Senaste kommentarerna i forumet

Hur gar det for dig?

F-n vad glad jag blev idag över att jag var/är nykter - fick en såndär gokänsla över detta enkla faktum. Ute och cyklade ganska långt - stannade och parkerade badlakanet i solen. Badade där man inte bör bada - bland rätt vassa stenar och avgaser från fritidsbåtar och stora färjor. (Queen Elisabeth svepte förbi - båten alltså - inte tanten. Satan i gatan vilket skepp!!!). Att ta sig i vattnet och upp krävde att man höll tungan rätt i mun och hade fokus på vågorna. Tänkte på att jag hade kunnat lega hemma i fylla/abstinens - och då hade det inte funkat att kravla sig i vattnet från vassa stenar....-än mindre ta sig upp:-). Tycker att jag verkligen varvar ner på semestern - som jag hoppades innan. Känner en styrka jag inte trodde att jag skulle känna för knappt 4 veckor sedan. Glad, rätt lugn och relativt harmonisk. Känns bra! Kämpa på ni alla som kämpar - ni är starka, oavsett om ni har hållit upp i 1 dag eller 1 år!!!

klart besked först : Livet blir så fantastiskt mycket enklare när jag inte dricker !

Jag läser om så många som ska hålla på och mickla med antal glas, vissa dagar, aldrig ensamma, aldrig när barnen är med osv osv...Om ni har de tankarna varför ska ni hålla på att räkna dagar och glas när det är så oändligt mycket enklare, och roligare, att inte dricka alls?

Idag har jag haft 3 möten med nya bekantskaper och vi har skrattat och haft kul och känt oss delaktiga med alla våra sinnen, en underbar känsla. Inget av mötena var planerade utan bara "hände" och så var det aldrig på den tiden jag drack. Då skulle allt planeras i detalj, finns sprit så det räcker ? vilka kommer (nyktra ?? Usch !!) ?, hur tar jag mig dit och hem ? Osv....osv....idag låter jag saker hända och jag får uppleva så mycket bara jag kopplar av.

Just den där känslan av äkta och ärliga skratt ger mig så mycket, den ger mig energi och styrka, fina saker att tänka på i morgon eller veckan efter. Förut var det mest ångest över vad som hände.

Nu var det ett tag sen jag hade en aa-kompis som tog återfall medan det bland medberoende verkar vara säsong för det. Ibland kan jag tänka att ett återfall i medberoende är fan så mycket svårare att ta sig ur. Medberoendet är lika mycket en sjukdom som beroende men för mig som alkis finns en substans som jag kan välja att inte hälla i mig medan det för den medberoende inte är så "enkelt". Oron blir stor när en går tillbaka till sin beroende, en beroende som misshandlat och skadat, och utgången är synnerligen oviss. Det är ju ett antal varje år som blir misshandlade till döds.

Och det mest obehagliga är att jag inget kan göra.....inget annat än att invänta det som komma skall och hoppas att inte döden hälsar på.

Att sätta gränser är nog det viktigaste jag lärt mig i nykterheten och däri ligger att alltid sätta mitt eget mående i första rummet. Inget ska få rubba mig ur min sinnesro så jag börjar kröka igen, inget. Jag hjälper gärna folk men jag måste se när jag inte når fram och inte kan påverka oavsett hur mycket jag tycker om den personen. Jag har sett vänner som dragits med ner i skiten igen pga andras återfall.

Nu är det bara 3 veckor kvar till mitt favoritkonvent på Gullbranna och jag känner förväntningarna stiga :-) Goa vänner, härliga hotellfrukostar med underbara morgonkramar, nya lärdomar, avkoppling, mycket kaffe !! Det är vid sådana helger jag känner stoltheten stiga över att jag är en nykter alkoholist som får vara med om detta underbara som händer. En väldig skillnad mot när jag satt hemma på min kammare och krökade mig medvetslös.

Jag fortsätter med att göra ett val varje dag om att just idag ska jag inte dricka oavsett vad som än händer och att jag hanterar dagen idag på bästa sätt. Och att rensa skallen på troll som fastnat, och kanske kan bygga bo, varje kväll.

