skrev LenaNyman i Början till något nytt

Blir så glad för din skull. Skönt med en gemensam insats också, för dig och käre särbon.

Stor kram!


skrev Januari i Nu är det dags...

dricka upp vad som finns känner jag igen. Ex om vi druckit vin till maten och det fanns kvar dagen efter fick jag ingen ro förrän det var uppdrucket, och då ville jag ju ha ännu mer. Bra att du inte dömer dig själv för hårt Eulalia och fint att helgen blev lyckad! Skickar en hälsning och hoppas veckan kommer gå bra.


skrev LenaNyman i If you re waiting for a sign, this is it.

Tack, kära ni, för så fina hälsningar. Jättekram till er båda!


skrev Januari i Förändring..?

Du är klok som en bok. Känner ofta att du träffar helt rätt i det du skriver och jag känner igen mig i mycket. Slentrianmässigt drickande.., just vad jag hållt på med. Nu är det ju stopp på det, vilket oftast känns skönt. Fast ibland kan jag sakna det också. Knäppt. Jag har inte kommit så långt än. Men jag är bestämd med vad jag vill och har tydliga mål. Funkar för mig än så länge.
Farmor, blir alltid lika glad för dina kommentarer i tråden ;) Hoppas du är lika omtänksam om dig själv som mot oss andra här på forumet?


skrev santorini i Måste bli ett slut på detta!

Så trevligt om du också gillar den! Han är ett bra exempel på hur det kan gå. Att jag blev så fast vid hans historia beror säkert på att ungefär samtidigt som jag slutade dricka så var hans otrohetsaffär på alla löpsedlar. Och jag var övertygad om att han börjat dricka igen. Man känner igen sina gelikar. Tidigare på våren hade han skrivit en ledare i en ny tidning om att han nu klarade av att dricka kontrollerat igen och det trodde jag ju inte på. Så jag uppskattar hans ärlighet i boken och önskar honom verkligen lycka till. Som jag säger, man behöver inte göra alla misstag själv, man kan lära av andra. Ha det gott, Muränan!


skrev etanoldrift i ARG

Hej och välkommen lizzbet!
Ja, för det första, så så måste jag tyvärr säga att du förlorat rond 1, genom att låta honom flytta in igen (efter att ha kastat ur honom!)
Ja alkoholister är oftast oerhört trevliga, charmiga, "belevade" och lite "spännande" när man träffar dem (de har i regel inga svårigheter att få nya partners eftersom de upplevs som lite "häftiga", rebeller, regelbrytare och det händer saker hela tiden runt dem)
Råd nummer 1. Kasta ut honom igen! (JA, jag menar allvar!) Om han menar allvar så ska han själv ta emot behandling/ sluta dricka) DU kan inte göra honom nykter.. möjligen underhålla honom under hans dryckesperioder..
råd2. Ta ett allvarligt samtal med honom när han är nykter! (men tro inte allt han säger i form av "löften" utan kräv bevis!
Råd 3. leta rätt på en trevlig NYKTER karl istället, som inte har alkoholproblem!

Har du funderat på vad det är som gör att du dras till just den här typen av män? Vill du ha "fart och fläkt" i livet? Lite "fest"...
En varning, är att de gärna hittar på små romantiska upptåg, resor etc, som sedan "flickvännen" får betala eftersom de hamnat i en "tillfällig" knipa.. (därför är det också vanligt att de är bostadslösa lite titt som tätt och letar efter en ny snygging att bo hos..)

När jag läser det du skriver så lyser alla varningslampor och varningsklockorna ringer för fullt!
Japp det är hundratuseb gånger bättre att du tar en hjärtesorg NU, än att du sitter där om ett år eller två och undrar hur i hela friden du kunde hamna i smeten!
Ett litet lästips som jag hoppas att du följer! Katerina Janouch bok "Anhörig" Låna den på bibloteket om du inte vill köpa den (tror den kanske finns som ljudbok också) Och LÄS!
Var rädd om dig! Vi är många varnande exempel här och även om vi gillar nykomlingar så vill vi inte ha dig här som medberoende!
Till sist, Du kan inte hjälpa honom vare sig genom att boka tider eller föreslå AA- möten, om han inte själv är medveten om sin problematik!
Att han försöker dölja sitt drickande för dig, är ett av de allvarligaste varningstecknen på att det gått ganska långt!
kram /e


skrev lizzbet i ARG

Så skönt att läsa alla era erfarenheter... Men tragiskt och hemskt förstås, man önskar ju ingen att behöva leva på det sättet :(

