Senaste kommentarerna i forumet

Just nu på resa till min gamla hemstad för att besöka min förälder. Mycket att hjälpa till med och fixa men också mysigt även om jag ibland får lägga band på mig. Att bli äldre är sannerligen inte alls kul alla gånger därför är det redan nu viktigt att ta hand om sin kropp genom att vara aktiv/i rörelse med tanke på framtiden. Min förälder har nu i åttioårsåldern svårt att röra på sig och gör heller inget för att få till en förändring vilket gör mig så ont trots att jag bönar och ber. Läkaren har t.o.m. föreskrivit daglig promenad eller motion på recept men inte heller det har hjälpt. Min förälder har god ekonomi och egentligen alla möjligheter till ett stimulerande liv. Psykisk ohälsa tenderar att bli värre med åren verkar det som. Kommer vara trött efter helgen, risken för återfall blir då automatiskt högre men jag är förberedd! Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset!

@Carisie hahaha ja så gärna 😂

@Ångest-Åke Så bra att hittade hit och delar din historia med oss. Vi är många här som vaknat med denna ångest och kämpat så som du gör nu. Du är inte ensam ska du veta.

Jag kan inte heller ta mig ”ett glas” och jag har äntligen (!) accepterat att så är det. Jag är inte unik, vi är många som inte kan och det bästa vi kan göra för oss själva det är att ge upp, sluta lura oss själva och låta bli att ens försöka.

Låt resan börja :)

Här i forumet hämtar vi stöd och får nya insikter. Du är så välkommen hit och nu behöver du aldrig mer känna dig ensam.

Vi gör det tillsammans, heja oss och grattis du som tagit så kloka beslut och redan har två dagar bakom dig 🌟

@eling Heja dig skicka den här 🥊 i ansiktet på 👹 om han kommer tillbaka!
🩵

@B.Å Tack! Jag jag är ju liksom nykter på en räkmacka. Just nu. Alla är olika och allt passar inte alla. MEN - det passar mig väldigt dåligt att vara full så dit går jag inte igen 😩
🩵

@Molnet Gud ja! Men jag har också sagt hela tiden att en enda karatefylla till så stänger jag dörren för alkohol för gott! Men jag är inte sugen - så jag låter bara bli. Varken sugen på 1 eller 1000 glas. Vill inte bli berusad. Vill inte slentriandricka. Alkohol har överhuvudtaget ingen plats i mitt liv vare sig i tanke eller handling - jag nöjer mig så tills vidare. Nya beslut kan komma att behöva fattas - kanske redan imorgon men nu chillar jag på lagrarna och åker med på den positiva viben
🩵

@vår2022 Du är klok som en hel vecka du 🧚🏻‍♀️
Känslan när jag satt där med all uppenbar stress var ändå bara irritation över att maken inte bara kunde stänga dörren 😂😂😂😂 Inte det faktum att jag redan satt på display 🪟

Ska jag göra någon tolkning utifrån vad du så klokt skrivit är det nog att jag är på display på nya jobbet - precis som man är när man är ny - iakttagen. Irritationen kanske symboliserar att när jag är med maken vill jag inte vara på display utan privat. Hur låter det?

Torsdagen har varit harmonisk och imorgon kommer fullt-ös-medvetslös trettonåring och härjar med sin moster i en vecka - KUL! ❤️

Hoppas du har en skön avslutning på torsdagen och får en bra start på helgen imorgon.
Kram! ❤️

@AnnaM83 igår fyllde jag 3 månader som nykter, så jag är rätt nynykter :)

Kommer så väl ihåg allt det du beskriver. När jag startade min tråd och hade bestämt att ”det här går inte längre” började jag läsa och lyssna på allt jag kom över och hade med beroende och missbruk att göra. Jag lyssnade på poddar där läkare förklarade vad som händer med oss och våra kroppar när vi missbrukar/sluta missbruka alkohol, jag läste trådar här där andra skrev om sina kamper och segrar och så lyssnade jag på intervjuer med människor som har lyckats vända sina liv. Att höra att det går gjorde att jag började tro att ”visst borde gå det för mig med!”.

