Senaste kommentarerna i forumet

Ja de va igång inatt med, efter han jobbat klart va han ute till halv 3... sa senast i söndags då han va full att nu är det stopp för ett tag, men enligt hanska de va det efter nästa helg.... ja sa ja orkar snart inte ens lyssna på dig, sen fick ja höra atg ja är manipulerade styr han, han får skit för han dricker ja lyssnar inte på han o att ja hade vart med en annan nu...till mitt försvar sa ja att vi inte är ihop o att jag har full rätt i att vara med vem jag vill

Önskar dig en bra dag Ebba, ska prova det där med snabbmakaroner någon gång, verkar vara luriga jävlar att sanera bara.

STARKT sug igår vid lunch och sen eftermiddag/kväll igår. Det bara kom och slog till med full kraft. NÖJD att jag inte drack. Nu väntar en lördag med en massa saker att göra, men det blir inget första glas idag. Heller.

Ha en bra lördag, vänner

Hej Vickan, glad att du frågar. Har varit mycket nu, jobb, sambon har blivit morfar, börjat på yoga, haft gäster. Så idag är jag mer ledig att skriva och läsa (även om jag varit in och läst, för att inte tappa greppet) Allt har varit bra, i morgon två veckor :). Just nu är det mesta lättsamt, väldigt mycket tack vare alla här. Hoppas allt är okej med dig med, och alla andra som skriver. Ha en bästa lördag

Det känns helt osannolikt att det har gått 4 månader utan fylla. Jag känner mig ödmjuk inför detta faktum och livet känns aningen ljusare.

Fått provsvar på alla prover utom ett avföringsprov som tar lite längre tid. De svar jag fått är att varken lever eller bukspottkörtel är skadade samt att övriga prover var normala. Skönt!!!

Började arbeta i måndags och det var fantastiskt skönt att komma in i gamla rutiner.

Heja alla!

Det har varit en ganska tung tid som gått- mycket tankar, funderingar och våndor. Tungt att tänka på bodelning- svårt att hitta "rätt tillfälle" att ta upp bokning av möte med juristen. Dock har vi nämt det lite snabbt- båda är medvetna om det men ingen tid är ännu bokad. Det ligger på mig känner jag- att det ska bli gjort. Svårt att få orden ur min mun..... Nu ska detta berg bestigas och jag måste ta mig även genom denna eld. Jag klarade av det första berget och nu ska jag klara av det andra- behöver bara lite förberedelser för att orka denna utmaning.
Jag drömmer fortfarande om min lägenhet och vet att jag ska bo där snart. Det är bara "lite" att fixa med innan. Vissa dagar gråter jag, vissa mår jag ganska bra. Om jag summerar sommaren så tycker jag att den varit bra- om än annorlunda.
Jag ser positivt på livet och hoppas och tror att allt ska bli bra även om jag ibland känner mig fruktansvärt ensam och ouppskattad. Min tid kommer väl.
Kram på er!

Jo allt går i vågor,insikt förnekelse och så tror man enfaldigt att man lärt sig något.Sen så märker man att nädå,inte alls.Men sen ibland så öppnar sig en liten dörr i ens medvetande och man vågar kika ut i tomheten.Och se där,där finns ju livet med allt vad det kan erbjuda.Men oftast stänger man den snabbt igen så man slipper förändra sig själv och sitt liv.För det är ju så tungt.Men jag hoppas på mig själv och att jag ska hålla tag i de rep som faktiskt finns där.Så jag inte ramlar igen och igen..

Oj så fantastiskt väl formulerat och alldeles sant, jag känner så igen mig.
Det här forumet är en guldgruva och helt gratis. Sverige är ett fantastiskt land som ger oss möjlighet att läsa och skriva här. Tack till dig och till de som startade upp detta forum vilka de nu är.

/Ebba

Smart taktik. Vill tipsa om något som kallas 'snabb makaroner'. Finns i alla matbutiker och ofta på små jour livs också. Tre minuter ska de koka. Kan dock vara jobbiga att städa bort från golv och bord. Klibbar fast liksom.

