varför alkoholen blev min medicin. Jag tror aldrig man blir färdig med jobbet med sin personliga utveckling, det är resan som är målet!

@vår2022 Tre år!!!!! Starkt jobbat kära Vårfru 🧚🏻‍♀️ Jag säger jobbat med ett lite stämningsförhöjande GRATTIS. Inte grattis du vann på nån lott utan grattis till att hittat styrka & mod och göra en alkoholförstoppning till ett minne blott! ❤️ Du är en sann förebild för mig och vad jag kan läsa mig till så även för andra. Jag må du leva uti trehundra nyktra år minst! Jag tänkte på hundår helt oförhappandes- som att varje tid i nykterhet är tredubbelt värd minst! Fira ordentligt ikväll ❤️🧚🏻‍♀️

@B.Å Tack så mycket!Ja blir en härlig helt stressfri dag & jag ska njuta…

Jag och min man har det bra! Han är nykter alkoholist och har nu inte druckit på, mig veterligen, över 2 år. Han tog tag i sina problem när de uppdagades för mig och jag konfronterade honom, jag hade hittat gömda spritflaskor lite här och var i hus och uthus. Läkarbesök och terapi, familjerådgivning. För mig stor oro, kontrollbehov och osäkerhet. Det höll den gången ett bra tag, tills vi flyttade från en gård till en annan och stressen blev för stor. Jag kom på honom igen. Den här gången fick han bättre hjälp. Alkoholterapeut som ledde honom till ACA och AA, där han fick den hjälp och den samhörighet han behövde. Mötena är viktiga för honom än idag. Han arbetar mycket med sin beroendepersonlighet, med invanda mönster och beteenden. Han är mycket medveten om sin sjukdom och hur den artar sig, inte bara när det kommer till själva drickandet utan hur den påverkar hela hans personlighet. Jag känner mig trygg, kontrollerar honom inte längre och har inget behov av det. Visst kan enskilda händelser få mig orolig, men då pratar vi om det. Jag tror att vi kommer att fixa det här, men det hänger helt och hållet på min man, att han prioriterar sitt mående. Arbetet med att vara nykter har för honom lett till en väldigt god insikt om sin egen person och sina beteenden, sitt mående, sitt ansvar och de val han har att göra, varje dag. Jag hoppas att det går lika bra för er!
Här där vi bor finns ingen bra hjälp att få från vården/kommunen/regionen. Endast en utbildning hur alkoholister fungerar, ingen form av samtalsstöd, diskussionsgrupper etc. Forumet här har varit viktigt för mig, liksom nån grupp på FB. Idag har jag inget behov av stöd och hjälp för egen del, men det kan ju komma att ändras och frågor dyker upp ibland.

Tänk! Idag har jag varit alkoholfri i 3 hela år! 3 hela år som jag inte låtit gå till spillo pga alkohol. 3 år som känts värdefulla och meningsfulla. Jag har funderat på vad det var som egentligen gjorde att det har gått relativt enkelt och bra för mig att vara alkoholfri. Jag tror det var min inre sanna röst som hjälpte mig. Jag fick höra min inre sanna röst och jag lyssnade på den! Den gav mig en enorm inre kraft och styrka och den visade mig en väg ut.

Som att ha stopp i ett vattenrör, men när stoppet tas bort så forsar vattnet fullt och fritt igen. Jag satt fast som ett alkoholstopp i ett rör i ett mörker. När jag tog bort alkoholen så kunde jag flöda fritt igen. Jag kunde se ljuset och livet. Det var så lätt att inte vilja gå tillbaka till mörkret och alkoholen. Det var som att alkoholen var en nödlösning och som jag trodde skulle få bort stoppen i mitt liv, men det var helt fel lösning. Det som krävdes var precis tvärtom, alkoholen måste bort från livet. Jag lurade mig själv totalt!

När alkoholen togs bort, hörde jag min egna sanna inre röst igen. Och det var det som fick mig att fortsätta vara alkoholfri, det var det som var magin. Det var det som jag hela tiden sökt genom alkoholen men inte hittade, för det förvrängde min inre sanna röst. Men jag kunde inte se det då. När jag till slut fann min sanna inre röst försvann magin runt alkoholen totalt. Alkoholens påverkan, rus och inverkan som jag tidigare haft stark längtan efter, förlorade totalt sin glans och magi. Ett riktigt mega platt fall i dyngan! Tänk att det var nykterheten som var nyckeln till att jag skulle få kontakt med och få höra min inre sanna röst. Att det egentligen var så enkelt och simpelt.

