Senaste kommentarerna i forumet

I fredags delade jag och sambon på 2 flaskor vin , och lördagen delade vi på 1 flaska vin..söndagen var åter igen helt nyktert

Vi kände oss okej med att vi styrde över hur mycket vi drack.. o att vi inte drack mer en vad vi gjorde.

I nuläget känner jag mig varken okej eller inte okej med helgen som blev..Men har svårt att känna att helgen blir något särskilt utan att få den där avkopplingen.
Har svårt att hålla mig posetiv till helt vita helger ..
Vardagarna går bra/bättre nu, suget och tankarna hamnar 100 % till helgen istället.

Kram till alla , kämpa på

så himla bra nu har kastat självföraktet över bord ingen mening att älta saker som är gjorda. Nu har jag verkligen testat alkoholens inverkan på mig och den gör mig bara gnällig, grälsjuk, deprimerad, den tar ifrån mig all glädje. Idag är en fin dag för mig, sitter nästan och ler. Tack alla för era uppmuntrande ord till mig om ni bara visste vad det betyder för mig. PP du har rätt mina fina vänner finns ju här, och alla är nyktra ska tänka på det. Idag har hunden o jag haft snöbollskastning o hon var vild av glädje hon var så ledsen nu sista gången jag drack. Hon la sitt vackra svarta huvud i mitt knä och tittade på mig med bönande blick, som om hon ville säga sluta o drick det luktar äckligt o du beter dig så konstigt mot mig. Ännu en gång har hon varit mitt stora stöd här hemma, hon sviker aldrig mig. Idag ska jag äta varmrökt lax o romsås, mums. I kväll blir det en bakelse i vanlig ordning. Kör med rutiner nu jag mår bra av det.
Tusen kramar till er all
Konstnären

så himla bra nu har kastat självföraktet över bord ingen mening att älta saker som är gjorda. Nu har jag verkligen testat alkoholens inverkan på mig och den gör mig bara gnällig, grälsjuk, deprimerad, den tar ifrån mig all glädje. Idag är en fin dag för mig, sitter nästan och ler. Tack alla för era uppmuntrande ord till mig om ni bara visste vad det betyder för mig. PP du har rätt mina fina vänner finns ju här, och alla är nyktra ska tänka på det. Idag har hunden o jag haft snöbollskastning o hon var vild av glädje hon var så ledsen nu sista gången jag drack. Hon la sitt vackra svarta huvud i mitt knä och tittade på mig med bönande blick, som om hon ville säga sluta o drick det luktar äckligt o du beter dig så konstigt mot mig. Ännu en gång har hon varit mitt stora stöd här hemma, hon sviker aldrig mig. Idag ska jag äta varmrökt lax o romsås, mums. I kväll blir det en bakelse i vanlig ordning. Kör med rutiner nu jag mår bra av det.
Tusen kramar till er all
Konstnären

intressant yoga avslappning i hela kroppen. Just idag mår jag förträffligt varit ute och kastat snöboll med min hund, hon älskar snö. När jag tänker på alkohol just nu äcklar det mig om det ändå kunde förbli så, men det är ju trots allt jag som bestämmer. Jag börjar min dag med att gå upp en timme före mannen och hunden och räknar upp hundra saker jag är tacksam för och jag blir glad, efter det blir det 10 min meditation och djupandning sedan är jag redo för den nya dagen. jag bor ju i ett nytt fint hem med en orginell planlösning lite art deco, det är bara så fint, bara det är jag tacksam för. Jag har fått fågelvänner som kommer o knackar på köksförnstret, det är fint o jag ger dom bröd o frön. Tack för ditt inlägg i min tråd värmer mitt hjärta.
Många kramar Konstnären

Visst vill vi alla vara arliga har inne, men det ar ju jattesvart att vara 100% arlig. Det ar valdigt svart att skriva allt och hela livssituationen. Sen ar det ju valdigt svart att vara helt arlig nar man inte alltid vet vad som ar sant. Sa ar det for mig iallafall. Det var valdigt vemodigt for mig att skriva att jag foll igenom i forra veckan, jag vet inte ens sjalv varfor. 4 dagar rent helvete, jag drack 3 av dom. Det varsta for mig var inte att jag drack utan att jag foll tillbaks i det gamla destruktiva tankandet. Det ar det jag maste ut ur, drickandet kommer paverkas positivt sa lange jag ar pa en positiv plats. Ursakta att jag ar inne och yrar i din trad.

Detta med yogan och mindfulness gör märkbar skillnad i mitt liv. Yoga igår kväll. Varje gång vi avslutar och vi riktar energin inåt till att vi duger som vi är och tackar oss för att vi gett oss själva den stunden, åker mina mungipor upp blundandes och jag känner mig berörd, glad och ödmjuk. Håller på att läser in mig på MSBR och ska göra åtta veckorskursen. Hann tänka imorsen när jag vaknade att jag skulle känna efter hur det kändes att vakna. Vet ni, jag kände bara TACKSAM. Det var härligt att vakna och känna efter i kroppen hur det kändes. Gick upp mjukt. Kände stelheten och gjorde några solhälsningar. Medvetet vakna upp var häftig känsla. :-) tänker ofta att alla barn har det där i sig naturligt. Vi glömde bort det på vägen.

