Senaste kommentarerna i forumet

Ja, det är tufft att berätta och jag säger inte hur illa det har varit. Bara att jag är så trött på att dricka vin och att det har blivit ett beroende. Det är bara jag som riktigt vet hur illa det har varit. Jag har också druckit i smyg, precis som du, cruella.
Den här veckan har av olika anledningar varit stressig, främst för att jag själv planerat in för mycket. När jag drar igång tycks det inte finnas någon balans. Allt eller inget beteendet börjar igen. Jag fick nyss en varning Vin ?! Tänkte att det skulle kännas bra med ett glas vin för att varva ner! Va? Galet!
Shoppingsuget drog också igång den här Veckan! Jag som trodde och även har sagt till familjen att "det har gått över"
Där ser man hur nära beroendet finns i det undermedvetna.
Jag blir både chockad och lite full i skratt! Att jag aldrig lär mej att balansera mina aktiviteter och hushålla med energin. Nu blev kopplingen till mina beroende-beteenden så uppenbara! Stress är farligt för mej!

Heja dig Blåögd!!

Du kommer snart inse att han inte är värd dig och du kommer göra val som är mkt bättre för dig i ditt liv.
?

Som jag tycker har ett bra budskap om oss alkoholister/beroende/missbrukare.

https://m.youtube.com/watch?v=gzkA7ArGkak&feature=share

Barnrösterna är nog tänkta att avdramatisera och få oss att tänka mindre pekpinnar och moralpredikan. ?

Jag tror inte mina prover kan vara bra, men hoppas gör jag förstås. Sen hoppas jag också att det inte bara är min rädsla för att vara sjuk som gör att jag inte dricker och att jag, om nu proverna är bra, inte tycker att det då är ok att fortsätta! NEJ, DET TÄNKER JAG INTE GÖRA!!! I så fall tänker jag tolka det som att jag har fått en andra chans! Hoppas ni får sova bra i natt och ja Sisyfos, det känns bra att det är inlåst och oåtkomligt - även om jag har nyckeln och det var så sköööönt att få sova :-)

Ironiskt att du nämner känslokall. Fick igår ett sms där frågan om varför jag blivit så kall kom, i samma meddelande kommer även att han verkligen "måste" prata med mig och om jag inte vore så avstäng så skulle han vilja börja träffas igen. Hm förlåt men vem tror han att han är, min vilja nämns inte!! Jag vill inte ha tillbaka honom och det är ju inte så att han fattat nått utan han försöker manipulera sig in igen. Blir inte längre lika arg för jag känner bara att han vill ha min uppmärksamhet vare sig den är positiv eller negativ dvs fungerar som ett barn som söker vuxen kontakt antingen gullig eller stökar.

Åh, vad bra!

Ja, det där med pengar ordnar sig. Begagnat går bra. Barn behöver närhet, skratt och trygghet, inte prylar. Det går mycket pengar till alkohol...

Hoppas du får jobbet och att allt går din väg nu! Rädda dig och barnen och ta er till er fristad oavsett. Han har problem och de tar tid att lösa. Bra om du har ditt ögna hem som du kan forma och vara trygg i.

Kram och godnatt

Du är ung och alkoholist. Du har druckit dig till ett beroende i hjärnan som gör att hjärnan skriker efter det som sätter igång dopaminet. I vårt fall har vi lärt hjärnan att det är alkohol som gör det. Hela tiden behövs mer och mer alkohol för att vi ska må bra. Till slut dricker man hela tiden för att slippa abstinensen. Du har vant din kropp med nervgift som verkligen skadar din kropp. M det inte vore för att den funnits så länge i vår kultur skulle den vara totalförbjudet, då alkoholen skadar kroppen mycket värre än andra droger.

Din kropp kommer vara paj tidigt om du fortsätter så här. Din hjärnas, musklers och andra organs celler förtvinar. Hjärnan krymper Andreas!

