Senaste kommentarerna i forumet

De flesta kommuner har en beroendeenhet dit man kan vända sig. De säger inte ''sluta drick'' I min kommun erbjuder de bla cra en form av hjälp till självhjälp, mycket kbt. Jag tycker det har fungerat bra. De kan oxå hjälpa till med läkemedel mot alkoholproblem tror jag. Lycka till & vad bra att du kommit till insikt :)

Starkt & bra gjort :) Ibland måste man falla för att inse vilken väg man ska gå. Styrka till dig ?

Visst är det en kamp ibland men vinsten är så mycket högre att det är värt det.
Nu kämpar vi med vardagen och njuter av lugnet de stunder det finns där.
Kramar och styrka till dig

Så många gånger har jag snavat just där. När det varit så mycket, blir trött och sökt avkoppling och energi. Och så galet det slår när man går just den vägen. Håll i nu. Det är en då kortsiktig lösning med ett högt pris.

och det är därför jag skrev här.
Slut med följa John.
Slut med att gå till mötes när man gör våld på sig själv.
Slut med att förneka mina egna behov när jag vet att motparten egentligen är kapabel.

Men är han villig?
Ja,det är upp till honom och inte till mig att besluta.
Men det känns farligt att riskera ett nej och ett avslut när det är det sista man vill.
Så heja mig att jag stod upp för mig själv :)

Ja, det är inte för sent att börja om. Och det slår klorna i en. Påverkar både kropp och själ. Väldigt mycket bättre utan faktiskt. så välkommen tillbaka!

Varje förhållande är sin egen resa. Att du inte teg utan sa ifrån är riktigt bra. Heja dig! Er vandring ser ut att bli bra :-)

Kom ihåg fällan som vi ofta gör anpassar. Du leder ditt liv. Gör det som du mår bra av och låt honom hänga med om han vill. Vill han inte är det hans val och du har inte kompromissat med dig själv.

Du vet att jag skriver detta utan att själv alltid följa mina egna råd men medvetenheten är nyttig och ett steg mot tillfrisknande.
Styrkekram och njut av det du har.

Äntligen hittade jag din tråd igen. Jag saknar dina kloka ord, Etanoldrift! Du gav mig kraft när allt var tungt. Du gav mig insikter som jag så väl behövde.

Hoppas att du har det bra. Kändes som inlägget ovan var ett avsked till forumet och du valt att fortsätta din resa på egen hand. Kram och lycka till på din fortsatta vandring!

Såg att jag gick med för 6 månader sen. Det gick inte så bra. Det trappades upp igen och alla insikter var som borta. Det blev inte så mycket men ofta istället. Jag vill inte vara styrd av A jag vill vara fri. Men det klarar jag inte om jag inte bryter helt. Så nu har jag gjort det. Dag 1 har precis börjat

Och ännu en dag är helt slut idag efter stress påslaget igår.
Är ett konstigt arbetsklimat i de flesta branscher och kan inte vara rätt att människor blir helt slut i både kropp och själ.
Gillar mitt jobb och det mesta med det, men blir helt slut ibland och det är väl en av de saker som gjorde att jag fastnade i vinträsket.
Hanterar det bättre nu med några månader av nykterhet, men det är skört och längtan av att vilja stänga av finns där.
Får anstränga mig för att få fram bilden av hur jag mådde och hur jag mår idag, tvinga mig att se sanningen. Inte försköna och börja förhandlingen innan hela sanningen är framme och den var varken snygg eller härlig.
Den var ful,hemsk och döda mig sakta detta får jag aldrig glömma.
Så väljer att vara nykter idag och önskar er alla en bra torsdag

Ja det verkar ta tid sånt här!! Så skönt att eran skilsmässa är klar. Du har verkligen varit duktig och kämpat så! Du skriver att du hade hjälp av psykolog o anhörig grupp. Jag försökte få hjälp av psykolog men fick avslag eftersom jag inte tar antidepressiv medicin, är självmordsbenägen el har ångest varje dag. Jag antar det iallafall för det var de frågorna de ställde när jag ringde och bad om hjälp. Jag har nu varit på beroendeenheten på samtal och det kändes bra. Men känner att jag inte kan prata med exet än om saker vi måste diskutera eftersom det har hänt saker som gör att jag måste vänta ett tag.
Hur var det att gå i anhöriggrupp? Har tänkt på det men vågar inte riktigt. Är rädd att det är folk där som känner igen oss! Har du fortfarande kontakt med exet?
Det är så svårt att inte ha det för mig iallafall eftersom vi måste ha kontakt av vissa anledningar men jag vill minska på den så mycket som det bara går!
Ursula, ja det var skönt att få bli ompysslad hos frissan! Känns bra att få göra nåt för sig själv, det piggar upp lite.
Kram till er ❤️

Som många andra blev det bakslag. För min del är det aldrig några allvarliga berusningar men i alla fall... känns som det slår sina klor runt mig. Precis som rökning..

