Senaste kommentarerna i forumet

Helgen kommer bli nykter! Sover hyfsat bra men känner mig så himla nere, deppig. Har ju inte längre min "bästis" som kan få mig på andra tankar, tack å lov såklart! Känner inget sug och det är skönt att slippa kriga mot. Handlar om att bryta mönster här. Egentligen borde jag söka ngn för samtal men känner mig för feg för att vara sann. Får bli ett senare steg. Just nu kämpa vidare. Trevlig helg ni andra kämpare!

Jag känner precis som du. Fungerar oftast bra alla andra dagar.. men Fredagar..

Hatar dom. Sug som är helt otroligt.. ÄNTLIGEN FREDAG!!!

Så brukade det kännas förr i tiden. Nu är det precis tvärtom. Äntligen Tisdag kanske?

Då brukar livet kännas som lättast. Antar att vi får äta upp den positiva fredagskänslan vi en gång hade nu..

Men du. Vi är många som kämpar och vet vad det handlar om. På något sätt så känner jag att bara tanken hjälper mig.

Stå emot. Imorgon är en annan/bättre dag. Om vill vill och orkar. Kämpa Flinga! Jag håller tummarna för dig!

/Mic

Usch vad jag känner igen mig!! Vet inte hur jag ska leva om jag inte dricker alkohol! Hur mår man bra? Hur får man känslor?

Vilken vilja du visar genom att agera. Tror på dig!

Jag hatar fredagar?

är flygplatser starkt förknippade med alkohol. Och inte bara för oss, jag blev genuint överraskad när jag kom till Newark för första gången på åtta år. Det brukade vara ett eländigt ställe; ett sunkigt fik i något hörn och kanske en Burger King någonstans, skitiga plaststolar och ostädade toaletter. Nu; herredumilde, stället har blivit trendigt! Fräscht, rent, restauranger och dyra prylbutiker överallt. Och barer, barer, barer. Den terminal jag flög ifrån hade tre armar, i var arm fanns, förutom franska vinbarer och irländska pubar, en gigantisk bar mitt i smeten. Bardisken var åtminstone femton meter lång och där stod spritflaskor skuldra vid skuldra, som på en biograf, bakom varje flaska stod en annan lite högre upp, nio rader räknade jag till. Så många olika spritsorter visste jag inte att det fanns.

Jag var frestad att gå fram och fråga hur många det var, men jag tordes inte. Någon måtta får det vara. Nu sitter jag på ett hotell och skriver, ett som jag har bott på många gånger förut. Det har en kyl på rummet; jag valde alltid sådana hotell förr, för vem vill väl ha en varm öl på morgonen? Jag var tveksam till om jag skulle bo här nu igen, men så bestämde jag mig för att det kunde nog vara bra för mig. Det är det också, de minnen som väller upp är inga trevliga sådana, just nu sitter jag här och tänker på hur det brukade kännas att vakna bakfull efter fyra timmars sömn och en lång dag framför mig. Jag är så tacksam för att jag är nykter nu, jag kommer att kunna äta frukost, jag kommer att kunna köra till jobbet utan oro och jag kommer att få behålla min lunch.

Ha en fin dag allihop!

Ja du Karin01, när jag läser vad jag skrivit, så mår jag skitdåligt!!! Fattar inte att det är mitt liv jag skriver om, att jag kunde sjunka så lågt....
Min son skulle åkt med mig i morse, men jag tordes inte ta med honom i bilen, om polisen skulle stoppa mig, så han fick sova vidare hemma, men när jag kommer hem så ska jag prata med honom om det som hände inatt, att vi satt framför Tv:n och diskuterade mitt jobb, jag var ju dyngrak, så jag måste berätta för honom att jag inte mår så bra just nu....

Tack Patetisk för tipset om Naltrexon!! Kram
Jag ringde nyss min vårdcentral, berättade att jag har problem med alkoholen och vill träffa min husläkare, så jag ska dit på måndag, och då ska jag berätta hur ila det är, och hoppas att jag kan få Naltrexon utskrivet.
Alltid en början......

Tack för att du delade med dig av dina tankar och känslor. Hur mår du efter att du fick skriva av dig?

