Senaste kommentarerna i forumet

Satt å tänkte igenom helgen som just varit. Den har varit lugn, faktiskt. Å med det menar jag att inga "dumheter" har inträffat. Sambon var full på fredagskvällen men på bra humör iaf. Lördagen började han som vanligt med öl innan han ens ätit något... Men han slutade dricka vid fyra/femtiden å nyktrade till.
Å detta är vad jag upplever som en lugn helg!!!! Helt galet...
Ständigt alkohol med i bilden är inte normalt, som min sambo tror.
Nä usch å fy för detta jävla gift som bryter ner allt i sin omgivning. Vill verkligen ta mig ur detta men svårt att hitta bostad. Så jag sitter verkligen fast i skiten?
Ger ändå inte upp

Ja, rörelser som är lite automatiserade är nog bra för själen. Diska och tvätta förhand, vika tvätt, stryka, måla å sticka. Gör alldeles för lite sånt, men när man väl står där är det rätt behagligt.
Ibland är det problematiskt att fokusera på att INTE göra nåt. Det är lätt att bli lite besatt. Lycka till den här veckan. Det är problematiskt när det är mycket stress.

Vad bra!
Och det där med vin varje helg i sin tvåsamhet, det är ju egentligen bara en riktigt dålig vana.
Jag älskar faktiskt att vara nykter hemma på helgen.
Hoppas ni fortsätter på samma sätt.

att höra Farmor, att det går bra. Ditt inlägg strålar "nöjd"! Underbart! Kramar

Bra att ju berättat och bra att du tänker som du gör. Vi är många som kämpar, jag hade förutsättningen att hålla mig helt nykter, i stort sett har jag varit det, men jag har haft några små återfall, dock inte alls blivit full.

Kämpa! Vi kämpar ihop! Kram

Jag har så mycket att tänka på den här veckan. Tenta på kursen som jag läser på arbetet. Måste plugga, blir stressad, stressad. Måste hålla huvudet kallt, måste få tid att sticka på kvällarna. Suget kommer att vara där ändå, den här veckan.
Förresten läste en amerikansk studie, att stickning är lika bra som yoga och meditation. Det tror jag faktiskt på, helt otroligt avkopplande.

Men jag ska fokusera på att INTE dricka den här veckan! Hinner kanske inte vara här inne så mycket den här veckan, ha en fin vecka alla! Kramisar

Jadu, jag är väldigt trygg i min nykterhet... Men hade också druckit upp. Jag kunde bli som besatt av att det fanns möjlighet att dricka. Gärna i smyg.
Vet inte ännu om det är borta, tror nästan inte det. Och dricka upp.,, självklart. Det måste ta slut. Helt galen besatthet i det.
Se det som en lärdom. Man måste helt enkelt undvika att ha alkohol tillgängligt en period i alla fall. Bra att du påminner dig, och bra att du står först på listan :-).

Jag o barnen hade hur mysigt som helst i stugan. Ett minus dock, det fanns en slatt, en mun, whisky o 2 st 3,5or kvar i stugan sen förra gången vi var där. Det drack jag upp nästan direkt när vi kom. Tyvärr. Så. Nu har jag varit ärlig med det. Det är väl ett steg framåt, två tillbaka o ett steg framåt igen...
Men jag märker att min motivation har minskat. Så, därför, påminner jag mig igen:
Jag slutar dricka för min egen skull. I och med att jag gör det blir det bra för mina barn, som jag SKA vara en bra förebild för. Jag slutar dricka för att annars lämnar min sambo mig. Jag slutar dricka för att bli mitt gamla vanliga jag!!
Kram kram

Du fixar det! Smart att vara öppen med det, det blir enklare. Du har motivation och vilja. En dag i taget, du kommer att nå ditt mål. Ge inte upp!

Ja du, jag känner så väl igen mej. Jag kan inte svara på varför det är så svårt att dricka lagom. Jag har inte heller klarat det. Oftast alldeles för mycket för ofta.
Många här på forumet sa att jag skulle göra uppehåll med alkohol en tid. Men jag klarade max två dagar. Sedan ville jag inte mer.
Men en dag VILLE jag, "idag ska jag inte dricka vin, jag behöver inte något vin idag"
Nästa dag VILLE jag avstå vin igen, och nästa...nytt beslut varje dag...Snart tre veckor!
Det går! Jag vill!
Egen vilja och motivation är avgörande. Stöd från någon nära och forumet är värdefullt.
Vad vill du?

