Senaste kommentarerna i forumet

Det är inte något fel på dig alls, Magnus. Du är spontan och utåtriktad. Jag tror inte att dina kollegor menade något illa, det är bara det att det är komplicerat med människor.
Var tillsammans med dig själv och din familj!
Trevlig kväll!

raderar mitt dubbla inlägg.

Känns så bra - att det har gått 2 månader sedan jag drack något. Igår så kan jag säga att jag hade någon typ av sug - tänkte tanken att det skulle vara skönt att vara lite full. Det gick över rätt så snabbt - och jag konstaterade kort och gott att det inte är värt det. Sisyfos, du undrar på vilket sätt det är "mysigt" att plantera blommor när man har promille? Ja du, det tycker jag nog inte att det är om jag skall vara ärlig - utan det är nog mest att jag tidigare har fått "igång mig själv" när jag har druckit lite - liksom fått saker gjort. Nu pratar jag verkligen om den "lilla" berusningen. Det är då det är "mysigt":-) Problemet är ju att jag, och många här inne, ligger i omkörningsfilen med alkohol - och passerar "mysstadiet" med råge, gång på gång. Därför så har mina uteplatsblommor i år fått nykter och stabil omvårdnad - och det är rätt mysigt det också:-)

Jag hoppas verkligen att jag kommer att fortsätta på den här banan - tämligen lugn och stabil. Alkohol skulle inte tillföra något av värde i nuläget - verkligen inte! Vid ett par tillfällen har jag, ute, tackat nej till alkohol - och ingen har faktiskt undrat varför - kanske är det så att inställning och attityd till alkoholfritt verkligen håller på att förändras?! Det vore ju fantastiskt om det skulle vara så, att man mindre och mindre måste förklara varför man INTE dricker. Hoppas att det är så........

Ni som har det jobbigt just nu med att låta bli - kämpa på! Det kan bli bättre, men det kan vara en tuff uppförsbacke på vägen!!!

Ja, ta ett nytt beslut, idag och imorgon. Belöningen kommer! Det är den första tiden som är värst. Styrkekramar!

Herregud vad gör man med den nya tiden!? Du inger styrka att ge det tid till att hitta och att nya vanor ska uppstå! Längtar dit!

Dagens status dag 24, ha ha vad lite det låter :) men känns som en evighet :(
Dock känns jag stark i min vilja även om suget kommer över mig. Tycker ofantligt synd om mig, ha ha igen! Vilket trick hjärnan vill spela!
Är överlag trött, irriterad och sur.
För att i nästa andetag känna att himlen är ljusblå inte djupblå som annars efter några öl. Eftermiddagen är lagomt sköna inte överdrivet hårda som efter några öl.

Behovet av att sätta gränser och stå upp för mina behov ökar inte att jag kör järnet huvet i kaklet allt för alla efter några öl.

Jag har ingen nattångest eller paranoia för polisbilar.

Nu går jag mot fjärde helgen nykter och lite även om det är lite smyger sig en vana in att vara just nykter på en helg.

Ett hopp tänds om att det går!!

Heja alla där ute! Kan jag kan ni!

Tack kramar å styrka får jag aldrig förmycket av :)

Ja det jobbigaste är att inte veta. Ge mig ett straff så jag får deala med det göra rätt för mig & gå vidare. Trodde aldrig jag skulle hamna i denna situation:/ Men alkohol i kombination med meds är inte lyckat

Jag har varit borta härifrån en tid men jag läste just igenom din tråd, vet inte riktigt vad jag ska säga, men ta hand om dig ?

Vad kan du göra då? Ringa nya kvinnan, se nån bra film, frossa i goda dyra ostar, Chirra, carra dricka litervis med ramlösa Ginger ale lr nått annat som du tycker är gott. Ut å springa. Jag tycker det gick lättare när jag slutade tycka synd om mig själv. Det är bara du som kan bestämma & göra ett val. Att vilja vara nykter. Håller tummarna för dig :)

Att sätta etiketter på människor är inte min grej men man kan nog lugnt säga att du ar en klar beroendeproblematik eftersom du får abstinens och inte kan vara utan. Jag skulle nog kontakta sjukvården för hjälp eller en beroendemottagning. INNAN något allvarligt inträffar