Är det inte värt att stå ut tills suget avtar. Du vet inte längre hur du mår utan. När kroppen är ordentligt avgiftad mår du bättre hela tiden. Du borde ge dig en chans i livet.

Jag har hund som lärde sig massa trick när hon var valp. Hundar är flockdjur och behöver fysisk närhet och motion precis som vi för att fungera bra.

Hoppas du bestämmer dig och gör något bra av ditt liv. Styrkekramar!

Vad gulliga ni är som faktiskt läste det jag skrev. Känns otroligt skönt i hjärtat! Våra barn är snart 9 och 5. Det är klart vårdnaden har bekymrat mig men jag antar att eftersom han inte missköt barnen får vi ha delad vårdnad. Äldsta har sagt någon gång att pappa blir väldigt arg o hon blir rädd. Jag kan naturligtvis oxå bli arg men det är skillnad på arg och att skrämma ngn. Vi får se vad som händer.
Kom på att anledningen det har varit så lugnt nu är att vi typ inte har några pengar kvar den här månaden. Någon nytta med det! Men när jag öppnade kylen nyss står där 4 st 7,5 o väntar. Jag hoppas nästan att han blir arg igen i helgen för då vet jag att jag kan ta beslutet. Sitter o letar bostäder (har tom lagt ut annons idag att jag letar) och kollar begagnade möbler. Vi bor i hyresrätt så inget behövs köpas loss. Det skulle vara halva nya diskmaskinen då. Som vi fick i bröllopspresent... Bara barnen har varsin säng så kommer det nog ordna sig isf.
Går runt i lägenheten o tänker att det där tar jag med mig! Och det där!

Imorgon ska jag på anställningsintervju för en fast tjänst. Vore så skönt!!!

Tack igen för era tankar o kramar. Hoppas ni alla har en lugn kväll!

Särskilt gulligt med de där barnrösterna - det får mig också att tänka på att inga barn vill att föräldrarna dricker. Hur bra man än tycker man kan dölja det, har man fel..det går inte att dölja!

?

du ska försöka orka att ta hjälp av en beroende mottagning. Lite läskigt att du känner dig så luddig.

Lycka och styrka till dig!

Du kanske skulle testa avslappning ändå. Ensam hemma kanske du kan ge det en ärlig chans... Mest för att hjärnan din jobbar på högvarv eller har kraschat, men jag antar att det är lite samma symptom. Tror inte alkohol gör det bättre mer än för stunden. Borde finnas nåt on-line eller på bibblan(unestål t.ex) Eller:
Dressera hunden? Kanske inte funkar ännu? Skriva inlägg på forumet? Testa klättring? Många gillar verkligen klättring, just för fokuset man måste ha.
Det är jobbigt när hjärnan går på högvarv. Men alkohol löser ingenting. Leta efter något annat, tycker jag. Finns säkert nåt för dig också.

Fast kan man alltid säga så? Förstår precis vad ni säger och tar till mig allt. Men någonstans undrar jag vilka man ska ge en chans? Ska man döma ut alla med dessa problem? Just nu har han visat att han verkligen vill och ska sluta. Han har bl.a. på egen vilja läst mycket om beroende och pratat med sina vänner och hällt ut all öl han hade hemma. För mig skiljer det sig otroligt mkt från min pappa som aldrig riktigt kunde erkänna problemet. Samtidigt som jag har en oro över att det inte kommer funka. Jag kommer inte lämna honom, så länge han visar att han verkligen menar allvar. Jag vet att ett liv med honom, utan alkohol, skulle göra mig helt otroligt lycklig. För vi hör ihop. Det bara är så. Samtidigt känner jag att det lika gärna hade kunnat vara jag med problemen, ska man aldrig få en chans? Just nu känns allt väldigt bra, men vill att ni ska veta att mitt val just nu inte är fruset i sten. Skulle jag lämna honom nu så skulle jag bli så otroligt olycklig och alltid undra hur vi skulle haft det. Lika väl som att jag skulle ångra att jag inte lämnade tidigare om han nu skulle få stora problem. Vi är studenter båda två, 25-årsåldern och sköter både skola och jobb. Men han har nog insett att ungdomstiden med alkohol är slut, festen är slut. Han är just nu väldigt motiverad med träning och är på väg in i hälsobranschen. Hoppas ni kan ta till mitt perspektiv också, vet att ni är väldigt beskyddande om varandra här inne och jag är så otroligt tacksam för er som läst och kommenterat. Kram till er alla

