Senaste kommentarerna i forumet

Hoppas du får hjälp så att suget mildras. Skriv gärna hur det går för dig!

Midsommar alltså!!!

Tack för intressanta inpass! Ja, varför A i alla sociala sammanhang ? Värt att reflektera över. Förr drack damerna kaffe och åt småkakor när de träffades. Förekommer inte på uteserveringarna......! Träffade några vänner på en sådan idag och drack två starköl och ett litet glas rosé. Blev inte påverkad och suget efter mera kom inte igång. Hem i tid och lagade middag. Kändes bra, tycker nog att jag kan unna mig detta. Midsommar blir dock en utmaning eftersom det har blivit ändrade planer. Ska fira den med vänner som dricker rätt friskt, men det SKA gå att hålla måttan! Sedan jag började skriva på forumet har jag vid flera tillfällen uttryckt min oro inför tillställningar med folk som dricker mycket, men jag har insett att de inte är i närheten av den konsumtion som jag har haft utan jag har ALLTID varit fullast av alla. Jag kan inte komma undan med att skylla på en drickande omgivning. Har helt enkelt inget fog för det. Jag ska fixa en måttlig midsommar!

Var lite osäker på om det var farligt att prova alkoholfritt eller ej, om jag var mogen för det nu eller om jag behöver komma ur beteendet helt och hållet. Jag är fortfarande osäker på det. Jag har druckit alkoholfritt vin ett par kvällar sådär och det har ju helt klart varit bättre än att dricka alkohol. Det har inte inneburit några negativa effekter i den bemärkelsen. Däremot kanske det låser ner ett invant beteende i hjärnan, som gör att jag skulle få svårare att hantera alkohol om jag provat att köpa hem det istället.

Så för mig känns det inte som om jag sabbar något här och nu, men om jag tänker mig att en dag kanske kunna dricka alkohol som folk igen, då borde jag bryta allt det beteende som jag haft när jag missbrukat det alkoholen nu.

Du får väl fundera på om du kan vara helt utan, men det borde inte vara så att du tokraserar något om du köper a-fri vin eller öl till midsommar.
Bra jobbat med en vecka utan a!!!

hej! jag är också ny... jag har bestämt mig flera gånger att sluta med alkoholen för den förstör mitt liv men alltid har jag ramlat tillbaka. Jag är även ganska ung och vill bli av med det här problemet NU! innan jag förstör mitt liv. Denna gång vill jag verkligen inte ramla tillbaka igen. Jag tänker som du Anna, att det känns så himla ovant, vem blir jag nu... konstigt att det kan vara så läskigt att alltid vara sig själv. Vad ska jag nu ta för något på en ledig helg? Vad brukar ni ta istället?

Har fortsatt läst allas berättelser, känner verkligen hur mycket det hjälper! Idag fick vi cider på jobbet och jag tror det var typ 0,2 % men jag tackade nej ändå... Kändes som halva bordet tittade på mig och tänkte att jag sa nej för att det inte var starkare.. Alternativt att jag var gravid.

Midsommar snart.. Jobbigt att behöva visa att jag inte dricker... Lite sugen på en alkoholfri öl men tänker att det kanske är smartare att vänta tills jag är mer säker i min nykterhet. Har aldrig provat alkoholfri öl - tänk om det smakar precis som öl?

Snart en vecka utan alkohol! Kan ha varit flera år sedan det hände

Ja, jag kan bara säga en sak och det är att jag känner igen mig så väl i det du skriver. Har också svårt att bryta med min man, svårt att säga nej när han vill att vi ska ses av olika anledningar. Han vill också hålla koll på var jag är och vad jag gör. Jag har verkligen ingen annan man, men jag tycker i alla fall inte jag ska behöva redovisa vad jag gör hela tiden.
Jag har också snart semester och ingenting planerat. Hade gärna rest någonstans, men har tyvärr ingen att resa tillsammans med. Så jag får vara hemma, men det känns inte helt bra. Jag försökte anmäla mig till en sommarkurs på en folkhögskola några dagar, men det var redan fullt. Får väl försöka med det till nästa sommar kanske.
Kram till dig, Izzy

