Senaste kommentarerna i forumet

PLUS:
- Snygg
- Humoristisk
- Generös
- Omhändertagande
- Driftig
- Bra på att laga mat - serverar middag till familjen varje dag
- Duktig på att städa och hålla ordning (dock blivit latare och lämpat över mer på mig på sistone)

MINUS:
- Alkoholist
- Elak (när han är full)
- Aggressiv (när han är full)
- Gör mig orolig och otrygg
- Ljuger om alkohol
- Negativt inställd till min familj på flera sätt
- Fördomsfull och föraktfull mot människor som är annorlunda
- Vågar inte lämna honom ensam med vår dotter
- Låter mig ta största delen av ansvaret med dottern
- Jag vågar inte drömma om framtiden eller lägga några planer

Så....fortfarande ganska många positiva sidor, men det är ju därför som jag älskar honom....Många negativa sidor också. Ser ju också att de överväger de positiva. Majortiteten av de negativa punkerna är ju dock direkt relaterade till hans missbruk. Jag säger inte att allt skulle vara rosenrött utan alkoholmissbruket, men SÅ mycket bättre allt skulle vara! Läste i Djävulsdansen att en vanlig uppfattning hos medberoende är att tänka att "bara hen blev nykter så skulle allt ordna sig" men att detta är fel? Jag förstår inte varför det inte kan stämma? Är det någon vänlig själ som kan utbrodera lite runt detta tema?

Jag är nu inne på fjärde dagen, det går men är inte helt lätt. Mej jag har för avsikt att avhålla mig denna helgen, längre än så vill jag inte planera. Förhoppningsvis blir det lite lättare för varje dag som går. Har börjat att ta långa promenader på em, och dricker kolsyrat vatten istället för öl. Jag har även börjat prata med mina barn om mitt problem och mött förståelse och det känns bra. Jag tror det är bra att inte sätta upp för långsiktiga mål utan istället ta en dag i taget. Jag vill verkligen inte hålla på som jag gjort att berusa mig varje kväll. Jag är så glad att jag äntligen tagit tag i detta och har detta forum med alla fina medmänniskor som befinner sig i liknande situationer.

Nu tycker jag att vi håller en bra nivå relationsmässigt sett. Och apropå det du skrev om nick och så; det känns både mycket avlägset och som i går. Nu är jag LenaNyman, nyss och för länge sen var jag brakfylld som undrade "Kan man inte bara få dö någon gång?"

Tid är sannerligen både verklig och illusorisk.

Puss-puss!

Om jag inte är alldeles felunderrättad så har vi fredag i dag. God morgon, fredag.

Tack amadeus, Sisyfos och Vilja! Och vet ni, jag blev så inspirerad av Ebbas beslut att sluta snusa att jag bestämde mig för att bli hennes copy cat. Snusdosan åkte i soporna på annandag påsk (jisses, inte ens fyra dar sen..!). Vad mer kan sägas om detta? Jag känner mig återigen så där skakigt och läskigt i början av en resa. Bambi på svag is, återigen. Och så tänker jag att när Lucas träffade mig så söp, snusade och svor jag. Det blir bara bättre. ;)

Ha en skön fredag, kära ni. Luras och låt er luras av hjärtans lust. Puss.

Vill bara säga att ni är väldigt duktiga!! Kämpa på!!

Du har så rätt @Sisyfos. Tycker i och för sig inte att du säger något motsägelsefullt, möjligen att det inte lönar sig att vara arg och skälla på andra. Vi ska inte hacka på varandra, vi ska stärka varandra. <3 Snarare är mitt uttryck av ilska en sorg och frustration över att de som far illa i bland inte kan reda ut orsakerna. Ett förhållande med en alkoholist stärker en medberoendes felaktiga beteende och den medberoende gör alkoholisten en björntjänst genom att dölja, gömma, försvara, skydda alkoholisten vilket underlättar alkoholistens fortsatta drickande. Det är en sorglig och destruktiv dans mellan två människor som får ens hjärta att gråta.