Fast kan man alltid säga så? Förstår precis vad ni säger och tar till mig allt. Men någonstans undrar jag vilka man ska ge en chans? Ska man döma ut alla med dessa problem? Just nu har han visat att han verkligen vill och ska sluta. Han har bl.a. på egen vilja läst mycket om beroende och pratat med sina vänner och hällt ut all öl han hade hemma. För mig skiljer det sig otroligt mkt från min pappa som aldrig riktigt kunde erkänna problemet. Samtidigt som jag har en oro över att det inte kommer funka. Jag kommer inte lämna honom, så länge han visar att han verkligen menar allvar. Jag vet att ett liv med honom, utan alkohol, skulle göra mig helt otroligt lycklig. För vi hör ihop. Det bara är så. Samtidigt känner jag att det lika gärna hade kunnat vara jag med problemen, ska man aldrig få en chans? Just nu känns allt väldigt bra, men vill att ni ska veta att mitt val just nu inte är fruset i sten. Skulle jag lämna honom nu så skulle jag bli så otroligt olycklig och alltid undra hur vi skulle haft det. Lika väl som att jag skulle ångra att jag inte lämnade tidigare om han nu skulle få stora problem. Vi är studenter båda två, 25-årsåldern och sköter både skola och jobb. Men han har nog insett att ungdomstiden med alkohol är slut, festen är slut. Han är just nu väldigt motiverad med träning och är på väg in i hälsobranschen. Hoppas ni kan ta till mitt perspektiv också, vet att ni är väldigt beskyddande om varandra här inne och jag är så otroligt tacksam för er som läst och kommenterat. Kram till er alla

Har du provat att avstå någon av era dagar från alkohol? Är du kanske inte särskilt beroende ännu? Jag tycker absolut att du ska ta tag i detta NU, medan du kan. För både din egen och dina barns skull! Jag hör att det finns ett romantiskt skimmer kring din och din pojkväns helger och onsdagar och det skimret kommer inte finnas kvar hur länge som helst. När det börjar mattas av kanske det är för sent, då är du kanske alkoholist! Eftersom din pojkvän bagatelliserar ert drickande, och tycker om att ni dricker tillsammans får du nog också sätta ner foten utan hjälp från honom. Han kan mycket väl haka på om du bestämmer dig!

Sen undrar jag om dina mediciner, tillsammans med alkoholen kanske det blir en oerhörd belastning på din lever och din kropp öht. Att du har skrivit här är ett stort framsteg och du kan få mycket stöd och hjälp i forumet. Dock kanske du även ska söka annan hjälp, har du redan kontakt med psykiatrin? Då kanske du ska berätta där. Du behöver definitivt kolla upp interaktionen mellan dina mediciner och alkohol, om du inte redan har koll på det. Ta tag i detta nu Emenin!!! Lycka till!

För mig blir sömnen så mycket bättre utan a. Så skönt!!! Bra att ni låser in alkoholen för det är så svårt och krävs så lite om det är tillgängligt sådär i början. Hoppas proverna är bra. Själv vågade jag aldrig testa.

Jag tycker du kan skriva dagbok här så mycket du vill, bara det känns bra för dig. Även om du själv inte tycker du kan bidra med pepp till andra (det tror jag iofs att du kan) kan du bara genom att berätta din historia hjälpa andra. Jag har i veckan tagit leverprover själv och har sedan dess gått omkring och funderat på vad som egentligen är viktigt i livet...är livrädd för att vara sjuk!! Jag har druckit som du, minst en flaska vin om dagen och flera på helgerna. Ingen kunde se på mig att jag druckit en (1) flaska...inte ens min man, toleransen var skyhög!

