Senaste kommentarerna i forumet

Vi har det lugnt och fridfullt nu. Det känns helt overkligt att tänka på hur det var i början av hösten då jag levde i ständig beredskap för fallolyckor och andra incidenter. Hur jag har legat på helspänn i sängen och lyssnat efter steg i trappan på väg efter ännu en öl. Hjärtat som slog, krampen i magen, tjutet i öronen. Och rädslan och osäkerheten för vad jag kunde säga utan att väcka vrede och mötas av personliga anklagelser. Att jag klarade av att avsluta ett långt arbetsliv under de omständigheterna utan att krackelera. Det är jag faktiskt glad för. Jag talade inte med någon på mitt jobb om hur jag hade det hemma. Kanske märktes det att jag blev tyst då andra talade om sina härliga män och vikten av ett gott samliv. Jag är allergisk mot föreläsare som börjar med att presentera sig som: "jag heter xxx, är lyckligt gift, har två underbara döttrar, bor i en gammal villa vid havet med en hund och en katt. Jag är ödmjuk". Då kan jag ha känt mig bitter och missunnsam och haft lust att be människan hålla sig till ämnet.
En del av min identitet är att jag är alkoholisthustru men det är långtifrån hela mitt jag. Jag försöker odla de andra sidorna så mycket jag kan. Och jag ser också hur mannen bygger upp sina egna intressen och kontakter så sakteliga. Mitt tempo är högre och det kan kännas irriterande ibland. Men det är nog så det måste vara just nu. Vi behöver komma ifrån grävandet och skuldbeläggandet och bygga upp en värdig relation som vi känner oss trygga i. Så småningom kanske också tilliten och känslorna kommer tillbaka.

Är hos min pojkvän söndag kväll och det suger att inte dricka med honom. Har sagt nej ca tio gånger och känner mig nere. Beror på annat med. Har inte roligt alls.......

...ikväll smög jag in, tyst utan att väcka, i det där rummet med färgglada lampor. Ni två, små som bor där betyder mer än livet självt och jag kröp ner och snusa er lite i nacken, sådär som jag gjorde när ni var mindre än små...
Kanske har ni märkt att nåt varit snett, men jag önskar så innerligt att ni inte förstått. Jag är här nu. Inte bara praktiskt med allt som ska skötas och göras, det har jag skött så bra... Men jag ÄR här, jag lyssnar och ser, jag är vaken igen. Jag lovar er två, små, jag ska göra allt vad jag kan för att stanna hos er.

Hej Smulis,
Otroligt bra att du redan så ung kommit till insikt, stort grattis. Du har ett långt och härligt liv framför dig.
Vissa av oss (ungefär 10% av befolkningen) kan inte sluta dricka efter ett eller några glas. I bland kan man stålsätta sig, men ofta går det åt helvete. Det beror på att ditt och mitt belöningssystem (som frigör dopamin, kroppens hormon som triggar välmående) svarar på alkohol på ett annorlunda sätt än andra. Det är inte ditt fel, det bara är så. Det gör att vi vill ha mer och vi hamnar till slut med konsekvenser.
Om du slutar dricka nu kanske du kan undvika att hamna i ett missbruk som är tyngre att ta sig ur.
Tro mig, du kommer få ett underbart liv utan alkohol. Jag mår så otroligt mycket bättre idag än när jag drack tidigare.
Ta kontakt med YPAA (young people in AA) och snacka med folk i din ålder som varit med om precis det du beskriver.
Stort lycka till
Kram

Är du!
Som ser honom och finns <3
Jag blir glad över att höra att han redan har en kontakt på BUP som dessutom är bra.

Min finaste vän,

tack och lov att du är här igen. Tack också för att du faktiskt svarade när jag sökte dig. Du vet att du kan skriva till mig oavsett "dagsform". Jag finns här kära du. Nu har jag varit borta över helgen och blev så glad över att se dig här på forumet igen. Så oerhört glad. Ja, som pp skriver, lite medberoende blev vi nog allihop...

Fint att du verkligen sökte vård. Varför göra saken jobbigare än vad den behöver vara? Finns det hjälp, så ta den! Otroligt att du klarade landningen själv. Det måste ha varit gräsligt... Jag ser inte dig som svag. Jag ser dig som oerhört stark som orkar komma tillbaka till livet igen. Vad du gör nu är att du väljer livet, eller hur?

Skönt att han där hemma är på banan med dig igen. Fortsätt nu och skriv här. Det håller dig påmind.

Du vännen, du anar inte hur jäkla glad och lättad jag är över att du är på gång igen.
Puss på pannan kära du. Styrkekramar i jättelass

Hej xoxo!