Att inte dricka vin till maten börjar kännas helt ok ? Tröttheten och hungern är nog snart i balans. Det är dessutom lättare att stå ut med en sovande make framför TV när man är nykter båda två, eller hur? Tålamodet kommer liksom av sej själv. Det är ju nästan en ny upplevelse att ses nykter på helgerna tycker jag. Bra va?

Vikten har ökat en aning. Men nu ska det bli balans i tillvaron igen. Regelbundna måltider, mat som mättar länge. Inget "otillåtet" hemma, för det fixar inte min beroendehjärna.
Tacksamhet känner jag! Skönt att höra att det går bra också för dej! Kramar ?

Du är verkligen klarsynt i din situation. Dessutom har du styrkan att följa din inre övertygelse. Jag tror verkligen att det kommer att gå bra för dej/er! Lycka till!

Om han redan är diagnosticerad som "alkoholist" som du skriver, så är det rätt allvarligt.
Egentligen så finns inga positiva effekter av alkohol!
Det bygger bara ångest!. Tyvärr så är också alkohol i regel enda "botemedlet" mot ångest, för den beroende..
Det skadar lever, njurar och andra inre organ. Det skadar nerver och muskler, vilket har till följd att en alkoholberoende ofta har svårt att gå normalt även i någotsånär nyktert tillstånd. ( de utvecklar något som kallas "Babinskis reflex" som innebär att foten istället för att sättas ner med hälen före sätt ner liksom platt, med hela fotbladet.)
Näringsupptaget är försämrat och ofta har alkoholister näringsbrist, trots att de ser tjocka ut (den berömda ölmagen) Mineral och vitaminbrist, vilket kan förorsaka andra bristsjukdomar och hjärtsvikt.
Och sedan det du nämnt, alkoholdemens! Den kan i vissa fall gå tillbaks men det kräver total nykterhet under flera år.
I det förvirrade tillståndet, råkar de ofta ut för olyckor.. Och då är också sjukdomsinsikten i regel lika med noll!
En god vän till mig berättade att hennes far fick reda på av läkarn att han var tvungen att sluta dricka alkohol för att överleva, då bl.a hans lever var helt slut. Inte ens lättöl fick han dricka..
Naturligtvis chockartat för mannen, som fick ångest och gick raka vägen till systemet och köpte sig några öl. Tragiskt! Han dog 2 månader efteråt, utan att ha varit nykter en hel dag.
Jag ska inte fråga dig vad du har för bevekelsegrunder att ta hand om den här mannen, men jag önskar att du kunde lämna över hans personliga ansvar där det hör hemma!
För det finns ingenting du någonsin skulle kunna göra för att få honom att sluta dricka, om han inte själv kommer på andra tankar!
Och då är det nog avgiftning och behandling som gäller..

Tack, tack tack LenaNyman ?! Ibland känns det så gott i själen att få komplimanger härinne... Även om man rodnar bakom skärmen och tänker att nja, jag vet inte jag... Så könns det fint och bra.
Har haft en sån skön dag. Åkt skidor, träffat nära och kära. Nu måste jag nog sova lite. Trött i kropp och knopp, men inte i min själ idag. Den har fått näring.

Jodå, det går bra! Min fysiska träning är definitivt inte kompatibel med alkohol så jag har lösningen inom räckhåll! Jag tror att så snart jag tydligt känner och ser effekter av min träning, så ökar motivationen ytterligare. Bra att höra Sisyfos att även du hade dagliga vintankar i två månader. Då är jag inte onormalt utan bara en nykter alkoholist! ?
Nu ska jag inte tänka bara en dag i taget. Nu räknar jag veckor istället! ?
6 veckor ska min lever få, till att börja med! Japp!
Tack Macadi, helgen har varit bra! Mycket träning och frisk luft!

väl själva fan vad den här berg och dalbanan svänger. Minst i hela världen och längtar efter hans närhet!!!! Och så sjuka tankar, han har vart i mitt huvud hela dagen och jag vill att han oxå ska tänka och längta efter mig. Tänk om jag bara kunde få 2 min i hans hjärna ist för alkoholen. Fattar inte hur han kan gå från att älska någon till noll känslor, jävla fucking alkohol du tar min man!!

Jag tycker ju att du verkar ha alkoholen under kontroll igen, Andreas. Du väljer bort och det är ett bra tecken. Ja, jag är ju inte bra på sånt här, men får du arbetsträna, praktikplats eller nåt? Eller gå en kurs med hunden? Hoppas du hittar nåt då att du kan må bättre snart.