Jag har det ganska pressat i mitt schema denna tid. Stress är lika med längtan efter paus. Jag är inne och läser här varje dag. Det ger mig styrka och påminnelse om att låta bli alkoholen. När jag är ute och går tänker jag på forumet och formulerar tankar. Det hjälper mig. Tack ni där ute i cyberrymden. Mitt mål är att hitta strategier som fungerar. Ibland talar jag med alkoholen som om den var en fysisk person som hade makt över mig. Det är som en dålig relation. Man vill begränsa umgänget med den.
Just nu vill jag styra och bestämma över mitt liv. Jag håller i ratten. Håller blicken på vägen. I den stora framrutan i bilen. Kör mot mitt mål. Men, måste titta i backspegeln och sidospeglarna för att hålla koll på min historia, mina triggerpunkter, minnen som jag inte vill upprepas. Alkoholen är inte min bensin. Men jag får se upp så jag inte tankar fel.
Jag är inte utan alkohol har stannat upp och inför varje tillfälle är det jag som bestämmer. Mitt mål är att inte låta alkoholen styra mitt liv. Men det är många och långa mil dit. Men varje dag utan alkoholär en vinst till mig. Jag samlar på guldstjärnor. Varje dag utan-en stjärna. De bildar små stjärntecken och en påminnelse.
God natt alla ni modiga vänner. Ni är stjärnor

Mm, sant. Vet att det är för att jag ska läka, bearbeta och lära mig. Just nu har jag en ro i kroppen som jag inte haft på väldigt länge. Jag har accepterat att jag inte kan påverka honom. Han har valt att inte agerera utan allt har varit fina ord.

Jag kanske är en medberoendepersonlighet. Tror det, men å andra sidan har jag nästan alltid varit tydlig om min syn av hans alkoholvanor. Jag har berättat för vänner och mina barn. Inga rosa elefanter i rummet här!

Just nu när vi inte har kontakt handlar det mer om att släppa någon som man älskar. Den processen har inte med medberoende att göra. När han "kidnappar" min hjärna och hjärta är det en kamp. En kamp som fick mig att välja börja skriva här.

Önskar av hela mitt hjärta att han väljer ett nyktert liv men jag kan inte längre välkommen på resan. Jag har valt bort den möjligheten och han också, just nu.

Al-anon finns kvar och påminnelsen i mobilen också :-)

Snart Stundar konferens med jobbet och då brukar det bli vin till maten. Vid dessa tillfällen har jag alltid skött mig. Funderar och klurar på hur jag ska göra denna gång. Skippa alkoholen helt eller unna mig något glas. Jag står fast vid att ej festa eller dricka ensam, slentrian dricka men funderar som sagt på hur göra i dessa sammanhang. Är det någon av er där ute som lyckas välja speciella tillfällen och dricka normalt då och ej återfalla i slentriandrickat som jag absolut inte vill?

tänker på lena nymans rader om lugn och känslomänniska.
Definitivt överklistringsbart på mig och min käresta.

Han står där och blinkar med sina stora vackra ögon och försöker hänga med i mina tirader om allt han gjort och sagt fel.
Ja,men jag är ju inte bättre än såhär.
Då räcker jag ju inte till?

Nä jag accepterar ingen offerkofta här.
Du gör dina val och konsekvenserna är att jag ibland är beredd att kliva av det här pga dina val.
Det ger effekter i mig som jag inte vill ha och du får lov att skärpa till dig.
Och lugnmänniska som han är så lyssnar han och silar väl bort det ovidkommande och får en kontenta av det hela som passar oss båda.
Och sen vandrar vi vidare,lite tilltufsade,ännu kärare och ännu mer sammanflätade.

Ska bli spännande att se om han pallar med Ullabullas tuffa puckar.
Jag hoppas verkligen det.