Det är en jättebra början att du hittat hit och delar med dig av din story. Det börjar nog att bli dags att dra i handbromsen lite. Vi har liknande historia så jag känner igen mig i dina ord. Drack inte på jobbet dock. Vad var det för tabletter som inte fungerade? Är lite nyfiken för jag har själv precis börjat äta Naltrexon. Själv satsar jag på att vara vit en tid helt och hållet för jag tror att när man är inne i ett varje-dagdrickamde då går det nog inte att bars trappa ner utan det är bäst att klippa helt. För att rensa huvud och kropp. Få kontakt med sig själv, vilket man inte har när man är i ständigt rus. Själv har jag bara varit vit i 5 dagar men lägger stort hopp på min medicin. Fungerar inte dom så är jag redo för Antabus.
Åh, hoppas så att du lyckas förändra din situation då man så tydligt känner sorgen och hopplösheten i din text! Finns här och håller på dig! Kram

Det kändes som att det var ett medvetet val, och aldrig tal om något oövervinnerligt sug. Men sen rullade det på igen, och det enda jag kan stoltsera med sen dess är ett fåtal dagar av nykterhet de senaste två åren.

Kanske trodde jag att jag blivit stark nog att kontrollera det, men bevisligen var det inte alls så.

Jag klarade av att hålla mig nykter på ren vilja under drygt 13 månader, och jag trivdes som fisken i vattnet under den tiden. Jag tillät aldrig några samtal om hur det gick, utan skötte det helt och hållet på egen hand.

Kanske var den stora drivkraften då, som nu, att alkoholen förvandlade mig till någon jag inte ville vara, och att det var upp till mig att sluta för att kunna få det liv jag ville ha.

Nu har jag varken barn eller sambo, men däremot en flickvän som är medveten om problematiken sen tidigare. För mig så besväras samvetet ordentligt varje gång jag dricker, eftersom jag då också måste åsidosätta saker jag vill göra och som jag också mår bra av.

Flickvännen har minst sagt varit tålmodig, och även om jag aldrig varit elak eller aggressiv när jag druckit så kan jag bitvis varit frustrerad. Dels pga det dåliga samvetet, men också för att jag har en liten tendens till att jobba för mycket.

Nu hoppas jag att tron kan ersätta behovet av att dricka, samtidigt som jag försöker komma igång med träningen igen.

till alla dina vita dagar det är mycket starkt gjort av dig och fortsätt på den vägen:) Tror på dig och ha en underbar Fredag:)

Grattis till dagarna! För en som just påbörjat sin 5:e vita dag så är ju du en hjälte;) Håll i för tusan!

13 vita dagar idag utan en droppe alkohol och det känns bra:) Tidigare har jag varit vit i 12 dagar så idag slog jag det rekordet;) Hoppas viljan och envisheten håller i sig bara:)

Nike Athena och MVG till dig med:) Det känns skönt att slippa vakna å vara bakis och trött med massa ångest.Nu känner jag mig piggare och klarare i huvet och jag känner mig lite gladare inombords:) Hur går det för dig Nike?

Skönt med dina tre veckor och tid för reflektion ❤️

Hur känns det, jo jag känner mig som en ny människa med en insikt om mina bra och dåliga sidor.
Tycker själv jag startat en resa som varit spännande, hemsk och underbar, sen är jag bara i början av den.
Funderat mycket över vad som är skillnaden denna gången och är att jag fått nog och inte ville leva så längre.
Och tanken på att dö var nära, kändes som om då fick jag kraft och att en ung läkare skickades i min väg.
Att göra jobbet med mig själv har varit så nyttigt, att lära mig stå kvar istället för att fly in i dimman.
Läste någonstans att det är lätt att sluta dricka man behövde bara ändra på en sak, Allting.
Och att bryta det invanda beteendet är ett heltidsjobb, fuskar man blir det svårare.
Så nu bygger jag vidare med kloka beslut och mycket vilja till ett bättre liv, skall jag vårda denna nya kvinnan.
Önskar er alla en fin dag

Full av beundran, får ont i magen bara jag tänker på flygplatser det är så starkt förknippad med alkohol.
Men om några dagar skall jag bryta den trenden och då kommer det kännas bättre.
Önskar dig en fin dag när det nu blir morgon hos dig

Och den förrädiska helgen är här. Veckan har gått hur bra som helst faktiskt. Har tänkt på alkohol hela dagarna men inte som det tidigare har varit att jag vill dricka utan jag tänker hela tiden på hur mycket jag önskar att slippa dricka. Har säkert haft sug men det har inte varit svårt att låta bli. Har gått förbi systemet flera gånger men har mest blivit arg på nåt sätt. Jävla skitaffär! Hade lite firande i veckan här hemma och mina gäster blev nog lite snopna för jag bjöd på kaffe och god dessert istället för vin eller Prosecco som det vanligtvis brukar bli. Dricker knappt kaffe på kvällstid annars men det var ju hur gott och trevligt som helst förstås.
Har ju ätit Naltrexon ett par dagar och känner nu att biverkningarna börjar kicka in. De vanligaste är: illamående, yrsel, törst, nedstämdhet bl.a. Check på dom allihop! Nåväl, det känns ju inte VÄRRE än en vanlig bakfylla men det är lite trist att behöva ha det så även när man inte dricker. Skillnaden är ju att ångesten uteblir och det är den största vinsten. Den här tunga, fuktiga känslan som har legat över mig som en unken filt. Tror de flesta här känner igen den...
Har nu iallafall gjort det tydligt och klart att jag inte ska dricka den hör helgen och särbon är med på det. Han frågade om han fick dricka ändå och det hoppas jag inte kommer att bli nåt problem. Inte den här helgen iallafall. Kanske framöver. Hoppas inte det, vill ju inte att han ska behöva låta bli när det är jag som har problem. Men, men en dag och en helg i taget...