Alkoholen tänker jag knappt på längre. När jag nyligen var på restaurang med levande ljus och god mat och såg alla vackra glas med vin och öl i ljusskenet så fick jag ett sorgset sug. En A-fri öl fungerade alldeles utmärkt till den smakstyrka maten. :-) kunde köra hem och så var den lockelsen förbi.

Tror jag äntligen har hittat in på en förändringsstig som jag valt medvetet och trivs att vara på!

Sköt om er och var rädda om er! Nyktra kan vi förändra vårt liv och hitta oss själva och vår inre kraft igen. ?

Lycka till på sjukhuset :)

Av att läsa ditt inlägg. Så härligt och så klokt av dig att du tog tag i detta innan det gick längre som för så många av oss! Jag har ett annat liv nu. Jag vaknade imorse och kände mig Tacksam. Inget därför och pga av, bara känslan.

Kramar

Hej!
Tack. Det hoppas jag med. När jag tränar för lite och dricker för mycket blir jag extra stresskänslig. Jag stressar därför upp mig angående småsaker och större saker. Jag ska äntligen köpa en lägenhet och det känns ganska stressande eftersom jag vill hitta en bra och passande lägenhet.

En träffande bild, som tydligt beskriver hur vi skyddat det rädda lilla barnet inom oss med mer eller mindre lyckade skal. Jag tycker också att bilden av trädets årsringar är tänkvärd. Den ålder och person jag är idag har alla åldrar, tider och erfarenheter inom sej. Där finns det lilla barnet, tonåringen, den unga vuxna, medelåldern...Ja alla tider och dagar som har gått är lagrade innanför barken. Allt som har format mej till den jag är idag. Erfarenheter som jag önskat slippa, men som lika fullt finns där.
Att få leva fritt i och mellan alla åldrar blir mer och mer spännande. Jag tänker att det lilla otrygga barnet som visar sej omfamnas av den vuxna farmor som också finns just nu. Det får lov att vara så. Det är okej. Har man tur så finns det en farfar som kramar om barken. Men allt där innanför är ändå bara mitt eget, mina egna årsringar.
Är det nån som fattar vad jag menar?? Jag ? gör det ?. Hahaha, jag får väl se vad ni säger...

Jag med Eulalia! Men jag fastnar alltid för samma saker, nu stickar jag bara sockar. Tidigare virkade jag bara mössor.
Det är bra att ha nåt att göra när man ska "göra ingenting". Kanske är TV männens stickning?

Jag följer TV frustrationen med intresse. Känner igen en del, men här är det Filmer och dator som gäller. Jag tänker att det är en flykt från verkligheten och behov av egentid. Viktigt att man pratar om det så att man kan respektera och förstå, båda två i relationen.
Det är ju också en verklighetsflykt att dricka alkohol, det ger inte heller särskilt mycket energi och handlingskraft.
Jag har under många år städat och slamrat i ren ilska när maken förlorat sej i någon film, "lyckligt ovetande" om alla måsten. Det hjälpte inte, ?.
Nu har jag till slut accepterat att hans energi är årstidsbunden. Jag ger honom mer utrymme nu, men är säkert omedvetet krävande ändå.
Dit hade jag säkert inte kommit om vi inte pratat om hur vi vill ha det tillsammans, vilka behov vi har, vilka måsten osv.
Det är omöjligt att ändra på en annan människa oavsett vad det gäller.
Jag har landat i acceptans.
Vilja, ditt uttryck över TV själsdödande egenskaper kan jag bara instämma i! Hahaha! Jag ser möjligen dokumentärer och naturprogram men slötittar aldrig.

För övrigt har stickning varit min räddning, rastlös som jag är. Jag stickar för brinnande livet. Å älskar det!

du är så jäkla kul! Håller helt med dig om tvn!

Det brukar finnas program jag vill se. Och då tittar jag på dom, sen slutar jag titta. Eller så stickar jag framför tvn för att ändå kunna vara social med sambon.