Jag träffade min alkis för bara tre månader sedan... Kände från början att något inte stämde, men fattade inte förrän efter några veckor exakt vad det var. Nu vet jag, med säkerhet.
Han skyltar aldrig med sina flaskor, vet inte hur och vad han dricker, för han gömmer det... Och det skulle aldrig falla mig in att leta, för det gör ju ingen skillnad, och jag vill nog inte se hur mycket det egentligen är :/
Jag har turen att ha egen lägenhet, så det är ju "bara" för mig att kasta ut honom... Gjorde så för bara två veckor sedan, men nu har han "flyttat in" igen.

Så besviken, trodde jag hittat en härlig, charmig, lite excentrisk och annorlunda man. Han har ju många underbara sidor och vi skulle kunna vara ett så bra par, men jag inser att HAN måste själv bestämma sig för vilken väg han vill gå. Jag kommer inte följa honom ner i träsket.
Vill gärna hjälpa honom att ta rätt väg, men hur gör man det?
Går det?


skrev Andreas i Psykiska besvär och alkohol

Jo har nog inte tid o jobba nu när jag har hunden, vet inte vad jag skulle göra med han under tiden. Har skrivit upp mig på valpkurs, men de väntar fortfarande på ledare för den.


skrev Sisyfos i Trött på att vakna upp bakis på helgerna.

Längesen du tittade in. Hur går det?
Har du kommit iväg på nåt AA-möte ännu?


skrev anonyMu i Tänkte gå vidare

Tack fina du.

Ja, jag vet - jag måste ta hand om mig själv. Har tvingat mig ut på morgonpromenader i två dagar nu. Till och med fått till några taffliga yogaövningar. Försöker äta bättre/nyttigare och dricka mycket vatten. Jobbar hemifrån också för att få ner stressnivåerna. Alltid en början...

Jag har också funderat i banor av om jag är lite mano/dep. Det finns ju många olika varianter och grader. Som det ser ut för min del är det fler dalar än toppar. Däremot går jag inte lika högt eller lågt längre, som jag gjorde tidigare. Tror att alkoholen, eller snarare frånvaron av alkoholen, har planat ut kurvan något. Naturligtvis i kombo med terapin. Topparna blir inte lika vilda/galna och dalarna blir inte avgrunder längre. Tja, man får vara glad för det lilla...

Vet du, jag tror jag ska rita lite i kalendern för att kartlägga mönstret lite. Se om det finns något mönster till och börja med. När man sitter och dinglar med fötterna på kanten till hålet, så känns det ju som att man alltid sitter där. Men så är det ju inte (längre).

Puss & kram


skrev Li-Lo i nya mål...

Vad fint att du är här och startat en egen tråd. Det låter som att du har haft det tufft en längre tid och att du gjort vad du kunnat för att få de pauser du behöver. Alkohol har tidigare varit en källa till avslappning och nu märker du att den får motsatt effekt. Vad uppmärksam du är! Ofta är det svårt att söka hjälp av olika skäl det är starkt gjort av dig att börja här. Det brukar kunna göra stor skillnad att jobba med sina alkoholvanor när man mår dåligt.

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen


skrev xoxo i Jag har alkoholproblem

Hej!
Det är okej med mig. Med alkoholen går det rätt bra. ett bakslag igår men det är inget jag tänker sörja över idag! Ny vecka, nya tag! :)
Ja jag har varit mindre aktiv på sistone. kände att jag inte hade något vettigt att säga i andras trådar så det kändes som att det gjorde till eller från om jag skrev eller inte. min egen tråd har ju också varit ganska tyst sen kände jag hur det började bli en prestation att inte dricka, vilket gjorde mig stressad och så.. så då kändes det bättre att inte skriva om hur det gick för mig. Men din omtanke värmer så jag kanske ska ge det ett försök till :) kram!❤?❤?


skrev Trollis i ARG

Tack e!
Nej jag ser igenom dessa "lugna" helger numera men ändå skönt mellan dyngfyllorna att man får liiiite vila iaf. Min sambo har aldrig frivilligt varit nykter en enda helg under alla åren vi varit tillsammans. Han ser ingen mening med det å jag ser ingen mening med alkohol. Visst kan jag oxå dricka a men aldrig på samma sätt som honom.
Nu har jag precis kommit hem från gymmet å senare idag ska jag träffa terapeuten, så idag mår jag toppen ? riktigt bra dag!
Kram


skrev kashmir i Maktlös?

