Senaste kommentarerna i forumet

Och finns det barn med i bilden är det ännu viktigare att gå. Har barn en förälder som misshandlar psykiskt/fysiskt och/eller missbrukar är det ännu viktigare att den friska föräldern tar sig ur det för att visa barnen vad som är rätt och hur man som människa ska ha det (bra och tryggt) och vad man förtjänar (kärlek, respekt, trygghet i hemmet) annars finns risken att de i framtiden väljer fel partner och inte inser sitt eget värde.

/ Ebba, som absolut inte menar något illa utan skriver som hon känner. Kram till alla medberoende där ute.

Är som du esiuol dricker till däckning. Minnesluckor, ångest. Vad hände egentligen? Har bara två råd till dig av egen erfarenhet. 1. Du kommer med 99% chans aldrig att kunna dricka normalt. 2. Jag tycker att du ska gå på ett aa möte så du får träffa likasinnade så att säga. Så mitt råd är att sluta drick a. Ta hjälp av andra med liknande problem. Alkohol har en kortsiktig fördel, dämpar tillfälligt värk och ångest men de långsiktiga fördelarna är 0!

Härligt att höra Incognito, vi har ju nästan följts åt. (Om jag inte e fel på det)
Lät mysigt med fiske med familjen!
Här e det bera jag och äldsta sonen som är naturintresserade.. Men om dottern blir det så får mamma ge me sig :-)

Det blir bättre i morgon Fenix, var så säker. Att humöret svänger rejält är en biverkning vi får dras med i början.
Kämpa på Fenix.
Lp

27 dagar är respekt!
Håller med dig, gamla intressen vaknar när alkoholhelvetet försvinner.
Vi planerar nu en natur- och fiskehelg med hela familjen. Något vi inte genomfört på säkert fem-sex år.

Ha det bra!

/ I

Har letat som en tok efter hela kornkärnor i dagligvaruhandeln utan resultat. Har fått en hälsokostbutik att ta hem ett par paket så jag får vänta tills torsdag.
Men, glädjande nog visade vågen - 1 kg idag. Trots att jag frossat i vitt bröd, godis och allehanda onyttigheter - Kul!

Idag satt jag och lyssnade på radio där meningen: "-det är som på julfesten.." yppades.
Det räckte för att alkoholsuget skulle komma. Alltså, fest = alkohol i min hjärna!!!
Nästa tanke var: - just det, jag ska ju inte dricka! Inte dricka = besvikelse??
Slutsats: Omprogrammering nödvändig :-)).

Var ju faktiskt på fest i fredags och hade trevligt UTAN alkohol. Det måste präntas in i hjärnan nu, att det visst går att ha roligt på en fest utan alkohol.

Ha det gött!

/ I

Kämpar med att tänka: en dag i taget. Det är nog väldigt viktigt att göra det. Vakna på morgonen och bestämma sig att idag låter jag bli att dricka. Grejen är ju att man vet ju allt det där men det är så jäkla svårt att leva därefter.
Forumet är ju ett fantastiskt verktyg. Att ständigt påminna sig om varför man tog BESLUTET. Vi peppar och kämpar här alla sida vid sida.
Tack!

Fan vad tiden går, känner mig fortfarande grymt stark i mitt beslut. Fattar inte det riktigt själv, jag brukar ha svindålig karraktär...
Nu ska jag iofs inte dra på för stora trissor inu, men det käns kungligt rätt inu.
Att alltid ha koll och inte bli en pajas, klart jag kommer bli tråkigare som nykter på fester då jag kan bli rätt rolig (tro det eller ej) till en viss nivå, sen kommer en massa andra jobbiga karaktärsdrag fram och då speciellt mot min fru. Nä god bless nykterheten.
Hade en fantastisk morgon! Var på den andra marken idag, fint väder och jag såg 9 hjortar, 2 getter och den där stora bocken som jag haft koll på länge, nu ska han bli mat till vår stackars familj i den stränga vintern, typ.
Sitter nu med min familj å kollar idol och mår allmänt skitbra faktiskt.
Alkohol e ett skit, ge fan i det och upptäck ett nytt liv! Alla ens gamla intresse blommar upp och får lixom nytt liv.
Ha en fin kväll på er!
Carlito.

