skrev Stingo i Min högsta önskan

För att göra en egen tråd behöver du bara klicka på "ny tråd" uppe till vänster, i det forum du vill att din tråd skall vara (t. ex. "förändra sina alkoholvanor"). Jo det är nog mycket, som vi har gemensamt här.

De tre första dagarna är värst, för de flesta. Sedan blir det så småningom lättare.


skrev MelaM i Suck, kan inte sluta dricka alkohol

Tack! Dricker inget idag. Är så skakis så att jag är rädd att få kramper =/ Svårt att skriva.


skrev Stingo i Min promenad längs den krokiga vägen.

... att läsa sånt. Jag höjer med en skål l afritt veteöl.


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Tack jo det är kul har bra kontakt med de flesta. Skålar i lite starkare...... Cola zero


skrev margaretavilhelmina i vet inte vad jag ska göra?

Det är så många här som har så mycket kärlek kvar till den som dricker. Vet inte om jag förtränger mina känslor eller vad. För jag vet inte om jag är kär längre. Tycker illa om den fulla personen så klart men om jag älskar den nyktra personen det vet jag inte.
Vi kanske har växt ifrån varandra eller så är jag för sårad. Vet inte.
Men är nästan ibland avundsjuk på er andra, konstigt nog.
Försöker ta fram känslorna menttycker inte att det fungerar riktigt :-(


skrev LenaNyman i Min promenad längs den krokiga vägen.

Okej om jag kallar dig Mange, förresten?

Skolan behöver fler såna lärare som du verkar vara. Skål i Ramlösa för det, tycker jag!
:)


skrev LenaNyman i If you re waiting for a sign, this is it.

Och kroppen min sjunger sin lov.

Tack, SL! Köpte en stickad halsduk i går och då tänkte jag på dig. :)


skrev villveta i Har han ett problem ?

Nere igen.....
Skulle ljuga om jag säger att allt är bra med mig.
Vill inte alls stanna upp för att känna vad jag egentligen känner.Klump i magen.....stänger av musiken för att inte höra texten om kärleken. Löjligt !!!!
Jag som skulle inte tycka synd om mig själv eller andra här.........Jag är ledsen och besviken idag. Min längtan efter honom förvandlar sig till tårar .

Det är längtan efter det lyckliga livet :(.
Kram till er . Kämpa på .


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Som mina elever skrivit. Bästa läraren på flera. Man lär sig mycket och har kul på dina lektioner, engagerad och roliga skämt. Sådant värmer i höstmörkret och kylan.


skrev Sorgsen i Hjälp! Vad ska jag göra nu?

…ett geofrafiskt avstånd med måga mil så känner jag hur spänningarna hänger i luften.

Nu är det bara några dygn kvar tills papper ska skrivas.

Jag har tre förslag på delning som han kommer få överväga.
Jag räknar inte med att han har gjort detsamma trots att jag bett om det. Han tror "någon annan" ordnar sånt här, "det har ju gjorts av så många före oss, så det löser sig".
Att det är upp till honom och mig har han inget intresse i att lyssna till.
Vi får se hur det ser ut när jag kommer hem. Ett av förslagen kommer vara att han köper ut mig från mitt eget hem. Vi får väl se!


skrev aeromagnus i När tar eländet slut

Han är sårad och hämnas. Det är inte ok. Jag tycker du ska kontakta polisen om han fortsätter jävlas med dig.


skrev ingelak i Min högsta önskan

En egen tråd? Hur går det till? Har nu genomlevt gårdagen. Har faktiskt varit inne på alkoholhjälpen och läst massor. Tänk att vi som dricker för mycket har ganska lika beteenden. Man känner igen sig hela tiden. Jag har beställt en bok som Marianne Hägglund skrivit " Njutningsparadoxen". Har lånat den på biblioteket i somras men nu vill jag ha den som en handbok.
Jag är också glad att det finns sådana här forum. Att kunna ventilera sina problem och vara anonym. Att få hjälp av människor i samma situation. Jag skulle känna mig så utlämnad att sitta på ett AA-möte tillsammans med okända människor. Det är ju så mycket skam med den här sjukdomen. Vi vet alla att det kan drabba vem som helst. Det är ju ett beroende precis som alla andra. Skillnaden är väl att en rökare behöver inte skämmas. I dag ska jag gå ut i skogen och plocka svamp tillsammans med min väninna och njuta av att inte vara bakfull. Ha det gott så hörs vi snart.