Hur gick det i helgen?. Jag känner igen mig i det där med att när man gjort sin sista arbetsdag då kommer suget. Jag upplever det som att min hjärna övertalar mig.


skrev kashmir i Har jag äntligen druckit klart?

Grattis vad bra du är. Jag hoppas innerligt att du lyckas och att jag snart kan skriva 3 veckor a-fri jag med. Kom på nu att jag druckit varje dag utom i onsdags sen förra måndagen ?
Mår skit nu. Skakig o ångest. Missköter familjen och jobbet så nu måste jag ta tag i mitt liv.


skrev Trollis i Mitt i smeten och vet inte hur man går vidare!!

Jag tar oxå det tipset om ältande å lägger på minnet. Jättebra tycker jag. Lätt att fastna i negativa tankar å ältande annars. Riktigt jäkla superbra tips ?
Kram på dig etanol


skrev konstnären i A-djävulen får inte vinna igen!

Fin dag till dig önskar jag. Allt rullar på just nu och jag ser ljust på livet.
Kramar
Konstnären


skrev konstnären i If you re waiting for a sign, this is it.

Tack för ditt inlägg i min tråd blev så glad. Vad bra att du gör mammas kålpudding, nu blev jag påmind av dig och ska slänga ihop en till helgen.
Många kramar
Konstnären


skrev etanoldrift i Början på mitt nya liv i mitt nya hem

Jag har glidit in i en ny fas känns det som. Det är mycket lugnare både runtomkring mig och i sinnet.. Jag tror att jag börjar hitta balansen.
Det är ingen brådska längre att göra olika saker och kanske är det en liten vårdepp på gång. Inte för att jag är ledsen, utan mer trött!
I vilket fall har jag bestämt mig för att skriva en bok för anhöriga till beroende!
Jag vet att det finns flera, men jag tror att det finns plats för fler!
Av den anledningen att vi är olika som individer och att vi tar till oss saker på olika sätt. Olika sorters formuleringar slår an på olika strängar hos oss beroende på vilka vi är, vad vi har för bakgrund och uppväxt..
Jag har gett mig en rejäl tidsperiod, eftersom jag inte kan sitta och skriva i timmar.. Jo första dagen, men sen får jag sån värk att jag blir helt handikappad för en vecka eller två ..
Ja, nog har jag lärt mig att måttfullhet, även när det gäller min envishet är att föredra ;-)
Kanske kommer jag att ta med en del av mina kommentarer i forum?(givetvis i omskriven form) Jag vet inte hur det förhåller sig med "upphovsrätten" i det fallet? Kanske är det tillåtet med citat och hänvisningar?
Hur som helst, är många av historierna väldigt lika om man tar bort detaljer av mer personlig karaktär.. Vi som är beroende och /eller medberoende/anhöriga, sitter ofta med liknande erfarenheter och ibland är det nästan skrämmande att se hur berättelserna liknar varandra..
Som sagt en ny resa har börjat <3
Kram till alla goa själar därute <3


skrev etanoldrift i Mitt i smeten och vet inte hur man går vidare!!

Det är så lätt att hamna i det där "tankesnurret" när man inte är vaksam.. Och det är en träningsfråga, när och hur snabbt man lyckas tysta den där lilla rösten i huvudet..
Kämpa på! Och säg STOPP högt för dig själv när du kommer på dig själv med att "ÄLTA" För det är precis det du håller på med..
Ja, känslorna dyker upp med jämna mellanrum och vid olika tillfällen, precis som när man har en kär anhörig som gått bort!
Du kan också ge dig själv tillåtelse att "älta" en viss tid och ett bestämt klockslag, varje dag under en period. Säg att du bestämmer dig för att varje dag klockan 13:00, ska jag älta i 20 minuter. Då kan du när tankarna dyker upp säga till dig själv, det där tar jag klockan ett, Och sedan sitter du och verkligen ältar igenom allt så mycket du orkar! (men sitt inte flera timmar utan bara den avsatta tiden!) Dyker det upp fler tankar senare, så säger du till dig själv, jag tar det imorgon när jag har min tid för det här..
Du kan inte hindra sorgens fåglar att flyga ovanför ditt huvud, men du kan hindra dem från att bygga bo i ditt hår!
Försök hitta något att göra, när tankarna börjar snurra. Något som kräver lite koncentration!
Mindfullness är inte alls dumt! Det räcker ibland att du går en "medveten" promenad.. Där du medvetet lägger märke till hur det ser ut, temperatur, hur det känns och låter.. Vilka ljud hör du runtomkring dig, Har något förändrats sedan du gick här sist?
För är du i "nuet" så finns det inte plats för annat..
kram / e


