Senaste kommentarerna i forumet

Tillfälligt fel på grund av uppdateringar av sajten. Vi har nu åtgärdat detta.
/magnus

Alla inlägg kommer upp i bokstavsordning........oavsett när de är gjorda.......

Hoppas att du tittar förbi här fortfarande.
Hur går det för dig?

Skriv av dig här även inte blir en lätt och spikrak väg, jag tror att det hjälper.

Bra jobbat Ann!! Hoppas att du klarar helgen - utmaningen! Om din syster "haft" problem med alkohol så borde det väl inte vara några problem att förklara, och tacka nej?! Jag är också inne på dag 7 i nykterheten. Det känns bra - men abstinensen var inte att leka med de första dagarna.....

Kämpa på!!!

Dricka för mycket

Vi som har alkoholproblem sårar inte, ljuger inte de vi älskar med flit för vi får en oerhörd ångest och skuld. Vad gör vi då? Jo vi dricker för att döva den sjukdom vi har. Blir som ett ekorrhjul. De vi lever med får också skam och skuld, ett sk medberoende där man skuldbelägger sig själv precis som du och så många andra. Även om man är sårad, arg och förbannad på den som dricker så finns det någon strimma av hopp att man ska tillfriskna. Tyvärr så måste personen på något sätt själv inse sina problem och ta hjälp. Det är inte bara att flytta ut som du skriver men DU kan inte leva så här och DU kan inte få din man att sluta supa. DU måste tänka på dig och ditt bästa. Kommer du må bra av att stanna i relationen???? NEJ! Kommer du må bra av att lämna relationen??? NEJ MEN det sistnämnda kommer att gå över. Kan ta tid men det är övergående. Det är inte övergående att stanna i en relation som man inte mår bra av. Valet är ditt och mycket svårt men om inte du ska gå under måste du tänka på dig själv. Inget/ingen kan ändra på din mans inställning till a förutom han själv.

Om du inte klarar dig utan a har du ett väl utvecklat beroende och behöver snar hjälp för att inte hamna i missbruk. Ta kontakt med beroendeenhet/läkare eller arbetsgivare så att du kan få behandling. Risken är signifikant att du kommer få problem med jobb, familj, vänner och framförallt din hälsa.

Vad bra att du har börjat fundera på hur alkohol påverkar dig. Precis som du beskriver kan omgivningen ibland reagera före en själv på ens alkoholvanor. Det som du nu har uppmärksammat - att du behöver alkohol nästan varje dag för att klara av vissa känslor, att du har sug, att du hamnar i konflikter och att din oro och ångest ökar är signaler som du gör rätt i att ta på allvar. För många är det här forumet till stöd då man vill förändra sina alkoholvanor. Det kan ta tid innan någon svarar i en ny tråd. Fortsätt gärna skriv och berätta på vilket sätt du vill göra annorlunda. Hur skulle du önska att det såg ut för dig?

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Tre dygn utan kontakt. När jag tänker på hur vardagen präglas av alkoholen och den oberäkneliga stämningen känns det så absurt. Man kan inte ha det så. Jag är så glad att ha min gamla vän som förstår och känner mig sen tonåren. Våra familjer har följts åt i alla år och hon har också sett utvecklingen. I morgon flyttar jag hem, misstänker att min tjurskallige man inte har något nytt att komma med.

Så roligt att din dotter har kommit till dig! Förstår att det måste kännas mycket lättare för dig nu. Hon kommer säkert att må bättre och bättre.
När min dotter mådde dåligt då gjorde jag så mycket roliga saker jag hann med tillsammans med henne och som du säger så lättar de upp just för stunden och jag tror att de stunderna blir viktiga och gör att det så småningom vänder. Jag och min dotter har inte pratat direkt mer om de jobbiga åren, men jag är övertygad om att hon vet att jag ställde upp allt vad jag kunde och att det var väldigt viktigt för henne då. Idag är hon en bit över tjugo och vi har en väldigt bra relation. Jag är så glad ´över att jag vet att jag gjorde allt vad jag kunde för henne då.
Jag önskar också att jag hade kommit så långt som du i min relation till maken, men tyvärr är jag inte tillräckligt stark just nu så allt står stilla.
Du är stark och jag beundrar dig.
Kram