Jag ber om ursäkt för sent svar. Början av veckan gick sådär. Under veckan har jag druckit 20 glas alkohol. Jag har varit lite småförkyld och inte vågat träna. När jag inte tränar blir jag stressad och för att lugna ner mig dricker jag alkohol. Jag ska börja träna igen imorgon och då kommer jag förhoppningsvis att bli lugnare.

Inte lätt alls. Jag fasar och har börjat få stå ut med vissa utekvällar och fester. Ett år yngre. Än så länge inget drickande som vi märkt av/känt. Hen tränar mycket och jag har berättat om beroendet, risker och skadorna som uppstår. Tagit mig själv som exempel på hur alkoholen sabbar livet. Har tidigt berättat om hur hårt det slår på unga hjärnor och ökar risken för beroende. Men, gruppen och trycket är hårt. Jag lider verkligen med dig. Vad faan gör man. Du verkar kunna prata med honom och det är ju jättebra. Du har bra kontakt med bup. Tror du han skulle behöva behandlingsprogram? Terapi, medicin och plan för att komma på rätt köl? Många unga här har blivit hjälpta av AA.

Styrkekramar

Starkt jobbat att ringa!!! Hur går det för dig? Hoppas du har fått tag i någon. Kram

Ja, sådana elaka tankar och dömande attityd som man/jag kan ha mot sej själv skulle man/jag aldrig utsätta någon annan för! Det är en viktig utmaning Leverjag att träna på att vara förstående och accepterande mot sej själv.
Ett misslyckande i något avseende är inte en total katastrof utan en möjlighet att lära sej av misstaget. Man utvecklas som människa hela tiden och det kommer hela tiden nya möjligheter att bli ärlig och accepterande både mot sej själv och andra.
Jag är tacksam över det stöd jag får här och delar gärna med mej av mina funderingar. Glad att ni läser ?

Ja, det stämmer alltför väl in på många rosa skimmer som passiviserar oss och förblindar oss. Att våga se att det behövs hjälp och kanske blev helt fel trots att man gjort enligt manualen är inte lätt... Bli vuxen på riktigt liksom.

Kramar bästa du ❤️

Nu börjar tvivlen komma. Har varit en bra dag. Hela fam har tex varit i pulkabacken.. Händer inte så ofta. Jag tror att han tror att eftersom han gått med på att prata med någon så är allt bra igen.
Men det är det ju inte men tankarna kommer smygande om det kan vara så att jag överreagerar...
Han gick som väntat inte till AA ikväll. Men jag antar att det är ganska skräckinjagande. Ska imorgon ringa till beroendecentrum och se vad de säger. Förhoppningsvis så får han komma dit redan den här veckan.
Jag fortsätter leta med ljus o lykta efter boende och så får vi se vad som händer.
Jag hade önskat att han inte drack en enda drink igår eftersom det var enjobbig dag men jag börjar verkligen tro att han inte kan hålla upp med alkoholen.

Så jag undrar vad som egentligen menas med helgalkoholist? Hur definieras det begreppet?

Nu ska jag försöka läsa en bok och rymma bort i glamorösa och perfekta världar där allt ordnar sig.
God natt.

Så bra du kämpar på och funderar. Hoppas middagen gick bra på alla sätt och att du mår bra ....på alla sätt. ;-)

Tack, det fungerar nog lika bra på alla slags begär som verktyg för att stoppa oss i impulsen att svika vår inre vilja och önskan.

Härligt att det går så bra för dig och du är verkligen ett underbart tillskott här i forumet!
Jag tränar också på att vara nöjd med just mig som jag är och släppa värderande och dömande tankar. Inte lätt men väldigt skönt då Tankarna pratar vänligt och kärleksfullt till mig.

Må så gott!

Har pratat med sonen om min oro.
Han är ångerfull och är aldrig dum eller otrevlig mot mig.
Men jag berättade om min oro och att jag förväntar mig att han är ärlig vilket han inte var igår när han gjorde som han gjorde.
Vi har en stark och fin relation efter allt jobbigt vi gått igenom.
Han har en jättebra kontakt på bup,hon skall ringa mig imorgon.
Har hennes privata nummer till och med,hon är fantastiskt stöd för både mig och sonen.
Hoppas hon kan få honom att få bort värsta ångesten han känt efter att ha blivit hotad.
Ja inte lätt att vara förälder......så tungt ibland.

http://www.svtplay.se/dokumentarfilm

Det är så för de flesta. Kroppen saknar sina kalorier och alkohol som underminerat belöningssystemet i hjärnan. Vi lider ofta av sömnbrist (alkoholen bidrog till sämre sömn) och kroppens kamp mot det eviga giftet gör oss trötta. Se det som en reningsprocess som tar tid. Om vi skulle ge oss motsvarande tid vi druckit till att nyktra till..