är inte till för honom.Det är till för dig.För att du ska få läka och kanske få verktyg på hur du ska undvika att trilla i samma tankefällor igen.
Men om du just nu känner dig stark så kanske det inte behövs.
Jag gick ett tiotal gånger framför allt sen vi separerade och jag mådde väldigt gott av de mötena.De satte sig likt balsam i själen och följde med mig i flera dagar efteråt.

Jag ska snart ta blodprov för att kolla mina levervärden igen men nu läste jag att man ej kan se via blodprov om man har "början" till skrumplever då gäller bara prov på levern via biopsi, sedan vet jag att man kan få skrumplever med eller utan att dricka och fort kan det gå, inga förvarningar. Det fick mig nu att göra ett stopp. Jag har lyckats få i mig ganska stora mängder alkohol de sista 8 åren, innan dess var jag väl "bara" helgalkis så länge jag hade jobb, men som arbetslös blev det var o varannan dag då. Sista åren har jag klarat att "supa till" trots heltidsarbete varje vardag morgon och vet hur mycket jag kan dricka för att klara ett alkotest dagen efter, har även kostat på en tillförlitlig alkotest för dyra men väl investerade pengar. Jag har nästan gått o väntat på att någon på jobbet skulle sagt något men icke...Luktar man inte bakfylla om man blåser 0? Fast man har ju blivit en stjärna på att försöka dölja missbruket...(Å andra sidan så kanske "dom" blundar också, kostar för mycket.)

Ja, jag förstår inte riktigt vad jag försöker döva. Men jag har kommit till insikt nu att jag behöver hjälp. Det är som sagt inte att jag dricker dagligen eller ens en gång i veckan utan det är att jag alltid tar tillfället när det erbjuds. Jag kopplar allt till alkohol. Mitt största intresse är musik men det känns liksom meningslöst att spela gitarr utan att vara full. Jag måste lära mig att inte koppla alla aktiviteter till alkohol. Jag kan inte förstöra mer nu. Dags att söka hjälp. Tips på vart man kan vända sig? Det känns som att vårdcentralen kommer säga det enkla: Sluta dricka. Jag skulle gärna vilja ha remiss till psykolog men senast jag fick det väntade jag 9 månader innan jag blev kallad.

Håll ut även fast det är fest. Inte värt att slänga bort två nyktra veckor.
Är själv inne på min tredje vecka nu och skall på stor tillställning på fredag. Litar inte ett dugg på mig själv men har bestämt mig. Blir en antabus och därmed nykter tillställning. Var på en annan tillställning förra veckan och det gick riktigt bra. Man märker efter ett tag att man faktiskt får ett litet övertag mot dom som är onyktra. Se alla positiva saker med att inte halka dit.

Lycka till

Hej,

Många av oss här har varit riktigt illa ute och nedgångna. Själv haft mina perioder. Mitt råd är att åka in på en avgiftning. Blev räddningen för mig senast.
Jag hade inte klarat det själv denna gång. Är några tunga dagar men man får hjälp både med abstinens och ångest. Att sedan erkänna för sig själv och de runt omkring sig gör också att det blir lite lättare när man väl gått igenom avgiftningen.

Det går om man bara bestämmer sig även fast jag vet att det är svårt.

Hur många år har du druckit, undrar jag. Söndagar hade inte stoppat mig, vet hur jag kan ordna alkohol, om jag bara vill men det är toppen att det stoppade dig att dricka! Rädsla för att jag väntat för länge fick mig att ta ett uppehåll nu, skrumplever? Jag var på väg sååå länge men nådde aldrig ända fram med att försöka sluta ett längre tag, hoppas på bättre lycka nu. Hur är det för dig?

Mia-Pia!
Nu ser jag parallellen i ditt svar till mig. Vi är som alla andra, suget finns där, tanken på självmedicinering när stressen smyger sig på är så stark.
Men, jag önskar dig, mig och alla andra att vi klarar av att inse att det suget faktiskt bara är tankar. Och tankar kan man släppa. Vi skall hålla ut!

Visst är det skönt att nykter kunna ha kul men som du säger så är alkoholen den sämsta medicinen ever. Nu vänder det för dig

Just ovissheten är ju så jobbig att leva i. Att inte veta eller kunna påverka. Ja vem hjälper dig? Om han kommer så ring polisen har du någon att prata med om allt?