Så härligt Izzy att du och dottern är tillsammans i lugn och trygghet nu! Och du tar hand om det hela så klokt. Kram, kram / mt

Precis som tidigare inlägg-kontakta socialtjänsten och be om hjälp-det verkar vara dags för det

Om det är fara för hans liv. Kontakta soc i din kommun och prata med dom.

Gå ihop släkten. Prata med honom i lugn och rå. Skuldbelägg inte men berätta hur ni känner, är oroliga och att ni inte tycker om att åka dit om han blir full. Inget mer än din pappa kan få honom att verkligen inse problematiken men man kanske kan glipa lite på de stängda ögonlocken

O allt är lugnt och vitt på alkoholfronten. Har haft intensivt på jobbet, skönt att vara helt nykter då. Även om jag tyvärr drack i lördags har jag inte känt nån abstinens, bara lite lätt huvudvärk då i söndags morse. Så kanske man skulle motionera lite oxå då....

Jag anser att gan vägrar inse sina problem. Det du kan göra är att ta kontakt medcsocialen i din kommun och berätta om din mans missbruk. Hur det påverkar dig och ditt barn.

Tack för tipsen Stingo!
Jag har annars provat Clausthaler Lemon, vet inte hur jag ska klassa det men går nog att likna vid en halvsöt cider, och så Mikkeller - Drinking the snow, ett mustigt mörkt öl. Kan rekomendera båda. Kylda!
Ska nog bjuda hem våra goda vänner på middag i helgen! Vill definitivt umgås! :)

Har det annars ganska hektiskt på jobber. Det känns som jag arbetar i 120 knyck hela tiden! Hjärnan kokar nästan över... Är med i flera olika projekt som det är tidspress på och av ngn anledning så slutar det alltid med att det är jag som driver på och kommer med förslag på lösningar... Tycker jag i alla fall. De andra tycker antagligen lika som jag, att det är de som är drivande menar jag ;)
Måste erkänna att jag älskar att prestera och känna mig duktig. Har stort självförtroende på jobbet. Det är självkänslan som det är värre med men den har blivit betydligt bättre sedan jag slutat med alkohol.
Nu ska jag ut och skotta snö!

Det är klart att jag vill dig väl Mic99 och jag vet ju själv att det är lättare sagt än gjort att förändra sitt destruktiva beteende. Men det är nog av yttersta vikt för oss missbrukare att börja prioritera nykterheten överst på vår lista, mkt av det andra kommer att komma som ett brev på posten.

Min poäng med mitt förra inlägg är att det finns ingen annan än vi missbrukare som kan få oss nyktra. Sedan kan man behöva hjälp för att kunna hjälpa sig själv, det är ingenting man behöver skämmas över. Jag brukar också tänka att det är lite pinsamt nu när jag går behandlingen men vad är det jämfört med att fortsätta supa och skämma ut sig i ytterligare 20-30 år.

Fundera gärna igenom vad du själv kan göra utan att lasta för mkt på din flickvän (sedan är det ju jättebra om hon är ett stöd osv).

Vi kan fixa det här!! Allt gott Mic99 =)

Tror det är nyttigt för alla att förstå sig själv bättre. idag hade jag en till KBT-session och fick som en kalldusch serverat ytterligare hur jag fungerar. ATT jag summa summarum har svårt att ta kritik, hantera pekpinnar och har megastort kontrollbehov! Att jag gör ALLT så himla svårt och invecklat, enbart för att ha egen kontroll över situationen. O känner jag minsta lilla brist på kontroll raserar min värld som ett korthus och allt blir skört. Har en falsk trygghet i mitt kontrollbehov och har skapat mig ytterligare ångest genom att skapa "säkerhetsbeteenden" nu under senaste halvåret.. T.ex känna mig trygg i att ha mobilen nära alltid o få panik när jag inte har den/batteriet slut = jag har inte kontroll. Människan är fascinerande ..o lite knäpp ibland! :)