Önskar er en härligt kreativ dag.

/Ebba som kryssade i fri entré till museer i valtestet.

Han inte med att skriva igår... Bra dag som vanligt med fokus på jobb, ungar och mat.
Gåsen blev iofs skitbra, men det blev stirrigt när vi skulle äta. 1 var gnällig och slog ut tallriken på golvet. (Av misstag), 1 skulle prompt sitta i knäet, 1 hade kompis och hade knappt tid att äta. Frun och jag kollade på en film på kvällen och idag har jah fått sovmorgon och ligger i sängen inu! Har inte hänt på länge.... Idag ska vi hitta på något mer kreativt med ungarna och INTE fokusera på mat.. Det blir lixom lätt fel med för komplicerad sådan i kombi med småbarn.
Ha en fin lördag!

Bra skrivet! Min man som dricker för mycket har dessa tankar, att livet skulle bli tråkigt utan alkohol. Kanske är det så att, till viss del, den konstgjorda glädje man får av en drog inte går att ersätta med någonting annat. Men det kanske måste vara så. Och att glädjen man kan uppleva utan alkohol kanske är annorlunda, men äkta, och så många gånger mer värd. En glädje som är mindre intensiv, men varar längre...

att få vara nära alkoholisten.Att få bara en liten bit av deras tid själ,uppmärksamhet är stark.Jag tror att den driver oss på samma sätt som alkoholen suger/driver er som dricker.Den är inte rimlig,konsekvent eller logisk.Endast känslomässig och snedvriden.Likafullt står den där varje dag och lockar på oss,Gör något,tänk något,agera påverka.Något måste du väl kunna göra för att få den människa du bryr dig om att se vad du ser.men ack nej.Blinda som musungar är ni.Och vi är starka och visa och kloka och vet allt bäst,eller.. :)
Och när vi då till sist börjar fatta att kanske jag måste backa,kanske jag måste inse osv.Då svider det så förbannat,all möda man lagt ned.

Alla timmar man engagerat sig och pratat och motiverat.Ska det vara bortkkastat?Ja,det ska det och det ska man då bara acceptera som rutten mat i soporna.Det är ju det enda som hållit en igång,motivationen att få den man bryr sig om nykter.Vad ska man göra nu då?Hur ska man kunna fokusera om,på vad.Ens eget liv har ju i stort sett förintats.Ens egna behov har gömt sig långt långt inne i ryggmärgen och är inte alls så lätt att pilla fram igen.Men kan ni,så ska väl vi kunna,eller hur?
Vi är heller inte så värst duktiga om vi inte ens kan fatta det alla säger,låt alkoholisten vara och låt hen sabba sitt liv alldeles själv.Nejdå,vi ska förlänga processen med vårat daltande.Så vi är egentligen precis lika sjuka som alkisen.Usch och jag som trodde jag var så bra..

Känn nu ingen press men du behövs här på forumet och är viktig. Blandningen av människor som kommit olika långt är så nyttig för alla. Så som det är på AA-möten, av nykomlingar påminns 'veteraner' att de inte vill dit igen och 'gamlingar' visar sköra nynyktra att det är möjligt att få livet åter.

Jag är så innerligt glad över att vara nykter igen. Nu tar jag vara på mitt liv.

Kram och tack för svar och pepp.

/Ebba

Det är förstås så att vi har mycket gemensamt, vi som druckit oss till ett missbruk. Eller har missbruksgenen, kanske, som gör att vårt drickandemönster är annorlunda. Jag läste också på flaskorna för att hitta den högsta procenten. Mest för pengarna. Men sen började det säljas ett gott vin, med bra procent, i plastflaska och det köpte jag ofta. När box kändes för simpelt, flaska var mindre "alkoholistiskt". Plastflaskan är lätt och går bra att gömma i vanliga soporna. Två klirrar inte mot varandra heller. Man blir uppfinningsrik. Också uppfinningsrik på att gömma och ljuga och dölja sanningen. Det slår mej nu att jag väl måste ha fördel av det nu i mitt nyktra liv också, min uppfinningsrikedom och förmåga att manipulera, på ett bra sätt nu tänker jag mej. Hmm.