Vi brukar ta en dag i taget, att bestämma ”idag är jag nykter” är allt vi behöver bestämma oss för och så låter vi bli att ta det första glaset. Just i dag bara och imorgon tar vi nytt beslut. Så gör vi om och om igen – och tro mig, det är så värt det 💪

Jag brukar alltid fylla i Alkoholkalendern (som finns här på sidan) direkt på morgonen. Då är det klart liksom, noll glas idag och det tänker jag hålla :)

Så kul att ni är ett gäng nykomlingar här nu som kan följas åt. Vi är några som också startade trådar ungefär samtidigt för 3 månader sedan och det är så himla roligt att följas åt och peppa varandra – kan en så kan vi alla.

Jag tror på dig och är glad att du har hittat hit till oss. Vi gör detta tillsammans.

Kram 🤗

Heja dig och vad bra att du har kommit hit! ❤️

@Se klart Det är verkligen som du säger, lättare att vara empatisk mot andra än mot sig själv. Den inre jobbiga kritikern ställer till det för oss. Den inre kritikerns känslor som tar över påverkad av de inre kritiska tankarna. Tankarna som säger att vi inte duger som vi är.

Då får man jobba med dessa kritiska tankar och inte ta dem för sanningar, jobba med sina tankar om sig själv. Hur tänker jag om mig själv egentligen? Man får öva på ett medkännande förhållningsätt gentemot sig själv. Öka medvetenheten om sig själv och öva på att vara mindre dömande mot sig själv och sina upplevelser. Det är ett förhållningsätt som man kan utveckla för att må bra i sitt liv. Då kanske man även kan stötta andra på ett helt annat sätt utan att glömma bort sig själv. Man liksom ökar sin kapacitet för det.

Modern hjärnforskning visar att vi genom att träna upp vår självmedkänsla, self-compassion, stärker vi vår psykiska hälsa, får djupare insikter om oss själva och mår bättre på alla plan. När man visar sig själv omtanke aktiveras hormoner som får en att må bra, något som kan hjälpa till att minska stress, ångest och oro. Att man medvetet söker kontakt med sig själv, uppskattar sig själv och tar ansvar för sitt välbefinnande.

Jag uppfattar dig som att du har självmedkänsla och att det är dessa trakter du syresätter och jobbar i. Kram❤️

@B.Å, @Carisie, @Se klart, @åträtthåll, @vår2022 Tack ❤️❤️❤️❤️❤️ Jag kämpar på och försöker ta tag i saker och ting som skaver, som gör det alkoholfria livet svårare. Tror jag är på rätt väg och har inte druckit nåt igen även fast alkoholdjävulen har hälsat på. Ville bara säga tack och skicka hjärtan till er.

@Ångest-Åke
Tack så mycket! Då börjar vi samtidigt nu. Heja oss!
Jag blev också så glad när jag hittade denna sida. Tror den kommer hjälpa mig mycket när det känns svårt.

I förrgår var min "rock bottom". Skulle ta "ett glas" men slutade med att jag drog i mig hela flaskan och skämde ut mig i vanlig ordning.

Jag är glad över att jag idag hittade detta forum. Det känns redan bättre av att bara läsa allas historier och bara få skriva av sig lite. Kommer suget på alkohol de kommande dagarna så kommer jag gå in här och skriva av mig.

Jag tror på dig! Nu måste du bara tro på dig själv!
//Åke

@Fruktsallad Håller på dig.Jag börjar ju idag så idag blir första dagen för mig. Dag för dag.

Hej, Adde!

Jag känner igen mig mycket när du beskriver din relation till alkohol. Jag själv dricker inte oftare än folk utan alkoholproblematik, men jag har en otrolig problematik när det kommer till att dricka måttligt. Jag har under en tid vänt mig till alkoholen för att hantera stress och depression.

Idag tog jag steget att ringa alkoholhjälpen och att leta mig fram till det här forumet.

Kom in här och skriv av dig om du vill när du känner suget för alkohol men du egentligen inte vill dricka. Jag tänkte att iom att vi båda börjar vår resa mot ett alkoholfritt liv i princip samtidigt så kanske vi kan stämma av med varandra hur det går, och stötta varandra, om du vill.

Ge inte upp! Jämför fördelarna mot nackdelarna av alkoholbruket när du blir sugen, och kom ihåg hur du mådde när du tog dig modet att hitta hit!

Jag tror på dig!
//Åke

@AnnaM83
Ja, drack sista ölen i måndags.
Orkar inte mer helt enkelt..