Jag har inga goda råd, för det är svårt att bryta med sin far. Och han som skal vara din förebild och försvarare är den som skadar dig. Har du fått hjälp hos någon? Du kan inte få honom att söka hjälp, men du kan jobba med dig själv och få hjälp och stöd från din omgivning. Hitta någon du litar på som du kan prata med. Du måste kanske innse att din far aldrig slutar dricka, och fortsätter vara en person som skadar dig. Då måste du ta vara på dig själv, och skydda dig från honom. Det hjälper inte att dricka, då blir du som din far, och jag hoppas du tar avstånd från att skada andra med alkoholmisbruk. Stor kram, du är starkare än du tror!

Vad härligt att höra att du nu bor i egen lägenhet och att din dotter är där. Du gör helt rätt i att inte fråga var hon vill vara. Hon ska inte behöva välja. Jag tror hon är där hon vill vara nu :)
Hoppas ni kan hitta ro och glädje i nya hemmet. Ditt beslut att lämna har skapat förutsättningar för det.

Kram!

Tack för den käftsmällen! Den kändes.. och var säkert helt rättvis...och visst har du rätt. Jag får se om jag orkar ta till mig dina råd idag...men imorgon kanske dina ord väger tyngre.

Men Tack hursomhelst. Du menar väl.. och framförallt har du rätt.Det är det som betyder något.

Golvad, men inte uträknad. Inte än...Hoppet är det sista som överger en!

Lycka till själv!

Hej Cissi1,

Det låter väldigt märkligt att han skulle bli uppsagd för det. Antagligen är ju den behandlingen nyckeln till att han en dag ska kunna komma tillbaka till jobbet. Men det finns andra vägar att gå för att få hjälp, man måste bara vara mottaglig för hjälpen.

Vi båda vet att detta inte är ditt fel och mitt råd är fortfarande att söka hjälp för medberoende. Där kan du säkert också få hjälp med att reda ut arbetsgivarens skyldigheter samt vilka andra vägar du kan föreslå till din man.

Hejjar på dig!

Hej Mic99,

Tycker det är bra att du skriver här på forumet och fortsätt med det oavsett vad som händer! Starta gärna upp din tråd igen.

Jag känner att jag måste vara lite hård mot dig, rätt eller fel, men du kan inte lasta över ansvaret på din flickvän såsom du gör. Den väska med sprit som du har stavat ihop den tar du själv och häller rakt ner i vasken. Varför? Jo, för att du vill det och den förstör ju ditt liv. Lägg inte det ansvaret på din tjej. Hon kan du hjälpa till behandling för medberoende och om jag var du så skulle jag omgående söka hjälp på behandlingshem. Detta främst för att helt klippa med tillgången till alkohol men sedan för att börja jobba med dig själv som person.

Lever du ditt liv som du vill leva det? Vem är det som bär ansvaret för ditt liv?

Jag hoppas allt ska gå bra för dig men det är nog dags att du tar tag i det nu, inte imorgon. Och det är dina handlingar som räknas i det här fallet, inte dina tankar.

Lycka till!

Just nu behöver jag allt stöd jag kan få. Och jag vet att du har rätt. Jag måste in i helvetet...

Önskar dig all lycka i din kamp. Bra att du försöker snappa upp råd. För är det några som kan ge råd så är det ju vi som är på detta forumet..de flesta andra har nog väldigt svårt att förstå..

Och varför skulle just du?? Håll kvar den känslan!!Jag trodde länge att just jag var annorlunda och skulle klara det. Men...

Nu är det slut att tycka synd om mig själv. Du har rätt. Nu är det dags att "spotta i nävarna" och kämpa!

Återigen Tack! Betyder otroligt mycket att både skriva och få feedback när man är på botten..

/Mic