Dagarna rullar på. Vissa dagar är tyngre än andra med ångest och stress, andra är enklare och glädjefyllda.
Idag stannade jag upp i nuet när vännerna från skolan stod i en ring och diskuterade lunchställe, då kände jag samhörighet och lycka. Tänk att dessa goa och intelligenta kvinnor finns i mitt liv, att jag har möjligheten att studera på högre nivå, att vi klarar detta tillsammans. Det var fint.
(det blev kycklingsallad till lunch btw ;) )

Att sätta sig själv en kväll/dag och dra en vinare känns avlägset nu, lika så att dricka för att minska ångesten. Däremot förstår jag att det kommer komma tillfällen som kommer pröva mig, men jag är redo. Står stabilt med fötterna. Har inte gått och pratat med min samtalsperson sedan i mars, men jag överlever ändå. Eller rättare sagt, jag lever.

I kväll ska jag gå på yoga med en annan vän, sakta men säkert börjar träning bli en del av vardagen oxå. Längtar till att känna mig fysiskt stark igen.
Hoppas ni mår bra där ute i cybervärlden. Tänker på er <3
Kram

Välkommen hit! Vad bra att du tar tag i alkoholen, det gör mig glad att läsa. Skönt att även ätstörningen givit med sig, men jag tror precis som du skriver att du får vara väldigt försiktig. Jag känner igen mig i att dricka sig snyggare, har läst någonstans att man ser sig som 30% snyggar när man är berusad (måttligt) och den "forskningen" har fått mig att ta både 2 och 4 glas extra. Men jag jobbar på det, ingen fuldag på ett tag nu. *tummen upp*

Nä jag känner inget större behov att tävla mot andra, (jag är väl vad andra säger vacker, egentligen) och för honom är jag vackrast i världen oavsett om jag går upp eller ner. Han älskar mig för mig, min humor, mina värderingar och mycket annat. Aldrig har han sagt något som skulle kunna ge mig komplex eller självtvivel. Han är en bra man min man. Problemet för mig är väl att jag aldrig blir nöjd med mig själv. Att jag oavsett kroppsform, med mer hull på höften eller med höftben som syns, ändå inte är nöjd. Vad han tycker om mig är inte det stora problemet, och skulle jag känna att jag skulle behöva tävla med andra brudar för att få hans uppmärksamhet så hade vi haft större problem i relationen.
Ta hand om dig!
Kram :)

Som dricker/druckit i smyg. Jag är en av dom som gjort det. Det är allt annat än bra! Det tog mig 6 månader nykter för att ta ett återfall & då köra full, blev tagen av polisen som tur var. Det var då jag vaknade. Ingen kan bli nykter åt en, man måste vilja själv! Ta kanske en vit månad för att hinna landa & se nyktert ;) på problemet.

Ja, jo det var det jag menade med sista meningen. När man sitter där på kvällen så väger svepskälen väldigt tunga helt plötsligt.

Måste vara hemskt att gå och vänta så måste vara hemskt. Samtidigt har det ju kommit någon gott ur eländet, du har tagit tag i dina problem.
Starkt av dig att berätta om det och tar tag i problemen
Så kram och styrka till dig

Mår du bättre av öl då?? Visst det dödar en stund, men sen då? Nu kanske jag låter hård men är det inte lite av ett svepskäl?

Miss lyckad. Jag känner faktiskt själv numera att jag är värd att få må bra. Det är en skön känsla.

Mimmla ja de tog blodprov för blåsgrejen ville inte koppla upp sig mot datorn. Sedan så blev mitt blodprov inte ivägskickat på en gång utan en vecka senare av rent slarv.

Ja vad visade nu provet då? Hela 1.5 promille :( Inte helt oväntat, då jag dels bränner långsamt har alltid gjort & jag är gbp opad. Då går alkoholen ut snabbare i blodet än om man har en ''vanlig'' mage. Poliskvinnan jag träffade var jättefin, tyckte att det var ett bra initiativ att jag sökt för alkolås, det visar på att jag tar ansvar & att jag vill göra en förändring. Samt att det var bra att jag går på Cra det är en alkoholbehandling. Den slutar i augusti. Känner jag då ett behov kommer jag göra en ansökan & utredning för att kunna åka på behandlingshem. Nu är det bara att vänta på åklagare & få veta om det blir böter lr rättegång. Tydligen så är inte grov rattfylla spec högprioriterat så jag skulle ställa in mig på att det kan ta månader, suck! Jag vill ju veta nu! Men men, det är bara att fortsätta på den inslagna vägen. Nu kommer det jobbiga, att berätta för de mina, kurator & alkoholbehandlare om promillen. Tungt. Men jag känner inget sug lr behov av att dricka alkohol iaf. Det känns skönt. Livet är nog så mycket upp & ner än att jag ska sabba det med alkohol!!