@Fruktsallad Hej!
Det gör jag verkligen. Och jag har fortfarande någon slags fantasi om att sitta i soffan en fredagskväll med ett glas vin och mysa. Men det blir ju aldrig så. För det mesta smygdricker jag när jag gör något annat så att det inte ska märkas. Fy alltså, jag skäms så. en imorgon är det fredag och jag kommer säkerligen att vara sugen på att gå till systemet på lunchen och köpa lite vin. Men jag ska verkligen försöka stå emot.

Har även du precis tagit beslutet att sluta?

Heja oss och en varm kram till oss som försöker :)

@Livvi Hej!
Tack för att du kommenterade. Känner mig redan så välkommen här :)

Jag känner också att min tolerans mot alkohol har förändrats något enormt. Och det är skrämmande. Fast sjukt nog har det ju också på ett sätt varit en hjälp för då har jag kunnat dricka och sedan gå till jobbet som ingenting dagen efter och mått "jättebra"..

För min del är en stor del att jag är fast i en relation som inte är bra för mig. Jag vet att den påverkar mig negativt och att jag borde lämna men det är inte så lätt.

Jag tror att jag kommer hänga mycket här på forumet.

Kram

@B.Å Hej! Tack så mycket! Känns redan som att det är väldigt stöttande och peppande härinne så jag hoppas att det kommer hjälpa mig en del. Det är en enorm stress att ha dessa tankar på alkoholen. För min del har det varit att försöka planera när jag skall hinna till systemet, hur mycket jag ska köpa, hur längde det kan tänkas räcka.. Ja, allt möjligt. Jag trodde aldrig att det skulle gå så långt.
Tack för tips om att lyssna på poddar! Jag brukar inte lyssna men det kanske är ett bra sätt att få huvudet på andra tankar.

Hur går det för dig och hur länge har du varit nykter?

Kram

@AnnaM83
Du verkar som jag reflektera mkt över ditt förhållande till alkoholen. Ändå så har mitt drickande eskalerat senaste året. Lever som du ett ordnat liv, kommer sannolikt inte ha kvar det om ja fortsätter.
Jag tycker du gör rätt ☺️
Heja dig!

Hej där i Kaffestugan! Hoppas att allt är bra mina vänner. Kände att det var dags för en liten slurk med nåt starkt alkoholfritt igen. Så sitter och dricker lite kokkaffe och tar mig en mandelkubb faktiskt. Ungefär så där som man kan göra på konditori, fast här i köket är det ju lite mer kostnadseffektivt. Har nog som ny-nykter blivit lite mer försiktig med kronor och ören. Kanske inte direkt snål, men det skadar väl inte att vara lite sparsam ibland liksom. Har väl ett paket med pepparkakor också, men det kan man väl öppna senare nån dag för man behöver väl inte slösa hur mycket som helst...

Ha det gott!

Bra jobbat.Heja heja!

Dag 1 (egentligen dag två nykter. Men anser idag vara upplyselsens dag) av 365 utan alkohol.

Jag är inte en person som dricker varje dag, Det brukar vanligtvis gå någon vecka eller till och med en månad eller två mellan mina galna fylleslag, vilka oftast yttras i min ensamhet. För mig är "det gamla vanliga", att jag anser mig ha varit duktig och förtjänar en öl, ett glas vin eller en drink. En drink blir snabbt till två, som går över i tre... Och efter den fjärde så kommer naturligtvis den femte. Sen blir det svart.

Jag är en person som lider av ångest, och jag har så länge jag kan minnas haft ganska taskig självkänsla. Jag anser mig vara social och andra skulle beskriva mig så, men min ångest och mitt övertänkande har alltid satt krokben för mig.

Mitt problembruk började när jag innan jag visste att jag skulle träffa andra människor, kände ett behov av att "värma upp" med två - tre 0,5L 7.0% cider så att jag inte skulle vara nervös när jag träffade personerna. Dessa personer kunde vara mina bästa vänner vilka jag inte borde känna en sån stress över att träffa... Sak samma, ni förstår nog alla att min briljanta plan av att "värma upp" gjorde mig full, och mitt konsekvenstänkande försvann, jag dricker mer när jag väl är med personerna och blir ännu mer full och skämmer ut mig... Vaknar dagen efter och ångesten är så stark så allt jag vill är att dämpa den med alkohol... Men 99 av 100 gånger låter jag bli, i alla fall nu på senare år då jag vet att dricka dagen efter en ordentlig fylla slutar bara i sämre mående och outhärdlig ångest.