skrev Bältdjuret i Min högsta önskan

Kan i dagsläget inte heller tänka mig att gå till AA, har också IBS och tänker lägga mer tid på träning :) tänk vad mycket det är som är gemensamt för oss som stretar på. Ang ibs och alkohol Stingo tror jag faktiskt i mitt fall att jag till en början använde alkohol som medicinering mot mina magproblem, magen slappnade av och så även jag.. Nu får det bli yoga eller mindfullnessövningar istället. Just idag känner jag mig glad och tacksam.


skrev Ullabulla i Jaha och nu då?

idag.Han var här igår och kändes lite avmätt.Så jag backade genast till min ringhörna.Jag får känslan av att jag ska vara tacksam för att HAN ger mig denna chans och inte att vi ger varann denna chans.Om känslan kvarstår så får jag ta upp den med honom.Han har varit på stressrehab och hos läkare.Vad jag kunde utröna så har han inte nämnt alkohol.

Men vem vet,han är så hemlig av sig så det är inte omöjligt att det kommit upp.Själv är han inne på att arbetsträna 25% till upp till 75% efter jul.På eget initiativ.Hans stress och ångestnivå hade också sänkts enligt det test han fick göra igår.Det jag undrar är hur detta kan vara möjligt då jag aldrig upplevt honom så stressad som nu.Manipulation,eller är det bara i kontakt med sina anhöriga som han är stressad.Och i lugn och ro tillsammans med alkohol och i en enslig miljö så är allt under kontroll.

Själv så bygger jag hela tiden upp mina två vägar.En med honom och en där han inte finns med och där jag fyller mitt eget liv med bra innehåll.Jag har förstått att även om han finns med i mitt liv framöver så måste jag på något sätt para ihop med mitt tänk i livet utan honom,dvs det med mig i fokus.Då kanske det kan bli nått bra av det hela.


skrev konstnären i Trillat dit igen.............

Vad bra att det positiva överväger. Visst är det en strid. Tänkte på det du skrev om middagar. Inga långsittningar längre, bara vi två och en flaska rött. Nu går det snabbt och fort tyvärr. lagar till och äter snabbt, Tack för maten. Saknar det mycket har blivit lite tråkigare på det viset. Men det går ju inte för mig att sitta och prata djupa samtal i timmar medans vinet rinner ner i strupen. Det är den krassa sanningen för mig och jag accepterar det fullt ut, för att jag vet konsekvenserna. Hua. Det är ju oxså en inrotad vana som funnits där i åratal för mig. Kanske tar det åratal att komma tillbaka till ett nyktert liv. Trots allt vill jag inte byta tillbaka.
Vad strong du är. Har ju efter min egen nykterhet följt med på mannens resa med långa perioder av missbruk. Vad du än gör hetsa aldrig fram något. Nu är min man nykter sedan september och jag är tom. Har lagt så mycket energi på hans drickande att luften gått ur mig. Jag ärsakta tillbaka med läkarhjälp. Har verkligen varit turbulent, ungeför som en Djävulsdans. Just nu gör vi små saker för varandra, inget stort, visar varandra att det trots allt finns något kvar där inne. Du är en klok man Tjalle. Var rädd om dig själv och din kvinna.
Konstnären


skrev konstnären i Orsaker att sluta dricka

Kunde inte heller tänka hela livet utan A. Så i stället fick det bli en dag i taget. Tänker så fortfarande efter 13 månader utan A. EN DAG I TAKET. funkar bra för mig.
Kram Konstnären


skrev Moa i Orsaker att sluta dricka

Jag har funderat mycket på mitt beslut att avstå a helt. Egentligen så vill jag egentligen inte det. Beslutet tog jag när jag var full av ångest och just då så var det helt rätt beslut. Men orsaken till besluter var nog inte helt rätt. Orsaken var mer för min mans skull än för min egen. Brottas mycket med den här tanken och är rädd att halka dit igen eftersom jag inte är helt i fas med beslutet. Avstå alkohol i ett år känns helt ok men för alltid? Känns så definitivt.
Men samtidigt så vet jag att det är det bästa. Ska nog ändra min inställning till just ett år av nykterhet så rullar det nog på av sig själv när jag väl kommit dit?
Känns skönt att få det sagt.
Känner för att kramas!