@Lizzbet visst är vi alla människor med olika behov och känslor och alla förtjänar att bli behandlade respektfullt som individer. Jag har inte för avsikt att klumpa ihop, ber om ursäkt om det upplevs så. Medberoende är en person inte från dag ett om du avser med dag ett när en börja leva med en som är drog-beroende, dock fullt möjligt att börja utveckla beteende från dag ett. Medberonde-beteende har med att personen i fråga har en osunt beteende kring relationer, ett överdrivet ansvarstagande för andras handlingar och kommer ofta från ens uppfostran och uppväxt, dålig självkänsla, svårt att sätt gränser och brist på egen integritet. Det är något som ohört destruktivt och är något som den personen bör söka hjälp för att behandla. Personer med detta beteende blir inte friska för att de bryter upp eller att alkoholisten slutar dricka, det är enligt mig en beteende störning. Som Sysifos skriver ”man måste skilja de som är medberoende från att de som lever med en alkoholist” De flesta anhöriga gissar jag är inte medberoende, det har bara oturen att leva med en alkoholist och har sannolikt mycket sorg, bekymmer och besvär med detta, de förtjänar all respekt och omtanke de med. De som lider av medberoende-beteende-störning, de har en ytterligare dimension av problem, då de måste även ta tag i sig själva. Jag kanske misstolkar dig när du säger att det är från dag ett och vet inte riktigt vad du refererar till när du säger ”Såsom jag tolkar den allmäna beskrivningen av det här”.

@Flinga du nämner en ytterligare dimension av detta, tror det vanligt att barn tar på sig ansvar för föräldrars beteende och som du säger valet att lämna finns inte. Kärlek till dig!

Här tänkt så mycket på dig och det som hänt. Har aldrig varit i samma situation men kan tänka mig in i den. Så oåterkalleligt. Och ändå vet jag att du gjort vad du kunnat utifrån det du vetat. Du har en godhet i alla dess bemärkelser Vilja!
Här är det ok. Särbon vill träffas mindre eftersom han är stressad över saker i hans hus som inte blir gjorda. Jag reagerar med gamla sår öppna och tar det som att jag blir avvisad även om jag ur en vuxens perspektiv förstår att det inte är så. Så jag pendlar känslomässigt mellan att göra mig osårbar/ onåbar / avstängd till att törsta bekräftelse. Utmattande...
Men jag återkommer om och om igen till att jag måste in till min kärna, göra det som är rätt för mig och barnen. Resten får ligga i sfärerna utanför. Problemet är väl att min önskan är att särbon vill vara en del av kärnan och inte flyta i sfärerna utanför, medan han är fullt tillfreds med att inte vara närmre än så...

Skulle gärna följa med dig på ett möte, men det är inte lätt att få direktkontakt här. Jag behöver gå på så många möten som möjligt och tillsammans är man ju starkare.

Kram!

Det låter jobbigt detta. Hoppas ni får någon bra hjälp på en gång. Ring polisen nästa gång hon kör bil. Det blev ögonöppnaren för en bekant. Som numer är nykter alkoholist!
Kämoa på. Håller tummarna och skickar styrkekramar!

Det gör den, men den räcker inte så länge och biter oftast tillbaks hårdare.
Hur mår du?

Känner att jag måste skriva av mig lite.

Strax efter att jag skrev senaste inlägget fick min mamma kramper. Till att börja med så vaknade hon med blod i munnen och lösa tänder och sedan hittade min pappa henne i soffan alldeles blodig i huvudet. Hon hade trillat i köket sa hon. Till sist fick hon tryck över bröstet, svårt att andas och andra symptom på att hjärtat krånglade, så min bror körde in henne till akuten. Efter att hon gått igenom alla undersökningar där och de skulle skicka hem henne fick hon en rejäl kramp till och då gick de med på att ta leverprover och fick veta att hon var alkoholist. Ingen av oss vet vad proverna visade, mer än att hon hade kaliumbrist (tror jag det var) och att de ville skicka henne vidare till St. Göran. Hon vägrade och sa att hon gick hos en beroendemottagning (hon har bara varit där någon enstaka gång). De gick med på att skicka hem henne om hon bokade en tid där och att den läkaren ringde sjukhusets läkare och bekräftade att hon varit där. Min pappa körde dit henne dagen efter och sedan ska hon ha bokat en ny tid, men går uppenbarligen inte dit.