Mitt beslut om alkoholstopp kom en söndag i min soffa för 3 år sedan, jag hade sedvanligt druckit flera glas vin. Jag tror att det var min inre sanna röst som svagt lyckades tränga igenom den förvrängda falska rösten. I en stund då jag pratade med mig själv om att jag inte orkade mer, att jag skulle gå under om jag skulle fortsätta dricka som jag gjorde. Detta inre samtal har jag haft så många gånger förut, mest negativa saker om hur värdelös jag är, men något var annorlunda och troligen var det för att min inre sanna röst på något sätt lyckades göra sig hörd och nådde mig i djupet. Tonfallet i rösten var inte en fördömande, krävande eller ångestfylld ”du duger inte - tycka synd om mig” röst. Rösten var mer bestämd, men ödmjuk och självsäker på något sätt och viskade ”du kan fixa det!”. Rösten lyckades ruska om mig, beröra mig, ge mig hopp, mod, styrka och tilltro till min egna förmåga att lyckas sluta dricka. Min medlidsamma självömkande och fördömande skamröst som tidigare tryckt ned mig, hade förvandlats till en befriande variant av självmedkänsla. Som tycker att jag är ok, att jag ska stå upp för mig själv och vara snäll mot mig själv. Att jag ska lyssna på min inre sanna röst, mina sanna känslor och acceptera dem. Om skammens och den inre självkritikens motsats är självmedkänsla så är dess synonym alkohol. I alla fall så förvärrar och förvrider den skammen, liksom att den lätt får en att tappa sina gränser och lurar en att tro att mer alkohol får skammen att försvinna.

Min självbevarelsedrift måste ha tagit över i mitt liv där i soffan. Den som ville leda mig till min äkta och sanna värderade riktning. En väg ut genom en väg in. Men att det skulle vara så magiskt att få höra min inre sanna röst, det visste jag inte. Jag blev urstark och tvärsäker! Fan jag ska fixa detta! Rösten var fortfarande rätt svag med ändå stark och bestämd. Och jag visste inte heller att det skulle ge så mycket styrka att lyssna på den. Jag blev förvånad över styrkan det gav. En styrka som fick alkohol att kännas som helt totalt värdelöst och helt totalt meningslöst. Alkoholdjävulen har knappt ens vågat göra sig hörd, för han har inte en chans att mäta sig med den styrkan jag fått från min inre sanna röst. Rösten är nu klar, stadig och tydlig och jag har blivit allt bättre på att lyssna. Vi har många intressanta samtal, reflekterar om både stort och smått, högt och lågt. Mina behov får göra sig hörda. Ibland är jag lite lomhörd, men då klagar rösten gällt för att jag ska höra och vi reder ut situationen och vilken väg jag ska välja att gå på.

Avslutar med ett citat som jag stötte på och gillar av Eckhart Tolle❤️

”Du blir inte god genom att försöka vara god, utan genom att upptäcka den godhet som redan finns inom dig och låta den komma fram”.

@Geggan Ja, det gäller att ta chansen när man får den! För mig var det viktigt att slippa ta det snacket ikväll när vi ska äta liksom. Nu vet hon. Sannolikt frågar hon mer, och jag pratar gärna om det. I början kändes det lite skämmigt. Att man slutat dricka betyder ju att man haft problem med alkoholen. Men sen flera år har jag vänt på det. Jag har tagit ansvar för mitt problemdrickande. Jag märkte vartåt det barkade, så jag tog ansvar och slutade dricka. Och det är jag förbannat stolt över. Fler i min omgivning borde göra detsamma.

Kram 🐘

@Onkel F Så ledsamt att höra 😢 Kan du inte bli lite mer aktiv här på forumet? Sätta ord på dina tankar och känslor, låta oss bollplanka lite med dig ❤️

Jag har inte själv gått på AA, och jag har svårt att tro att makten kommer från Gud. Jag tror att jag måste lita till min egen inneboende kraft. Det är den inneboende kraften som jag måste peppa och stöttta. Men jag tror förvisso också på ödet, att det finns en mening med mycket som händer. Fast ibland är det först efteråt som man förstår att en viss jobbig sak fick en att gå åt ett annat håll.

Man måste vara modig också, ta de chanser i livet som livet ger oss. Ytterst få människor tycker på ålderns höst att de gjort för mycket i livet. De allra flesta har en eller flera saker i åminnelse, där de innerligt önskar att de hade vågat agera annorlunda.

Man får ta sitt eget kloka, modiga innersta jag i handen och våga hoppa!

Kram 🐘

En dag avklarad och det gick ju bra. Känner mig fortfarande väldigt motiverad så tror inte att idag blir något problem heller. Men det är väl upp och ner kan jag tänka. En dag i taget.

Känner en liten sorg att jag inte kan dela mina känslor med någon dock. Fast nu har jag er här på forumet 🙏 Och jag känner redan ett enormt stöd och det gör allt lite lättare, så tack för det ni som har skrivit och välkomnat och peppat mig. Förstår att det kan ha en väldigt stor betydelse för hur detta kommer gå.

@Molnet heja dig med! Hur går det för dig?

@B.Å Grattis, tre månader wow!
Jag tror nog absolut att det kan hjälpa mig också att läsa och lyssna på andras erfarenheter så det ska jag absolut kika mer på!

Jag gjorde faktiskt så igår med Alkoholkalendern, att jag fyllde i noll glas direkt på morgonen. Får göra det nu också 😊

Tusen tack, känns så skönt att veta att någon tror på en ❤️

Kram 🤗