Har inte varit inloggad här på länge men är inne minst en gång i veckan och läser för att få styrka. Att se de som firar x antal dagar, veckor, månader...och få bekräftelse på att det går att sluta med skiten.
Vad gör jag med mitt liv, varför blev det så här, min mamma drack o jag skulle ju ALDRIG bli som henne!!!! Det är så lätt att dämpa sorgen och ångesten med vin när det är jobbigt, när älskade anhöriga och djur dör. Har blivit för mycket vin nu under en period, måste få till en ändring på det nu.
Jag har aldrig varit öppen om mitt liv men de är så skönt att kunna skriva här och vara anonym, tänk om det fanns en chatt här, vilka stöd/tips man kunde få direkt.

Jag ringde min bror igår. Vi pratade länge, säkert över en timme. Han blev illa berörd av vad han fick höra men var inte förvånad. Han har ju sett detta också, precis som jag och vår syster. Han sade till mig att jag ska inte ta den här bollen nu, han ska fundera och komma runt efter råd och sen ska vi prata igen. Kändes skönt, att höra jag inte var ensam (vilket jag iofs aldrig trott). Av omtanke för mig och mina tidigare erfarenheter som medberoende.

Vi tar en dag i taget och tillsammans hoppas jag vi kan hitta en lösning. Det är ju vår mamma. Vi vill ha kvar henne ett tag till.

Tack för din reflektion,& Grattis till 1 vecka! ett allvarligt ämne, men läste med ett leende, fick många nya bilder i huvudet. Har aldrig haft Gandalf inblandad med att försöka avstå från alkohol förut. "You shall not pass!"

Varför tar jag inte bara livet av mej?

... med en varm tanke och kram.

Övertygad!
Trevlig kväll på dig!

Hej, tilltufsad efter en sen kväll med för mycket A. Känner mig smutsig och trött. Ett misslyckande som fyller mig med skam. Ny tag och skärpning måste ske. Straffade mig själv med att gå upp kl 6 och skall ut och springa för att riktigt känna hur skitdåligt jag mår när jag dricker. Nu jäklar skall jag säga hejdå till skiten på riktigt! Längtar hela arbetsveckan till helgen, en ocean av tid för umgänge och aktiviteter och återhämtning. Nu sitter jag här, trött och skäms. Mitt liv är för värdefullt för detta! J-a skit jag, varför gör jag så här?

Ikväll är det dags för stort kalas, utmaningen blir att vara måttlig, typ varannan vatten, har aldrig fungerat tidigare för mig, men nå'n gång måste vara den första. Är som alltid ute i sin stund med förberedelser, håller på att tvätta, hoppas kläderna hinner torka, får nog inte stanna om jag dyker upp utan några! Present ska inköpas, dottern har aktiviteter, mat ska lagas. Blir till att rafsa ihop ngt. Annars ser jag fram emot kvällen, trevliga avslappnade mnsk, blir nog kalas kul.

I går kväll var jag nere på ett årligt återkommande evenemang som sker nere på byn. Jag var där i syfte att hjälpa till vid insläpp/utsläpp. Extraarbete för ett av barnens idrottslag. Träffade på en hel del vänner och bekanta med olik berusningsgrad och spritdoft. Detta är egentligen ett typiskt tillfälle då jag har eller har haft problem med att inte dricka. Mitt pass slutade ganska tidigt på kvällen så möjligheten att gå in på någon pub för att sedan fixa skjuts hem fanns där. Det fina med det hela var dock att jag inte ens tänkte tanken där och då utan ville bara hem till familjen så fort som möjligt. Nu är man ju alltid ångerfull och skamsen då det har kraschat och det var trots allt bara lite mer än en vecka sen det gjorde det men ändå. Jag tror och hoppas att detta var det första steget för mig till total nykterhet. Jag har som skrivits i andra trådar försökt mig på att lära mig dricka måttligt igen men har alltid misslyckats efter tom ibland väldigt långt uppehåll. Har nog äntligen fattat att det bara är total nykterhet som är min melodi och tänker göra allt för att det ska bli så. Hoppas ni andra som kämpar också hittar era vägar!

LN, jag blir alltid lika glad av att läsa dina inlägg, kloka och roliga! Tusen kramar tillbaks, det hinns vi ju med nu när det finns tid över till väsentliga saker:-)

Och jag har mött solen..!

Vi vaknar till havets vågskvalp (havet, FM, havet!) och ... tja, det är faktiskt inte så dumt med sen semester. I år.

Stingo. Goskit. :)

Lördag hela långa dan. Lev och må, hörrni. Puss!