Bra jobbat! Det blir lättare efter några veckor. ???

Enkelt och sakligt bara konstatera fakta för honom.
Typ: Jag vet att du dricker långt mer än vad du visar mig.
Det skapar problem för mig då jag mår dåligt av det.
Jag önskar att du drack mindre då jag skulle må bättre av det.
Jag hjälper dig gärna om du väljer att försöka dra ner,vi kanske kan hitta på något roligt istället?

Jag kan inte i nuläget ha en intim relation med dig pga detta.
Osv osv.
Men tro inte att du kommer att nå fram något vidare.
Han tar bara till sig det han vill och kommer förmodligen att försöka förlöjliga dig och vad du känner och upplever i detta.
Så håll fast vid vad du känner,upplever och tänker.
Det kan han aldrig ta ifrån dig.
Men ilska anklagelser uppgivenhet och oro är för det mesta ganska bortkastat tyvärr.
Det blir då ytterligare skuld för den som dricker att bära som dom värjer sig mot och inte vill ta in.

Någonstans så vet ju även den som dricker att det dom gör är idiotiskt.
Men de förmår inte sluta.

Tack för ditt svar.

Jag har kontakt med vården och har bett om att få gå på samtal. Inväntar just nu tid.

Tankarna bara snurrar i huvudet på mig..

Ärligt att inse att vi är själviska och tom när vi vill vara nyktra. Otroligt att det inte räcker med att titta på de finaste varelserna på jorden som vi satt till världen bara.

Jag behövde släppa sorg, ilska och självkritik bla. Kände att jag inte var den människan jag var menad att bli. Ville inte längre bära på allt surt djävla bagage som förpestar både mitt och andras liv. För mig var det daglig meditation och promenader som var starten. Sedan fortsatte jag med lugn yoga (meditation och mjukhet i kropp). I mindfullnessapparna brukar första övningarna vara att träna på att känna kärlek till sig själv och sedan för andra och alltet. Det finns i oss om vi ger oss tiden och andningen att hitta det i oss. Det finns i dig med. Tror ibland att vi alkoholister är ganska känsliga själar som har fått skador i hjärtat tidigt som vi inte riktigt rått på att leva med. Vi behöver vara snälla mot oss själva. Det är extra viktigt när vi ska släppa alkoholen, tror jag. Sikta på befrielsen och självkärleken istället för att älta sådant som redan är passerat. Det kan vi inte göra så mycket åt, möjligen när vi tagit vårt hjärta åter i varmt och ömt förvar...

Lycka till och all fin vilja önskar jag dig!

Ska jag konfrontera min sambo om att jag vet att han har ljugit för mig om alkoholen?

Känner mig så sviken och samtidigt rädd för vad som kommer hända om jag konfronterar honom.

Fina Ullabulla, som hittar de rätta orden!
Vi känner med dig ska du veta Innertkaos! Och det är svårt att veta hur man ska väga orden, för att du inte ska uppleva det som att vi "slår" på dig.. Det är ju det sista du eller någon annan behöver..
Kom ihåg bara, att hans drickande INTE är ditt fel!
Oavsett vad han säger (vad du halkar in i för tankar inuti..) så är det inte ditt fel!
Försök att ha det som mantra ett tag framöver. Ha en liten lapp i fickan.. Skicka ett litet meddelande till dig själv i telefonen, där det står!
Jag är bra precis som jag är och det är inte mitt fel!
Försök också att hitta någon att prata med (även om det känns motigt) Om du har kontakt med sjukvård eller liknande be att få prata med en kurator!
De brukar vara jättebra på att hjälpa till att bena upp saker..
Kram!

Och det blir inte lättare med missbruk.

Tack för era svar. Jo, promenera försöker jag göra mycket. Det ger tid att tänka. Jag känner igen det där om att jag också skulle ha nåt slags beroende/missbruk (vilket jag inte har). Det känns väl bättre om de inte är ensamma om det förstås.

Jag har ju tänkt att bara han slutar dricka så blir det bra. Men vårt förhållande har såklart tagit mycket stryk. Jag vet inte hur det här kommer sluta.

Skriv på kik om du vill, så peppar vi varandra att ta ner glaset!

FANTASTISKT strakt av dig, både med rökning och även början av nykterheten. Du skrev att du hade druckit 1-2 flaskor vin per dag, får man fråga under hur lång tid? Jag hejar på dig!