En gemensam sak för alla som slutar dricka och kämpar mot suget är oron för att livet ska bli tråkigt. När man som jag kommit en bra bit, drygt två år nu, så ser man det irrationella, det oresonliga, i det resonemanget. Att livet ska bli tråkigt?! Stanna och syna den tanken, som även jag haft förstås. Den är den största lögnen vår missbrukshjärna försöker slå i oss. Läs era egna berättelser, säger jag! läs min! Javisst blir livet tråkigare om man gillar spänningen som gömmande, smusslande, ljugandet gav. Det blir tråkigare att hamna i en poliskontroll för man vet att man blåser noll. Det blir tråkigare at tala med nån i telefon för dan efter minns man det och vad man sagt. Det är tråkigare på mornarna för man får inga överraskningar, man vet allt man gjort kvällen innan.

Det vi tror att vi saknas är den första euforin, buzzet, glädjen när man kommer hem på kvällen och har en full box eller ljudet när man skruvar av korken och hör kluckandet när man häller upp ett glas. Denna kortlivade glädjekick, som på slutet, de sista åren, ibland uteblev eller annars var völdigt kortvarig.

Att livet skulle bli tråkigt utan alkohol är en stor lögn som alkoholhjärnan skapar. Det är tråkigt ibland, absolut, men väldigt mycket roligare som nykter.så många andra valmöjligheter än att bara dricka. Genomskåda den lögnen.

Jag känner också igen din oro Tjalle, för att stänga av hårddisken, som du säger. För mej är det fortfarande så med godis och det tillhör ju samma missbruksgen, socker, och samma beteendemönster. Jag ska undvika socker och inte äta godis men ibland ändrar jag mej på en sekund och så har jag köpt det. Samma fenomen är det men med alkoholen har jag så starka spärrar numera att det kommer inte att hända. Jag vill inte ha helt enkelt. Håll ut och jag tror man kommer dit.

En av de vikigaste sakerna för ett hållbart nyktert liv, som jag ser det, är att sluta tycka synd om sej själv för att man inte kan dricka alkohol längre. Se det som en allergi. Det finns värre saker än att inte kunna dricka alkohol. Håll ut, genomskåda att det inte är tråkigt utan ruset, det tråkiga är att vara fast i missbruk. Det finns ett liv utan alkoholen och det blir lättare bara man håller ut några månader. Så småningom blir det självklart.

Skitbra gjort av dig 3 veckor, kommer ihåg att jag kände lite frid just då. Alkoholstyrkan var mycket viktig för mig oxså. 10 procentigt vin var skit.
Konstigt så lika vi är i det där tänket. Stressen, skynda hem hälla upp ta ett par glas innan matlagning. Lugnet som infann sig och som jag blev
lurad av gång på gång. Nu ser jag klart vilken bluff det är, ett par timmars ångestfri, sen är det över och andra krafter t.ex. ångesten tar vid.
Nej som sagt nu ser jag klart efter snart mycket snart ett år. Stolt är jag Tjalle, ja gud vilken resa alltså och jag ska aldrig göra om den.
Visst ibland tråkiga dagar, men jag ser klart på allt nu.
Fin lördag Tjalle
Konstnären

jag blir så upprörd att jag skakar invärtes och nästan på utsidan när jag läser det du skriver.
Tacksam, tacksam blir jag över att Ebba och aeromagnus svarar dig klokt, konstruktivt och med medkänsla. Jag har rört mig här på forum över tre år och du är ju inte den första som låter sig utsättas för kränkningar och grovt våld. Maktlösheten jag (och andra) känner av att stå vid sidan och inte kunna ingripa är svår att uthärda.