Tack Izzy för ditt svar. Jag kan inte säga att min man varit direkt elak. Men naturligtvis sagt spydiga saker ibland, men i det stora hela har han inte varit elak. Han är en skör och ängslig person och det är nog därför jag tycker så synd om honom nu. Han mår jättedåligt nu. Men han har ju hela tiden svikit mig med falska löften om att bli nykter och sedan ljuga och säga att han inte druckit fast han är onykter. Jag blev till slut deprimerad att leva med honom. Han var ju aldrig riktigt närvarande, kom inte alltid ihåg dagen efter vad jag sagt kvällen innan, kunde lova mig dyrt och heligt att han inte skulle dricka om vi bjöd hem vänner och ändå gick han och smygdrack under kvällen. Ofta hade jag ångest inför helgerna då jag visste att jag skulle känna mig ensam och bara gå runt och känna ilska och förtvivlan. Ofta hittade jag på en massa saker efter jobbet för att slippa komma hem för tidigt. Jag kände att om mitt liv skulle vara så här, så hade jag inte mycket att leva för. Så kunde jag ju inte ha det. Jag blev deprimerad och känner mig fortfarande deprimerad. Ibland mer än innan, ibland mindre. Vissa dagar har jag känt en glädje och befrielse, men de dagarna är tyvärr alldeles för få. Jag får ångest när jag träffat min man eller pratat med honom i telefonen. Han vill ju att vi ska träffas rätt ofta och ringer nästan varje dag och jag har så svårt att säga nej och avvisa honom. Det är säker för att jag har så dåligt samvete för vad jag gjort.
Jag har verkligen inte gjort detta för att skada honom, utan endast för att jag själv ska må bättre så småningom och kunna känna mig lycklig någon gång. Hoppas att det blir så! Just nu känns livet utan min man helt overkligt.

Detta ständiga tvivel som man inte kan få ur huvudet. Men jag känner inte direkt att jag kan tycka synd om mitt ex eftersom han fått så många chanser att bättra sig men inte gjort nåt. Han har bara försökt att lura oss o fortsatt att dricka i smyg. Jag måste påminna mig själv om allt som hänt o hur elak han har varit. Men jag tvivlar ändå o tänker att det kanske hade varit lugnast att stanna kvar o bita ihop för allting är så jobbigt nu o jag vet inte alls hur det ska bli med allt. Jag förstår dig så väl att du känner rädsla för att din son verkar kall mot dig. Det är samma för mig, min dotter har flyttat till sin pappa igen o hon är också kylig mot mig. Men det går upp o ner, ibland har vi det jättebra o kan prata sen kommer det perioder när också hon funderar mycket. Hon har ju också levt i det här hela livet o det klart det kommer stunder som hon tänker på allt möjligt o det får jag ta. Men det känns så tungt i bland så jag vet inte vart jag ska ta vägen.
Kaejlo jag tror verkligen att du har gjort rätt men jag vet hur svårt det är att få in det i huvudet.
Fortsätt att kämpa, det måste ju bli bättre så småningomfast det tar tid!
Kramar till dig<3

idag ringde han,lite på lyset.Förnekade fakta och mumlade på om var jag varit i helgen,när jag kom hem osv.Dvs svartsjuk.Och jag går igång på alla cylindrar och vill genast hämta hit honom för att få stopp på hans idiotiska återfall.Var såå nära att åka ned.Men hejdade mig,ringde väninna som fick mig på bättre tankar osv.Men så tydligt var det mesta av mitt illamående suttit detta sista år och säkerligen flera år dessförinnan.Stress oro panik.Men nu,bara 5 timmar senare så börjar friden lägga sig igen.

Kanske kanske att mina verktyg maler på av sig själv.

I morgon bitti, när jag vaknat, ska jag cykla med benen, trumma mot bröstet och djupt nerifrån bröstet mässa "god morgon, världen, nu kommer jag!" Och då ska jag tänka på dig, tänka att duprecis gjort likadant och satt endorfinerna i rullning. Håller tummarna! Kram!