Under en period har hon varit relativt nykter, helt nykter är svårt att avgöra. Senaste veckorna har hon varit tillbaka igen. Hon blir liksom manisk och börjar hitta på alla möjliga grejer när hon mår "bra", köper nya djur, planterar frön i ca 100 krukor som hon förvarar i tvättstugan, shoppar extremt osv. Sedan händer något, oftast kan det vara något litet som att hon har ett avtalat möte med någon (något som hon gärna bokar in när hon mår "bra", men aldrig lyckas fullfölja). För att försöka fullfölja ett sådant möte, dricker hon och sedan är hon inne i det igen.

För tre dagar sedan åkte hon till min mormor och morfar och har sedan sovit där. Hon sover hela tiden och äter inte säger min mormor och mormor vågar inte lämna henne själv för att hon tror något ska hända. Mamma dricker upp deras alkohol, kör onykter därifrån och mormor är inte riktigt i skicket att ta hand om/oroa sig om fler än sig själv och morfar. Morfar tror inte att min mamma dricker, men han är ju och andra sidan nästan både döv och blind tyvärr. Mormor har förstått att mamma dricker och försöker prata med henne för att hon ska ändra sig. Mamma berättar att hon är rädd för att åka hem för min pappa. Historierna är helt absurda för oss barn, men mormor tror på dem. Pappa vågar knappt röra sig hemma. Går han in i köket och mamma är i närheten/angränsande rum så förföljer han henne. Allt är hans fel och han är hemskt kontrollerande, våldsam och elak mot henne. Något som inte finns hos honom. Både jag och mitt yngre syskon har varit hemma, bott nära under bråk, men aldrig hört honom göra något sånt.

Ikväll kom de hem och hittade henne liggande i hallen, helt nedspydd och kunde inte resa sig. Hon har kört bil full i flera dagar, ringer man polisen då? Hur ska de hitta henne? Vägen från min mormor tar ca 15 min att köra, för min mamma tar den minst en timme. Hon handlar i och för sig säkert alkohol på vägen..

Det som behövs är ett LVM. Det spelar ingen roll vad vi säger eller gör. Hon hör inte, förstår inte och är så pass paranoid att allt vi gör förvrängs och blir till att någon är ute efter henne. Det är riktigt läskigt att höra hennes verklighetsbild, hon tror verkligen på den. Hon säger att hon inte vill leva längre och att vi skulle må bättre utan henne. Hon behöver hjälp att bli nykter och få behandling för både missbruket men framför allt för den psykiska ohälsan. Hon kan ha levt med vanföreställningarna i väldigt många år, kanske till och med under sin uppväxt. Bitar börjar falla på plats..

Ville mest skriva av mig. Imorgon ringer jag till missbruksenheten och gör en orosanmälan. Ber om hjälp att få till ett LVM på något sätt, annars kommer hon skada sig själv eller någon annan.

Någon som vet om man själv kan bekosta ett alkohollås på bilen och vad det kan tänkas kosta?

Hej Eva Helena!

Du verkar ju ha lagt ner mycket tankar på ditt drickande, du verkar också ha god självinsikt.
Dricker du varje dag? Känner du av något negativt på grund av alkoholen?

Själv förstod jag inte att det flesta av mina problem som ångest, trötthet och tristess faktiskt kom ur alkoholen förän första gången jag hade en längre nykter period.

Angående sockret, alkoholen i sig innehåller inte socker - men den är energirik. Vin däremot innehåller förstås socker från vindruvorna. Men den lilla mängden kan du nog lätt ersätta eller t.om vara utan.

Varje dag som du inte planerat att dricka och sedan fullföljer det är ju en vinst och ett steg närmre dina mål.
Detta klarar du!