Ibland har jag skrivit det som är den brutala sanningen, att vänta på att det blir bättre eller att vänta på nånstans att flytta kan innebära att man aldrig kommer dit. Verkligheten är att det finns de som aldrig "hinner fram"... Jag tror att du vet hur sanningen ser ut, men ändå: Enligt brottsstatistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) dödas i genomsnitt 20 kvinnor varje år av en närstående i Sverige. Det utgör en femtedel av alla fall av mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång som förekommer i landet. 17 av dessa kvinnor dödas av en man som de har eller har haft en nära relation till och det dödliga våldet är ofta kulmen på en lång period av våld och hot riktade mot kvinnan. Nära hälften av brotten har föregåtts av polisanmälningar om hot och våld.

En kvinna här har faktiskt tackat mig för att jag påtalade att väntan kan få ett dödligt slut - det "väckte" henne och hjälpte henne att gå. Därför tar jag mig friheten att göra det igen.

För den som läser och inte förstår är det här en bra väg för att öka sin kunskap och därmed förståelse för det som verkar obegripligt http://www.valdmotnara.se/hurmanpaverkasavvald/processerivaldet.4.5c20c…

Vi mänskor behöver både kunskap och hjärta. Mest av allt behöver vi varandra.
Jag hoppas att du snart lever upp till ditt välvalda nick. I det läser jag din djupa önskan om ett värdigt liv, att du ska Segra
Kram och allt det bästa / mt

Jag känner mig så glad i dag när jag vaknar. Ingen huvudvärk och klar blick i spegeln. Det känns så skönt att inte behöva kämpa emot att vara seg och bakis på morgonen. Men jag ska vara ödmjuk och vaksam i fortsättningen. Det är lätt att trilla dit igen. En dag i taget och att undvika det första glaset är vad som gäller. På min promenadväg har vi en jätte hög backe. Tittar man upp på den så tänker man: Oj det här klarar jag aldrig utan att tappa andan. Men tar man ett litet steg i taget och tittar var man går så går det bra. Rätt vad det är så är man uppe. Det är samma sak med alkoholen. Ett litet steg i taget så går det bra.

Precis så känner jag också. Jag tänker att jag ska inse och leva efter att jag inte kan kontrollera min mans drickande och istället åka iväg och göra roliga saker med barnen. Men i tanken är jag ändå hemma och undrar vad som händer. Ibland är det nästan mer smärtsamt att komma hem och bli chockad över hur mycket mannen druckit, än att vara med honom hela vägen. Och ibland skärper han sig faktiskt för att jag är hemma. När jag åker iväg skruvas intaget upp. Så så länge man lever ihop är det inte så lätt att leva liv i olika spår.

God Morgon på er alla forumvänner,
Vaknade vid femdraget imorse. Jag slet rätt hårt igår och hade nog behövt sova ett par timmar till men det kändes ändå helt OK. Jag var ute på tomten och körde med röjsåg ca sex timmar så jag är rätt slut i kroppen. Tog en lång bastu igår kväll och vad är väl mer förknippat med bastu än en kall öl. Nu blev det inte så utan jag drack äppeljuice med Loka istället.

Det slår mig hur oerhört inrutat jag har levt mitt liv. Både när det gäller mitt arbetsliv och det privata. Jag har alltid gått upp exakt samma tid, ätit samma typ av frukost på exakt samma klockslag, gått hemifrån samma tid, etc etc. Livet har jag byggt upp på mycket fasta och disciplinerade rutiner. Jag har pressat mig själv hårt genom åren, varit extremt plikttrogen och lojal men samtidigt byggt upp en stor inre stress. När helgen kommit har det varit som jag haft en tryckkokare inom mig som hållit på att explodera. På samma sätt som jag utarbetat detaljerade rutiner för mitt vardagsliv hade jag mycket inrotade vanor för mina alkoholinköp. Jag visste inte hur fort jag skulle ta mig till bolaget och botanisera bland flaskorna. De mest intressanta vinflaskorna var de som innehöll mest A. Inget 12,5 procentigt blask utan kring 14% var mer OK. Chote du Rhone vinerna är alltid starka och prisvärda så det var de flaskor jag köpte hem och övertygade min fru om att det var det godaste och bästa vinet. De allra starkaste ölen undvek jag. För de drack väl bara alkoholister. Brukade köpa de starköl som höll en styrka mellan 5,6 och 5,9. Man måste ju hålla stilen.................Starksprit har jag inte kunnat dricka så ofta de senaste åren. Jag blev full alldeles för fort eftersom jag haft en tendens att dricka mycket och fort, en s.k. snabbsupare. Helst har jag också druckit ensam eller åtminstone hemma. Varför ödsla tiden med andra som kanske dricker mycket långsammare än jag själv. Det har jag sett som slöseri med tid och det tar alldeles för lång tid att komma till "min rusnivå".