Hoppas du kan se det som en gåva...att du hamnade på sjukhus och fick veta hur illa det är ställt innan resan! Eller hade du redan innan funderat på att använda resan till en början på ett nytt nykter liv? Nu kan du göra det, i lugn och ro, utan tanke på jobb och vardag. Klart du kommer få det jobbigt, men kanske du redan genomlidit de värsta dagarna och de jobbiga dagar som kommer sen kan du handskas med i din egen takt..skriva här tex, långa promenader på solvarma stränder och som du själv skriver, goda fruktdrinkar!! Hoppas du och din sambo, och om ni är fler, får en härlig resa tillsammans :-)

Vin innehåller väldigt lite socker, dessutom hålla mig till de som ligger under 3g/L.... Äter lågkolhiskost/paleo, är utb kostrådgivare/biomedicinare etc.... Men visst har sockersuget ökat sen vinet hälldes ut i vasken!! Ska lura lite på vilka tillskott som kan balansera upp detta utöver Mg....

Äta vad man vill bara man rör på sig är enl mig en gammal myt, skitmat leder till sjukdom generellt oavsett smal eller tjock... Träning är ju dock alltid fint men jag har tyvärr inte tiden (och det handlar inte alls alltid om prioriteringar som vissa påstår)...

Hur ser ni andra på framtiden och A?? Något helt uteslutet eller en balans??

Mina prover var normala till min stora förvåning :) Kan inte minnas att jag varit alkoholfri mer än max 3 ggr/mån de senaste 5 åren...
Känns bra, mycket bra idag.. Och vi är hur bra som helst!
Ha en go kväll!

Det är nog bra att ha det där samtalet med partnern. Ni är ännu starkare tillsammans. Grattis och bra kämpat.

Håller med cruella! Finns inget stopp i mig, godis, kakor... äter tills jag mår illa. Som med alkoholen, tappar fokus på allt annat än alkohol. Och får ingenting gjort.
Ikväll blir det eldprov för mig. Särbon kommer hem efter 2 månader på resande fot. Alltid när han kommer hem längtar han efter öl. (han får inte dricka i tjänsten när han är borta..). Han har sagt att han gärna avstår för min skull ikväll, men det får ju mig att känna mig missunnsam och sådan är jag inte.
Inhandlat vanlig öl till honom och a-fritt till mig. Önska mig lycka till plz...
Trevlig kväll på er!

Nu vet jag inte om du slutade bara för att ölen var slut eller om du skulle gjort det ändå...men du har ju druckit ett par öl och sedan kunnat stoppa tidigare. Vi är alla så olika, men just det skulle jag aldrig klara, har jag börjat så fortsätter jag. Ställ fram en skål med ostbågar och jag äter upp hela skålen, bjud mig på en chokladbit och jag tar hela kakan. Sån är jag, omåttlig i allt. Därför är det bäst för mig att aldrig ta första ostbågen, chokladen, godiset, glaset! Jag tycker det var strongt av dig att skriva och berätta att du druckit, bara det gör att jag tror du kommer ta nya tag imorgon. Påminn dig om varför du inte vill dricka Eulalia och Lycka till i morgon! Du ska klara det här...eller hur!!?

Det känns bara så. Alkoholen är den enkla snabba vägen till verklighetsflykt. Kan du inte hitta en TV-serie som du kan försvinna i ett tag? Det är också ett sätt att glömma bort sig själv ett tag.

så mår jag så bra, jag känner lugnet, jag behäver inte gå fram och tillbaka och fylla på glaset, jag vet också att jag kommer att vakna imorgon och inte vara bakis. Jag vill ha det så här varje kväll, men som jag skrev i förra inlägget så har det verkligen blivit bättre, men nu ska jag hänga mera här.