Grattis till denna seger Zelda!

Du verkar ju ha bestämt dig. Själv har jag tidigare tyckt att "inget glas idag" verkat så futtigt, men faktiskt så fungerar det rätt bra. Vet inte hur du känner. Hjälper mig iaf. Sen går dag för dag, man hinner ställa om hjärnan mer och mer, få nya vanor, och så vidare. Härligt att följa, peppa och bli peppad av alla här. Känner dock ofta att jag inte har så mycket att komma ned i min nynykterhet. För mycket med mig själv att jobba med. Men på sikt kanske. Nå. Det här blev väl kanske rörigt. Ville egentligen bara säga att jag är med dig i kampen.

Muränan, det är nog som du säger. Kroppen och sinnet behöver väl få sin tid. Bröt ju inte ned det på en kvart precis. Är väl bara att bida tiden. Ska bli spännande att få uppleva förvandlingen.

Kram på er allihop! Hoppas ni fått ha en nykter dag och kväll!

här, så nu lite senare hemkommen från en promenad, inser jag att humöret är väldigt svängt. Jag vill helst bara vara ifred, men så är det ju. Värker lite här och där, och magen är orolig. Men jag räknar med ett bättre läge i morgon om jag får sova hyfsat.

Har ju tusen gånger sagt att jag ska sluta eller åtminstone förändra mitt drickande men jag känner nu att jag aldrig riktigt menat det. Det känns annorlunda nu. Jag vill det av hela mitt hjärta. Förut har jag önskat att jag ville sluta liksom (har skrivit det förut) men inte riktigt velat. Jag har sneglat på folk som sitter och sippar på ett glas och ser helt nöjda ut med det och inte verkar ett dugg sugna på mer. Sneglat på dem och känt avund. Har ibland också tänkt att det verkar onödigt att bara dricka ett glas, då kan det lika gärna kvitta. Men så är man ju skruvad också. Nu känner jag att jag vill varken det ena eller det andra. Jag vill bli fri. Helt fri. Måste kanske till och med offra kärleken för det. Då får det vara värt det. Jag kan och kommer aldrig kunna dricka normalt. Så är det bara..

Forumet är fantastiskt! Jag hade inte klarat av detta alls utan alla goa vänner som stöttar här. Jag hade verkligen inte gjort det. Känner stor tacksamhet för allt stöd jag har fått.

Kämpa vidare nu! Det kommer gå fint för dig ska du se!

Tack Muränan, hade inte fixat det utan alla era tankar och hjälp här, så kramar tillbaka.

Bra jobbat Zelda! Jag är glad för din skull! Kram

Du klarar detta. Det kommer gå bra. Tänk snälla tankar om dig själv. Stor kram

Jag vet hur det är. Har tampats ordentligt med tröttheten under sommaren. Känts som om jag gått omkring i sirap. Har nu lyft mig ur sirapsträsket, tycker jag. Men egentligen mest på ren vilja...

Tror att man blir trött av:
* Kroppen behöver reparera sig
* Första gången vi känner hur vi mår på riktigt
* Man fyller dagarna med så mycket mer och sitter inte lika mycket "i soffan"
* Mentala omställningen

Och säker mycket mer... Men trötta verkar vi nog bli allihop. Likaså åker humöret berg-och-dalbana. Ska inte hymla med att det är jobbigt. MEN allt är bättre än att vara full!! Jag lovar! Det blir bättre, men man får ge sin lilla kropp och hjärna lite tid. Tänk på hur lång tid vi ägnat oss åt att bryta ner den...!

Ta det lugnt, acceptera att det tar tid att ställa om och var snäll mot dig själv! Kram

Hemma igen efter resan. Sååå glad, har lyckats. Bästa resan på länge, sovit gott, varit pigg på dagarna.,har upplevt allt nyktert och äkta. Tack vare er. Så jo, Vickan 69, jag har uppfört mig exemplariskt! Känns så himla bra! Kramar till er alla.

Det handlar om beslutet. Jag försöker att inte känna efter så mycket. Nu är det vi som bestämmer, eller hur. Det är ju våra liv för sjutton! Sömnen är ett bekymmer. När man känner sig trött är det så lätt att vara svag. Jag försöker tänka att nu har jag bestämt det här och du får finna dig i det. Jag tror att det som tidigare har fått mig på fall är när jag börjat diskutera med mig själv, så det ska jag undvika till det yttersta denna gång. Du är så stark, P!