Jag har alltid försökt "hålla stilen" utåt men det har givetvis inte alltid gått. De senaste åren gick det år helsike många, många gånger. Att min fysik klarat av all alkohol genom åren får man vara glad över men de senaste åren var det psyket som var det jobbiga. Jag stod inte ut med den obeskrivbara ångest som kom efter fyllorna; alla skam- och skuldkänslor och den hopplöshet över livet jag kände.

Idag har jag varit nykter i tre veckor och en dag. En obeskrivbar kort tid men det känns ändå som en mycket lång tid för mig. Jag har inga intentioner att kunna dricka igen men litar inte alls på mig själv. Jag vet hur snabbt det kan gå att falla dit. Jag har varit med om liknande situationer förr då man kan gå från ord till handling på bara någon minut. "Stänga av hårddisken" och bara slänga sig in på bolaget. Med darrande händer (för att man vet att man gör fel) slita åt sig ett antal flaskor, kasta sig hem och hälla i sig några snabba glas.

Jag vill inte tillbaks dit. Jag har ingen aning om hur det kommer att gå. Kanske blir livet tråkigt stundtals, inte så många stunder av eufori men heller inte denna djävulska ångest. Det jag känner med säkerhet är att för varje dag jag lyckas hålla mig nykter så tänker jag mig för en extra gång när suget kommer.

Ha nu en trevlig helg allihopa/Tjalle

jag svarar här:
Ja, kontaktbehovet här följer samma mönster som beroendemottagningar och andra hjälpcentra i samhället.
För övrigt är det trevligt att ha sällskap på morgonkvisten:) Och embryot till din bok är en strålande idé! / mt

Alltså Mange menade jag i förra inlägget så klart!

Vad bra att det gick så bra hos soc! Tror också på dig!

Satsa på mig själv! Satsa på mig själv och barnen!
Inte lägga energi på att fundera på vad han gör nu när vi inte är hemma.
Att det ska vara så svårt !

Mötet gick bra med soc. Hon är inte orolig för hon tycker det jag gör är bra och det kommer hon skriva till transportstyrelsen.

Fast om du blir misshandlad av honom och har blåmärken så åker ju han dit för misshandel. Vet ju inte vart du bor men säg upp lägenheten och försök att flytta till eget. Tänkte mer om dina barn att om det är killar så finns det ofta lite mer muskelstyrka om din plågoande börjar bråka. Snälla du försök att få bort honom ur ditt liv. Har ju lust att kpmma upp och bara hiva ut honom. Ingen INGEN är värd en sådan situation du har. Jag gömde sprit, tjuvdrack i smyg och trodde frugan märkte. Ljög om jag varit på bolaget. Skyllde på henbe att jag blev full för jag fick ju halsa sprit snabbt eftersom jag inte fick dricka öppet och lugnt. Skyllde på henne om allt. Vi beroende hittar alltid på dåliga ursäkter eller lögner för att få dricka. Det är sjukdomen som gör oss så dåliga. Din man är en kvinnomisshandlare, lögnare och missbrukare. Så länge han inte vill inse är det kört. Har du fortfarande känslor för honom?

Ebba: läst/läser Berras tråd. Läser allt! Har bara känt att jag inte haft så mycket att tillföra. Tröttheten håller i sig. Hade velat gå och lägga mig nio ikväll. Nio! En fredag! Höll ut och gjorde mannen sällskap en stund. Han smuttar på sina drinkar. Bad honom flytta glaset. Inte sugen, luktade bara något jag inte ville känna doften av. Hoppas ni alla haft en nykter dag och kväll! Kram, och god natt!