Du får nog svälja din stolthet tror jag. Finns för många fördomar om AA man måste prova själv. Vad var det som gjorde att du öppnade ölen efter ett år.

här ovan, både om att den som inte kan minnas är dömd att upprepa och den dödliga allergin. Häftigt!
/ mt

vad som skrivits till dig! Jag tror du har helt rätt när du skriver att du inte riktigt förstått allvaret! Våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem - just från den som stått dem närmast. Den här situationen när du lämnat har ställt allt på sin spets, isynnerhet kanske för honom. Du kan absolut inte räkna med att han är den du 'känner' och kan 'handskas med'. Läget är ett helt annat nu och du får absolut inte riskera att bli ensam med honom. Du kan också tänka så, att försätts ii en situation han inte har kontroll över och kan göra något han ångrar resten av sitt liv. Sånt händer!!! Han är inte sig själv, påverkad av alkohol eller abstinens och garanterat fylld av känslor.
Du har fått bra råd! Om det inte känns helt fel kan du kontakta kyrkan och tala med en diakon eller präst, de vet vanligen väldigt mycket om samhällets avigsidor och har kunskap och erfarenhet om hjälpvägar. Pröva dig fram om du hittar nån som känns bra att prata med. Bra om du har nån att gråta med. Det brukar lätta efteråt.
Du måste vara rädd om dig nu! Kram, kram / mt
PS Hans hot om huset kan du ta med en stor nypa salt nu, han kan inte göra mycket åt det i nuläget och i det tillstånd han är DS

Blir tokig. 7 fina dagar och nu börja om. Skit också... så besviken. Framförallt som jag avskyr det där suget som kommer och som jag vill bli av med.
Men jag ger inte upp. Ska inte falla in i sunkiga mönster igen med att köpa småtetror. Nix. Men idag blir dag 1 :-(

Blir tokig. 7 fina dagar och nu börja om. Skit också... så besviken. Framförallt som jag avskyr det där suget som kommer och som jag vill bli av med.
Men jag ger inte upp. Ska inte falla in i sunkiga mönster igen med att köpa småtetror. Nix. Men idag blir dag 1 :-(

Ja min hjärna känns också som den går på för höga varv och det är så skönt att få vila sig från det. Tyvärr gör ju ah att allt bara blir värre. Grymt bra jobbat med dag 2. Nu tar vi dag 3 också!!!!

efter drygt 20 timmar på resande fot. Jag var i god tid till flyget, så jag satte mig på ett fik och tog en kopp kaffe och tittade på folk. Det är en sysselsättning jag alltid har funnit roande, flygplatser verkar dra till sig en hel massa intressanta personer. Där finns ungdomarna som försöker verka världsvana trots att det är deras första tjänsteresa, där finns den gamla damen som ska hälsa på barnbarnen och inte är helt tillfreds med att dom har flyttat så långt bort, där finns jobbargänget som ska på mässa. Och många av dom sitter och dricker öl eller vin tidigt på förmiddagen. Det fick den lilla djävulen på min axel att vädra morgonluft.

Men så fick jag syn på en man, en man som kunde varit jag för några år sedan. Han kom från kassan med en öl i näven och satte kurs på ett avlägset bord i ett hörn. Han var lite för rak i ryggen, han gick lite för sakta, medveten om varje steg som om han balanserade på slak lina. Försiktigt ställde han ned ölen på bordet innan han satte sig. Två minuter senare var glaset tomt och han reste sig försiktigt och vandrade vidare mot nästa bar, en som han inte besökt än. Den synen fick djävulen att krypa tillbaka ner i sin håla och dra täcket över huvudet.

Resten av resan gick hur bra som helst, bortsett från att det är hemskt obekvämt att flyga nuförtiden. Den där mannen följde mig hela vägen och hjälpte mig att inse var jag inte vill vara här i livet. Jag undrar jag, kanske har jag en gång i tiden, när jag var den där mannen, hjälpt någon alkoholist att bibehålla sin nykterhet?

Ha en härlig dag, alla ni vars dag just ska börja. Min är på väg att ta slut, så för egen del är det godnatt nu.