Så du har inte heller så bra erfarenheter av antabus? Jag har förstått att det ofta är så.

Är inne i en tung period nu med massor av jobb, mellankillen börjar på fritids och förskoleklass, är politiskt engagerad och det är ju som bekant val snart... Många tycker att jag ska ge upp det, men det är det enda som håller mig på fötterna. Att få komma ut och träffa trevliga människor och prata intressanta saker. Kan inte ge upp det! Och så sköter jag förstås det mesta hemma, även om han börjat hjälpa till mer sedan han blev nykter igen. Men det är fortfarande så där att jag ska vara tacksam för att han städar badrummet och han vill gärna ha en lista på saker att göra, kan liksom inte tänka själv.

Har bokat in en mäklare som ska komma och göra en värdering nästa vecka. Helt avgörande för om vi kan skaffa nya boenden. Hoppas på bra besked!

Hej!
Haha, föredrar P framför Patten om jag får välja. Men föredrar å andra sida alla andra namn än Patetisk just nu. Kände mig rent bedrövlig när jag skrev in mig här. Värre än patetisk. Var så trött på mig själv och mitt beteende. Nu, tack och lov känns det iallafall bättre. Fick ett återfall ju i lördags men jag tar nya tag och börjar om på ruta ett igen. Är här och läser varje dag men orkar inte alltid skriva varken i min tråd eller andras. Känner mig fruktansvärt trött. Är lite som i sirap på något vis. Ska ha tv-kväll med min 20-åriga dotter och det blir Loka i glasen. Känns konstigt nog inte så svårt att låta bli i veckorna att dricka. Lyckas säga nej och har inte en tanke på att besöka systemet. Men till helgen blir det svårare. Ska inte boka in någonting utan bara vara hemma i lugn och ro så jag inte utsätter mig för några onödiga risker. Jag känner mig stark emellan åt men det är lövtunn is jag går på...

Hur många råd du än får så är det bara du som kan göra valet om och när du är klar med detta. Precis som alkoholisten kan börja sitt tillfrisknande först när han själv har bestämt sig hur mycket omgivningen än tjatar, hotar, gråter och skriker.
För mig hjälpte det att som din vän sa planera min väg ut om jag skulle gå. Vilka skulle jag berätta för? Var skulle jag bo osv. Så fort jag kände att det var möjligt så fick jag mer ro.

Då kan ju din svägerska tvinga in honom i sin bil och köra honom till behandling ;) Jag tror man får tänka att det inte vill/orkar/kan förstå. Min svägerska bröt kontakten när jag bad om hjälp. Har inte hört av sig till verken mig eller min sambo efter det.

För att bygga upp förtroendet behövs en lång period av nykterhet och även förändring i beteende. Jag har inte så bra erfarenhet av antabusen men har oxå förstått att det hjälpt många. Tror det behövs mer i form av terapi och ändrade vanor och mycket insikt som komplement till piller.

Förstår att du är så trött! Försök göra saker som ger dig energi då blir det lättare att fatta de stora besluten.
Kram!

Sitter o svettas i soffan. Funderar över vilka enorma summor man druckit upp. Läste i någon tråd att man kunde lägga en lapp i en burk varje gång man skulle gått till bolaget. Skriva summan på lappen, bb 185 tex, sen kan man unna sig något. Låter som en god ide'.

Åk för Guds skull inte på någon resa! Våld eskalerar bara och precis som det sagts ovan så kan du råka riktigt illa ut nästa gång. För det blir en nästa gång.

Han behöver ju långsiktig hjälp och han verkar inte beredd att ta emot den. Min man går på antabus just nu och jag är precis sådär osäker, hur länge håller det i sig? Blir suget till sist för stort för att stå emot? Slutar han ta sina tabletter då? Ska jag behöva bli polisen? (Svaret på den är nej.) Och hur länge kan vi, dvs jag och barnen, nu lita på honom??

Jag önskar verkligen att du tar dig ur ditt medberoende. Finns det inga barn med i bilden - tveka inte, utan gå.

Kram