För kanske två månader sedan så drack jag för mycket igen, och jag blev väldigt besviken på mig själv och lovade mig själv att inte dricka på minst ett år, som ett bevis för mig själv, och för bättre livskvalitet.

Men så i förrgår hände det igen. Jag hade vid den tiden börjat hitta ursäkter till att "Äsch, det var ju inte så farligt det som hände sist. Jag har ju varit duktig, jag förtjänar en liten sup!"

Efter ett kort tjafs i skallen så vann alkoholisten i mig och jag gick till bolaget och köpte ett kvarting. EN sup blev det ju knappast och det visste jag ju innerst inne innan att det inte skulle bli. Det var ju precis det jag tjafsade med mig själv om innan jag tog beslutet. Inom loppet av några timmar så var hela flaskan slut... Jag kände mig skön. Men av någon anledning så kände jag mig inte tillräckligt skön och jag var inom kort iväg till bolaget ännu en gång för att köpa ett kvarting till... Börjar smutta på den och inte kort efter är det svart.

Vaknar dagen efter och mår skit. När halva dagen har gått så berättar min tjej för mig hur jag har betett mig. Jag har skrikit och gapat och stört grannar och betett mig som skit. Skrikit rakt ut ur fönstret över hela gården. Bråkat med och varit dum mot tjejen och skämt ut mig så jävla mycket... Jag vågar knappt gå utanför dörren i rädslan att stöta på mina grannar och jag är arg på mig själv och förvirrad över varför jag gör så här mot mig själv och de jag älskar.

Sanningen är den att jag inte kan dricka som vanligt folk. Jag KAN INTE dricka "en drink". Jag KAN INTE gå på middag och dricka ett glas eller två till maten och sen vara nöjd där. Det är min stora förnekelse om min obefintliga disciplin när det kommer till alkohol som gång på gång lurar mig att den här gången kommer det bli annorlunda!

Det är nu idag som jag slutar förneka detta och infinner mig i att jag KAN INTE dricka alkohol, inte en enda droppe, i alla fall inte på ett långt tag framöver, tills jag börjar finna ro i mig själv.

Gången innan när jag gjorde så här så lovade jag mig själv att söka professionell hjälp om jag inte klarade av att hålla mig från alkoholen utefter mitt löfte till mig själv och det är därför jag är här och skriver av mig. Jag ringde idag till Alkoholhjälpen med gråten i halsen och talade ut om mina känslor och funderingar och min stora besvikelse på mig själv. Bara det i sig var skönt. Jag har ingen att prata med och i familjen jag har vuxit upp, likt så många andra Svenska familjer, så pratar vi inte om obehagliga saker.

I morgon ska jag ta kontakt med vårdcentralen och se om jag kan få tid hos psykolog för att ta itu med min ångest, mina sömnproblem och mitt taskiga självförtroende och självkänsla.

Jag vet inte exakt vad jag har för avsikt med detta inlägg mer än att få skriva av mig, och att så att säga få det "skrivet i sten" att jag vill bli en bättre människa. Att ha något att titta tillbaka på och minnas hur jag kände i denna stund när suget kommer och jag känner att jag "förtjänar" att bli berusad.

Jag är glad över att ha hittat detta forum och har under dagen läst igenom många av er andras historier och det känns skönt att bara få bekräftat att det finns så många som är i liknande sits, och vi alla vill bli bättre människor, för sig själv, och eller andra.

Tack allihop och jag tror på er, precis som jag efter idag också tror på mig själv!

Tack och hej, ha det bäst!
//Åke

@åträtthåll
Det har gått bra, va väldigt bestämd på vad som gällde när jag gick upp imorse.
Mådde under dagen inget vidare, är mentalt väldigt sliten. Jobbade iallafall på som vanligt och gick lite omvägar mot mitt hem.
Gick långsamt å försökte njuta av promenaden, behövde ju inte stressa till bolaget och sedan hem för att få i mig rätt dos i tid. Köpte en flaska bubbelvatten istället ✌️
Detta var den första lilla segern och första riktiga steget mot förändring.

@Cashsmash tanken är att ta en dag i taget. Så småningom börja gå på möten igen. Träna, skaffa nya rutiner helt enkelt. När suget kommer måste jag påminna mig om vilket kaos det faktiskt skapar för mig, jag kan ju inte dricka två glas vin och stanna där. Det blir tio och sen är jag på annat också. För mitt liv och mina barns skull måste ett nytt nyktert liv skapas🙏♥️