skrev Åter i Tips på bra litteratur, internetsidor och filmer

Här finns ju många bra boktips ☺

Har nu beställt på Bokus

Inte mer än fullt än tack!
Haag, Benny | Ljudbok

Per Holknekt 1960-2014
Holknekt, Per / Lutteman, Markus | Pocket


skrev etanoldrift i Rullar på i samma hjulspår

Ja det är lätt att släppa lite på överenskommelserna.. Och alkoholisten ändrar gärna "reglerna" efter eget huvud..
Ett par öl, betyder aldrig bara två! Utan i regel en avsevärt större mängd, liksom "ett glas vin" till maten troligen betyder hela flaskan.
Tycker att du själv ska läsa igenom det du skriver om era "förhandlingar", där han först lovar att inte dricka inför barnen (trots att du inte vill att han ska dricka alls) Och hur han sedan svänger en aning på det, så att det blir "inte så mycket" inför barnen..
Precis som Mrs Mary skriver, så gäller det att hålla taget (BENHÅRT) För det är väldigt lätt att hamna i de här förhandlingarna om en "accepterad" mängd, där formuleringarna gör att den beroende ändå dricker mer än man trodde.

Med en nolltolerans så finns inget utrymme för energikrävande "förhandlingar" (som man som medberoende ändå förlorar)
Jodå jag har också varit där och vet inte själv hur det gick till, när exet, lyckades förhandla sig till inte bara EN utan två boxar vin på semestern..?
Någonstans, kände jag väl ändå, att det var ett test, som skulle ge mig en anledning att verkligen göra slag i saken av mina planer att separera..
Ibland måste vi få såna tillfällen, så vi på något sätt kan "rättfärdiga" oss själva..?
Kanske är det lite av "du fick chansen" och du failade..?
Egentligen hade det inte behövts, för hans konsumtion låg sedan länge på gränsen och dessutom smygsöp han.
Han tror fortfarande inte att det märktes för han kände sig ju helt nykter..
Nej, du ska inte behöva fundera på om han druckit EN öl eller fyra, Om han köpt två eller en platta..
För det blir bara så att han "redovisar" den accepterade mängden, men sedan har han mera gömt. Vilket leder till ett energikrävande kontrollbeteende, där vi börjar leta bevis.
Helt verkningslöst, eftersom det inte får alkoholisten att bli nyktrare och bara slösar på den energi vi behöver för oss själv!
Kram / e


skrev etanoldrift i ARG

Så bra att du inte ger upp Trollis!
Ser du själv, hur det o-normala, blivit normalt, hur du tycker att helgen varit lugn, trots att din man druckit? För att du ändå lyckats hålla honom på gott humör.. (du har inte påpekat eller tjatat om hans drickande..) För troligen har han fått dricka i fred. (kanske har han också "hyfsat" till sig, för att kunna bevisa att han minsann kan "dricka normalt?)
Jag vet att mitt ex, tyckte, att så länge han "skötte sig", dvs en period, när inga diskussioner, gräl eller jätteångest attacker dök upp, så drack han "normalt" och "lagom" (och det kunde han väl ändå få göra?)
Nej, jag föreslår inte att du ska starta gräl eller diskussioner. Jag vet att du behöver all energi du har för att fortsätta planera din flytt!
Men jag ville bara göra dig uppmärksam på hur tokigt vi "känner"/tänker när vi har en beroende i hemmet. För det är så lätt att slappna av och flytta gränserna.
Nu är det kanske inte aktuellt för dig att "backa" på grund av det, eftersom du letar annan bostad, vilket jag vet kan vara knepigt. Det värsta är ändå, medan vi fortfarande är kvar i föreställningen att det ska bli "bra", för att vi tycker att det är skapligt lugnt.
Det är ju då vi kommer in i de ständiga förhandlingarna och ett steg fram och två tillbaks..
Håller tummarna för bostadsletandet! kram /e


skrev anonyMu i A-djävulen får inte vinna igen!

Skickar en ♥-hälsning och önskar dig en fin dag! Kram