Jag vet. Men just nu mår jag så jäkla dåligt. Men jag kommer försöka. Men det är just en sån där anledning man vet att man tar fram ikväll. Bara ikväll, eftersom...

Vad roligt :) Visst är det förunderligt det där med rutiner. Som människa är vi ju vanedjur! Sedan jag slutade mitt destruktiva drickbeteende så har jag så mycket tid. Ska vara nykter länge för att hitta/skapa nya rutiner. Styrkekramar ☺

Att gå till polisen är ju inte det roligaste en kan göra. Men är huvve dumt...

Lycka till ikväll. Bra inställning att hen får ta det som hen vill. Du är viktigast i ditt liv & ska följa ditt hjärta. Kram

....tvärtom! Hon är inte värd att jag ska dricka öl må dåligt imorgon. Du är värd så mycket mer, att må bra & vara stolt över dig själv. Förstår att det du går igenom måste vara fruktansvärt, jag tänker på otroheten. Det måste göra ont! Men tänk om det händer barnen något ikväll & du har druckit & inte kan komma. Hur skulle det kännas? Är någon timme i dimman värt det? Styrkekramar ?

Usch.Ska till jurist idag och träffa den otrogna frun för första gången på nästan en månad. Skakar av nervositet. Ytterligare en orsak att tänka att ett par öl ikväll måste jag nog ha. Hoppas jag får styrka att klara mig utan.

Tack Fröken lyckad!

Jag har varit på den här resan ett bra tag, känns det som. Jag har både läst och tom skrivit inlägg på det här forumet (hittar dem dock inte) förr. Men liksom så många andra kanske aldrig riktigt velat inse att jag och alkohol inte har ett bra förhållande. Det har bara blivit värre med det destruktiva dryckesmönstret och den efterföljande ångesten för varje gång jag trott att jag säkert kan dricka "ett glas eller två". Det blir liksom aldrig så där trevligt som jag låter mig tro i förväg. Den sista flaskan jag drack upp här om dagen ville jag inte ens ha. Jag drack ändå för att få den där ångestlindringen som vinet ger en stund - men kostar tusenfallt igen av ångest efteråt.
Och nu är jag här på dag två igen och undrar när det värsta ska gå över och om jag den dagen liksom alla gånger tidigare kommer på att jag ska försöka ta det där första glaset igen.
Blev just bjuden på middag i kväll hos en vän där alkoholen alltid flödar. De få vänner jag har är sådana. De har fria, kreativa yrken och kan "unna sig" alkohol vilken veckodag som helst och vilken tid på dygnet som helst. Sist jag umgicks med just den här vännen valde jag vatten - och skyllde dels på bilkörning men sa också att jag är rätt trött på allt slentriandrickande som förekommer i mina kretsar. Hen lystrade lite och såg ut som hen ville reflektera, men jag bytte samtalsämne. I kväll är jag rädd för vad som ska bjudas på i dryckesväg och det känns lite jobbigt att jag kanske måste ta en diskussion om att jag tackar nej till alkohol. För jag ska tacka nej, så får hen ta det hur hen vill. Nu har jag skrivit det här med, just in case.. Kram på er!

Din kommentar gjorde min dag!!
Tack än en gång!

Tror löpträning och att mina barn kom hem igen gav mig ett lugn och en normal trötthet.

Skriver på mobilen så får se senare hur "kladdig" texten blir.

Jag har läst mycket här på forumet i olika trådar, det ger mycket tankar och frågor.

Om jag utgår ifrån mig själv så känner jag aldrig något sug efter alkohol på morgonen, inte heller på dagarna. Utan det är alltid först när dagens alla göromål är klara. När jag är klar med allt och kan slappna av för resten av dagen, då som först kommer suget efter en öl eller ett glas vin.

Nä nu måste jag nog lägga lite tid på jobbet istället.

Här finns mycket hjälp, tips och råd att få. Många olika liv och öden. Ska bli intressant att följa din resa...