... på såna goda nyheter, Fenix! Det blir alldeles hjärtevarmt i hela kroppen när jag läser dina inlägg. Tusen varma kramar till dig, kära F!

dum i huvet, utan har alkoholproblem, dvs en drift att dricka fast du vet att du inte borde göra det längre. Vi har passerat en gräns där ingenting i världen kan få oss tillbaks till hur vi var en gång för länge sedan när alkohol inte var ett problem! Jag går till vårdcentralen två gånger i veckan, måndag och torsdag, och det är min försäkring. Minst en vecka tar det innan man kan dricka utan jobbiga problem som du nämner, och därmed slipper jag alla diskussioner i min hjärna. Efter två månader vill jag inte längre dricka, mitt problem idag är snarare att få tiden att räcka till för allt jag vill göra. Har nu blivit stammas hos sjuksyrrorna och vi skojar och har det trevligt när de häller upp min drink. Lite samma rutiner som att jag alltid hamnade på kvarterspizzerian söndag kväll förut och startade med två 7,2 öl för att jag trodde att jag behövde det. Nä, det behövde jag verkligen inte, och inte heller följande öl och den 6-pack jag trodde att jag måste köpa med mig hem för att må bra. Måndag morgon mådde jag verkligen aldrig bra. Fortsätt med dina antabus så blir veckor till veckor och hjärnan klarare och klarare. Det är mitt tips.

för dina rader i min tråd! Du har under lång tid varit en inspiration för mig, att det går att sätta korken i flaskan. Ja, det känns som om det är över nu, jag har druckit min kvot och mer än det. Fördelarna överväger helt klart, och precis som rökningen, börjar det kännas som om jag inte behöver göra det här längre. Som jag förutspådde igår, har jag nu vaknat till en ny dag, nykter och djäkligt glad för det. Solen skiner och jag gillar dina hoppfulla rader om att det blir bättre och bättre. Nä, det blir inte så underbart om man häller i sig alkohol, det har jag ju vetat många år nu. Men lik förbannat har den osynliga kraften kört en till bolaget och suddat ut alla erfarenhet i hjärnan. Men nu är bilen uppe på den nyktra motorvägen, och avfarterna till bolaget har fått bommar där det står Vägen avstängd, kör vidare! Ha det fortsatt gott själv!

Både till födelsedagen och att du hittat nykterheten! Det gläder mej oerhört att se att du kommit så här långt, att fördelarna överväger. Då är man över det värsta! När man verkligen fått nog, druckit sin kvot, då går det nästan av sej självt sen. Det blir faktiskt bara bättre och bättre. Får man sug ibland såg är det inte farligt heller. Man känner efter och vet att det man saknar finns inte där. Det blir inte så underbart. Fast nu är det väldigt länge sen jag ens kände minsta lust att dricka. Ha det fortsatt gott!

Brukar ta 600 mg 2 ggr vecka. Hade tagit på tis & igår var det tor. Skulle inte ha druckit med andra ord.

Känns totalt värdelöst att jag gjorde det. Såg det tydligt framför mig först, sen köpte jag öl & drack. Hade folk hemma, kom hem illröd i ansiktet, röda ögon, total hjärtklappning & försökte låtsas som ingenting. Tillochmed rösten lät konstig när jag försökte säga nåt. Samma dag var det möte där jag sa att jag absolut inte drack ngt+ att jag äter antabus just för att inte dricka. Är så jävla dum i huvudet.

Anders, cykeln gick åt rätt håll. Trampa på:-)

Jo jag förstår och det är ju tråkigt att han inte umgås med dig. En samtalskontakt för dig vore kanske inte så dumt. Inte för att du har fel på något sätt utan för det du varit med om. Jag tycker dock han borde respektera dig mer och att han janske dricker normalt med kompisar typ en gång i månaden. Ahhh låter kanske töntigt.

han har både gömt och druckit även på vardagar när han ska jobba..men inte längre.. Det var flera år sedan han gömde alkoholen och smög med det. innan vi var ihop. Han vill ju inte bli som sin pappa..
Men jag är uppmärksam ändå.. Hur ofta han dricker , för han sa att han inte skulle dricka igår, men kom hem full iallafall. Så han kan verkligen inte stå emot när andra dricker.

Grattis härligt bra gjort.

Tack Stingo för ditt engagemang. Gratts till 1 år som jag då.