Jag har inte hunnit läsa din tråd riktigt, men jag blev nyfiken när du skrev att vi var lika. Så nu har jag läst. :-)
Jag har försökt (för ca 1 år sen) att dra ned på mitt drickande. Jag vill kunna dricka måttligt i mitt liv. Det höll i sig några månader, men sen föll jag dit igen. Nu har jag förstått att jag måste vara helvit åtminstone en längre period för att kunna förändra mitt drickande. Å funkar det inte sen att måttlighetsdricka, så får jag lägga av helt. Kan du inte få med din karl på en längre helvit tid? Jag och min sambo kom fram till att vi skulle ha en helvit senvinter och ev vår.
Jag tycker oxå att det är väldigt jobbigt att vara helt ärlig här, men jag har tvingat mig själv. För en del i alkoholberoendet är ju ljugandet. Usch, jag avskyr det. Det är så skönt att slippa det och jag vill aldrig mer behöva ta till lögner.
Du har rätt, vi är lika och har kanske rätt lika karlar. Jag har oxå använt alkohol för att slappna av, både för stress och för oroliga situationer. Och för att kunna sova. Nu sover jag som en....ja jag sover så jäkla bra! Känner oxå igen det där med att jag tyckte att jag kunde belöna mig efter en dag ute. Vi åker oxå massor med skidor, både utför och längd, och så är både jag och min sambo jägare. Vi har nästan alltid avslutat en sån dag, med att dricka nåt, precis som du skriver, belöna sig, "värma sig" osv. Slut på det nu!

Hold on, vi klarar det här tillsammans.

Kramar! :-)

D vitamin har jag tänkt på till min karl, jag ska nog skaffa hem det. Han har oxå lite höst/vinterdepressioner. Receptbelagd medicin mot depression skulle jag aldrig få honom att ta. Han gillar inte sånt. Å ja, det är jag som drar det tunga lasset, som planerar och ser till att det blir genomfört.

Jag grälar inte heller. Det har jag inte gjort förut heller, när jag drack. Då kunde det istället komma som en fors då. Tyvärr, för oftast sa jag en massa mer som jag inte menade.

Däremot kan jag bli väldigt sur och irriterad på min sambo när han inte vill göra nånting. Inte nånting alls, utom och titta på tv. Grejen är den att han vid ett tillfälle här för ett tag sen, skyllde det på mig, att det är jag som inte gör nåt. Att det beror på mig att vi inte kommer igång med renovering (vi behöver renovera badrummet)Men det visste jag att det inte stämde, jag sitter sällan still och tittar på kvällarna utan håller på med alla möjliga sysslor. Han vet bara inte vad han ska ta till och säga till mig.
Men det har blivit bättre, sedan i lördags, då jag talade om för honom vad jag tyckte och tänkte.

Tack Sisofys, för dina omtankar. Jag köpte lite alkoholfri öl här för ett tag sen, och ja, den var rätt god. Ska nog köpa igen.
Kramar :-)

om det där "duktig" är en kvinnofälla. Har sett andra här på forumet som lider av det och även jag. Men nu har jag insett en sak; nu måste vi låta oss gå först, för att kunna finnas där för våra kära.

Bra kämpat, Januari, ja, alla oss här på forumet! Kramar!

Tack för era kommentarer, jag ser det nog lite så själv. Fast jag vet inte om jag är extraordinärt motsägelsefull. Men jag är tydlig med att jag är "allt eller inget", extrempersonlighet i någon mån. Jag gissar att de flesta av oss är komplexa och samansatta av så många puzzelbitar, historier, relationer ( både aktiva och inaktiva) som djupt påverkar oss. Lager för lager virar vi in oss, likt en lök. Allt för att skydda det inre barnet. Det som kanske blivit sviket, ignorerat, mobbat eller till och med misshandlat. Skal läggs på skal för att skydda, och mellan lagren döljer sig historier som får en påverkan över hur vi fungerar nu. Själv vill jag tränga genom skalen, lyfta upp gamla lögner och kanske sanningar i ljuset för att få demonerna att skingra sig. Till slut hittar jag det lilla barnet, som jag då får en chans att stifta fred med och ta hand om, ett sätt att skapa trygghet.
Nåväl, fortsatt nykter i januari. Börjar forma en strategi för att hålla mig nykter även i februari.
Livet är faktiskt ganska ljust nu.

Hej Sisyfos

Har läst din tråd "Dags att kliva ur mörkret ". Vad ärlig du är, och stark. Tack för att du finns här.

Jag har ännu inte frågat dig om dig. Ja ruset försvinner utan att ta bort det svåra vi flyr från. Lever du nyktert?

Jag ska klara det, men det känns oväntat svårt. Idag har jag i allafall inte ätit en massa onyttigheter så en god natts sömn väntar ? Zzzzzzzz

Ja, jag saknar också flyktväg nu. Men alkohol kastade ju oupphörligen tillbaka en i utgångsläget efter ruset. Så vi får leta efter nåt annat tillsammans.

Hmm, ja uppenbarligen har maken nån typ av beroende
Han också. Han kanske också har smygdruckit?
Men som sagt stå fast du. Du kommer ur alkoholfixefingen snart. Kropp och själ börjar funka igen, så avstå för din skull.

Jag ser fram emot dina kloka ord.

Jag förstår dig och tycker inte att du ska ha dåligt samvete. Har också flytt från alla andras behov med alkohol. För att det pressar. Har alltid eg behövt egen tid. Älskade att leka själv när jag var liten. jag var med andra också men behövde verkligen vara själv. Och det har varit lite tid för en själv. Jag jobbar på det nu. På att hitta mina saker som jag njuter av. Tycker du tar ett moget beslut.