Du kommer att fixa det! Ja, det är faktiskt lättare att inte dricka alls, än att försöka vara måttlighetsdrickare. Den bittra erfarenheten har jag själv tvingats få. Men samtidigt, vad missar man? 25 dagar är inte illa! God fortsättning!

Jag har ju själv under några års tid lärt mig att förhandling inte lönar sig.. Det funkar ett par veckor, på sin höjd ett par månader, sedan är man tillbaks på ruta ett igen!
Jag har börjat läsa Carina Bångs bok, "Släpp kontrollen - Vinn friheten!" Och jag kan varmt rekommendera den.
Den innehåller dessutom övningar som ger en del aha-upplevelser och som hjälper en när man svävar iväg i sitt "medberoendemönster" eller när man börjar förminska och släta över problemen (för att man inte riktigt orkar) och sedan fastnar i ekorrhjulet!
Hon har en blogg för anhöriga till beroende/medberoende också!
Håller alla tummar och tår för dig! / e

En dag i taget, blir strax en vecka! Visst är det häftigt med tacksamheten som föds. För mej är den som starkast på natten, trots att jag kan ligga vaken ibland. Sov gott i natt ?

Jag vet inte om du har varit "medberoende" eller om du varit möjliggörare. Du har i alla fall sett att det inte skulle hålla i längden!
Men medberoende, säger vi egentligen lite slarvigt att vi "är", fast det egentligen är ett mönster som vi skaffat oss utefter resans gång. Ibland inlärt från barndomen! Vi "är" ju så mycket annat än alla etiketter vi klistrar på oss..
Visst önskar vi alla att utgången av vissa saker skulle vara/varit annorlunda?
Men nu är hemligheterna uppe i ljuset! Många gånger är det så, att man inte orkar med den där första "skammen" utan vill ha en syndabock. Trots att man kanske innerst inne vet att det bara kan gå åt ett håll.. Då skvätter man gärna ut beskyllningar åt alla håll!
Det är svårt med känslor, speciellt såna man inte tycker att man kan släppa taget om, utan man fortsätter att älta. (trots att man med förståndet inser att det inte leder någon vart)
Kanske har du en medberoendeproblematik? För vi ÄR INTE våra "mönster". Du har ett medberoendemönster som gör att du tar på dig skulden för något som inte är ditt fel!
Det som inte uttryckligen sagts som överenskommelse, måste man ju vara medveten om att det kan spridas vidare.. Naturligtvis, är de flesta människor, mogna och diskreta nog att inte föra allt som sägs till torgs. Men ibland kan det vara nödvändigt att dela även vissa "hemligheter" med andra om det leder till att personen får hjälp!
Det är ju egentligen svårt att säga hur utgången blivit om du inte nämnt det för vi vet ju inte exakt vad som sagts och till vem!
Nej, det kanske inte blir en fortsättning på förhållandet (det brukar för övrigt inte vara så enkelt ens om personen i fråga inser sitt missbruk och påbörjar en behandling)
Men jag hoppas att hon en dag inser värdet i det hela och förlåter dig!

Tog i princip 2 mån av dagliga vintankar för mig innan det släppte. Sen har jag funderat mycket på alkohol och hur mycket som är förknippat med det. Tycker det är lite bekymmersamt. Och farmor, jag tror inte man måste bestämma sig. Men jag märkte de riktigt, riktigt positiva effekterna först efter ett par mån, så det är nog ändå bra att ta ett längre uppehåll så att man hinner märka sånt.

Ja, att njuta av stunder i vardagen är en bit på väg. Och att ta hand om sig själv. Jobba på med det :-).

Ingen annan än du själv kan nog säga om det var rätt eller fel. Vilken typ av människa är hennes dotter? Vilken relation har ni? Vilken relation har mor och dotter? Hur sa du det?

Dottern har säkert känt till eller anat att det finns ett problem. Kanske kändes det skönt för henne att få det bekräftat och att det är fler som ser samma sak? Kanske kände hon det som att hon blir lämnad kvar med ansvaret för sin egen mor när ni går skilda vägar? Lita på dina känslor och instinkter. Hur reagerade dottern? Du tänker säkert mer klart än den som är fast i ett beroende, det är en sak som är sann.

Jag hade en släkting som berättade för mig om min mors dödliga sjukdom trots att hon bett hen att inte göra det tills hon själv var redo. Det skapade en klyfta mellan dom resten av livet. Ibland blir även goda intentioner fel. Jag är glad att jag fick veta samtidigt är jag ledsen att jag inte fick höra det från rätt håll.