Tack för fin respons. Det värmer!

Kom igen nu då ;-)
Det är ju inte såå många timmar kvar av den här dagen i våra liv, ingen mer som vill kliva in och lova nykterhet ikväll?

Jag ogillar egentligen det ordet då det är så negativt laddat och ses ofta som nedvärderande hos många.
Du är en fin människa och en härlig person, som har en osund relation till alkohol! Stryk halva den meningen och smaka på den första delen...

Du kan få en syltburk med energi, om jag bara visste hur jag skulle kunna skapa den och ge den!
Jag tror många som du har en depression som underlag till alkoholmissbruket och sedan precis som du säger så ger missbruket i sig ett påslag på depressionen eller lägger till en ny depression. Depressionen dessutom påverkar hjärnan på ett riktigt sjukt sätt, men allt det som skulle kunna göra att du mår bättre, får hjärnan dig att inte vilja.

Depression och alkohol är rätt likt varandra i den bemärkelsen, båda två gör att du mår sämre om du försöker gå mot den friska vägen. Båda två måste man gå emot och göra saker man egentligen kanske inte vill, men klarar man det så vänder plötsligt myntet och man ser andra sidan.... där börjar man må bra, bra på riktigt. Det gäller att orka vända det rackarns myntet bara och orka göra de där sakerna som man kanske egentligen inte har lust med... unleash the fighting spirit!

för era inlägg. Går bra med nykterhet, men äter för mycket godis. Behöver/skulle må bra av lite endorfiner. Imorgon, på morgonenergin!
Håll tummarna!
Kramis
M

Förstår inte varför man aldrig ger upp????
Det finns folk som gör slut över en liten fis på tvären, men inte vi....

Nu har han börjat ta antabus på riktigt, jag har varit hos en psykolog...mesta känns rörigt!
Mina föräldrar e besvikna att jag inte lyckas ta mig loss o släppa....o det e jobbigt

Jobbigt att inte ens nära ens försöker förstå, detta till trots att min mamma börjat jobba med narkomaner trots pension...o hon tycker det e givande o roligt...men mig kan hon inte förstå alls!!!!
E ju som min psykolog sa att dom e som mr Hyde o dr Jekyll...mr Hyde gillar man, han man vill va med, han som får en må bra....

Önskar bara man kunde va mindre jobbig i huvet, att man kunde trolla med knäna!

Jag måste tänka det.
Jag måste säga det.
Jag måste skriva det.
JAG ÄR ALKOHOLIST!

Det gjorde ont. Men nu är det gjort.

RDet är så ironiskt.
Jag började dricka för mycket i sviterna efter en depression.
Nu har alkoholen gett mej en ny depression. Snacka om kontraproduktivt.
Undrar hur lång tid det tar för själen att läka ihop.
Denna smärtsamma gråhet är dödande.

Välkommen Kvaddad!
Du fixar lätt att hålla dig nykter idag, ett tips som jag ska göra idag är att gå till bibblan och låna någon bra faktabok, samt en lagom stor godispåse, det blir grejer.

För din titt och omtanke.

Det går upp och ner. Är jag nykter och sköter min kost så mår jag bra och vikten går neråt. Sedan när jag dricker så äter jag skit dåligt och vikten går upp. Det går verkligen hand i hand. A och skit mat. Man mår ju därefter också.

Jag har uppenbarligen inte tagit mitt beslut ännu.

Vilka vackra ord det är - stilla frid.
Gud vad jag längtar efter det.
Det är just i den längtan jag alltid trillar dit.
Hittar bara lugnet i botten på vinglaset. Skit vad det suger.

Jag skall inte dricka a idag!

Jag såg att du skrev vid något tillfälle att du har många närstående som stöttar dig. Det är bra, "använd" dem när det är tungt och annars också. Jag tror det är lättare att hålla sig undan alkoholen om man är bland människor som känner en väl.
De 19 dagarna är bra för dina prover! En svacka behöver inte betyda så mycket. Kämpa på, du har klarat flera dagar nykter,då kan det bli många fler.

Utmärkt idé!