skrev Izzy i Min sambo är alkoholist

Jag tänker också på julen som närmar sig, då släkten brukar komma till oss. Jag vill att vi ska fira den som vanligt iår iallafall. Jag vet också hur mycket bekymmer det brukar vara före jul med att försöka begränsa alkoholen. Förra julen skrev jag om det här, hur jag försökte men det blev ändå inte som jag ville. Men jag vill ändå att vi ska fira julen i huset kanske en sista gång. Allt känns så sorgligt, jag har bott där i över 20 år!! Det har varit väldigt jobbigt och jag måste försöka att påminna mig själv varför jag gör det här, måste minnas alla svåra stunder när vi har varit så rädda och ledsna. Men jag får ändå inte glömma de fina stunderna ihop med barnen.
Idag var vi själva hemma och på dagen var han riktigt trevlig o kunde skoja men mot kvällen märkte jag att han förändrades o blev lite spydig o grinig. Det är en sådan otäck känsla när jag märker den där förändringen. Jag får ångest o det känns så obehagligt o jag vill bara fly!! Då kan jag känna att vad skönt det blir när jag inte behöver vara där o tänka på hur han kommer att vara o dessa humörsvängningar som gör mig så ångestfylld!!
Det är nog sant Mittendaliv att vi inte kommer att kunna tala med varann men jag önskar så att det skulle gå o jag hoppas också att mina barn kommer att förstå mig att jag är tvungen att göra det här. De kanske gör det när det har gått en tid förhoppningsvis. Jag kommer inte att orka med om de tar avstånd mot mig.
Hur har du det Mittendaliv , jag har tänkt på dig?
Kramar


skrev Sorgsen44 i När tar eländet slut

Fick brev idag.....
Han .och hans pappa tycker jag och min nya kille bedriver en hetsjakt mot honom och hans nya färstmö....
Vilket jävla skämt.
OM han hade något samvete så borde han lägga ner sin stridsyxa och sluta bråka om lösöret i bodelningen.
Efter att ha betett sig som ett svin mot mig med otrohet och sitt alldeles för stora alkohol intag...är nu jag boven i dramat.
Vet inte om man ska skratta eller gråta.
Jag brukar inte. prata illa om människor men efer det han utsatt mig och barnen för under många år.
Kan jag inte annat än avsky honom idag.
Jag är inte stolt över att jag pratat illa om honom som är far till mina barn.
Men jag tycker han är en ynkrygg till människa.
Må man vara fast i alkohomens klor men får man bete sig hur som hellst för det????


skrev aeromagnus i Det är dags nu

Kanske är familjeterapi en hjälp för er? Du verkar pendla en del i humör och det gjorde min fru också när jag själv drack. Det försvann när jag började ta antabus. Då släpper kontrollbehovet och vårt förhållande blev gradvis bättre. Tilliten kommer, känslor och ömhet med den. Du är inne i ett djupt och starkt medberoende och det har jag inga kloka ord att säga till dig om. Din man har säkerligen abstinens, ångest och skam som görcatt han pendlar i humör. Du har dutt kontrollbehov. Detta kommer fortsätta ge upphov till konflikter eftersom ni båda är utanför er tillitszon. För att komma innanför denna krävs det tid. Tid för han att vara nykter och tid för att du ska upotäcka att han faktiskt är nykter.


skrev aeromagnus i Vinberoende ja

Det är vanligt med bakslag. Det viktigaste är att man lär sig något av det. Många är skeptiska till de nya forskningsrönen att alkoholister egter behandlibg lyckas dricka normalt. Frågar man de som drack friskt är deras svar att förbli nykter.


skrev aeromagnus i Orka vara kompis? Lösning?

Man kan aldrig, aldrig ändra på någon som inte vill ha förändring. Han är inte redo. Låt honom göra sitt val. Förklara ditt ställningstagande men dra dig tillbaka. Det är jobbigt men nödvändigt.


skrev aeromagnus i Min promenad längs den krokiga vägen.

Så tänkte jag också muränan. Ska göra allt för att hålla det också. Avslutar min behandling i december sja bli skönt.