Ok. Många samtal som vanligt. Berg o dalbana kan man säga. Bestämde att vi skulle åka bort en helg om några vecor. För att bara vara o se om det kanske finns ngt kvar. Nu blir det inte så eftersom jagbinte har råd. Inget konstigt.
Han vill nu sluta och säger att under den tiden behöver han mig. Inte bara som vän utan kunna hålla handen. Mysa lite osv.

Jag kände såhär. Vet inte hur mycket jag klarar men vill ju vara där sim vän och jag vill ju han ska sluta. Men om haninte har mig vad är det då för mening? Blir galen.

Sedan kom bomben enligt mig. Han vill vi ska gå på samtal och jobba på allt. Men han vill inte ha ngt med min familj att göra. Min mamma ok för hon pratade med honom. Men ingen annan i min släkt har hört av sig. Han känner sig sopad under mattan. Jag förstår att han tycker det är fel. Men ingen har problem med honom. De frågar mig hur han mår osv.

Kan han ställa kravet? Krav o krav. Jag får ju umgås med dem men han kommer inte göra det.
Jag tänkte det kan vara lite konstigt i början men ingen hatar honom och alla är ju vuxna. Så med tiden kan det ordna sig.
Jag blev paff. Så nu är jag helt ställd faktiskt. Var tvungen att skriva av mig lite.

Låter som en Hellström låt, aj lajk.

Det låter, tro det eller ej, väldigt hälsosamt vilja. Det är okej att vara glad och ledsen samtidigt. Inte skitkul, men det kommer bli bättre. Du vet när man kan skratta med hela sig själv och verkligen bara känna iiiiiiiiiih! Vad glad jag är! Det kommer. Gör mer av det som gör dig lugn och glad, fasten det tar imot i början.

Vette fasiken om jag har något imunförsvar, är fortfarande inte helt frisk. Men jag är iaf utan feber. ?
Undrar om man kan köpa ett imunförsvar på svarta marknaden... Någon som vet? Nej? Jaha.. Nene. Okej ?
Kram

Dag tre är klar, ska bli gott att lägga sig nu. Sov gott alla ni.

Du är så stark nu NorthernSoul, så det här kommer du att greja galant! Och det är ju extrafint att dottern är hos dig din "första" helg. Det kommer ju såklart hjälpa och motivationen blir än starkare! Jag tror stenhårt på dig!

Och grattis till Dag 5! Snart börjar vi räkna veckor istället ;)

Kram

Håll ut håll ut! Det kommer ordna sig.
Tänker på dig.
Vill du åka på minisemester till närke är det bara att hojta till!

Kram

Vad bra att du skriver av dig här på forumet. Och vad glad jag blir att du ska ta dig till AA när du kommer hem. Hur länge stannar du på Island?

Tack alla underbara!
Som sagt, det är tack vare er jag är där jag är idag. Hade aldrig klarat detta annars!

<3 !!

Idag var en bra dag. Min dotter kom hem och vi tog en cykeltur och en glass. Imorgon kommer den stora prövningen för mig då det är helg. Men det känns inte som en överhängande risk då jag brukar vara måttlig när dottern är här. Men denna helg är det inte tal om måttlighet med ett sexpack 3,5:or utan en helt vit helg, det är mitt mål. En nära vän sade också att han gärna umgicks nykter med mig. Det kändes otroligt skönt.

Ja, det kanske slutar med medicinering, har jag inget emot! Vill dock försöka först att försöka hitta mig själv i allt! Vet att jag har höga krav på mig själv vilket inte räcker hela vägen ut! Är dock nöjd med mig själv och det jag gjort! Ett bra arbetsliv med nya möjligheter med lagom krav! Underbara barn som klarar sig bra i livet! Har bra kontakt med dom! Så vad är problemet?

Nä

och det känns bra, och framförallt kommer det kännas bra i morgon när jag vaknar, kunna jobba utan att vara tung i huvudet.

Jo, det spelar roll även ett glas. Varje jäkla glas spelar roll tyvärr. Sen är jag inte evigt nykter själv och det är ju därför jag också kan säga att det spelar roll. Även efter en lång, lång tids nykterhet så spelar det roll. Välj dina glas!